Studien undersökte sponsring, som har kommit att bli ett uppmärksammat marknadsföringsverktyg och forskningsfält. Specifikt har studien fokuserat på motorsport och ligan Formel 1, som är den snabbast växande sporten sett till antal följare. Mer specifikt undersökte studien kongruens mellan sponsorer och Formel 1 utifrån fem varumärkespersonligheter. Ett företagsperspektiv antogs och studien utgick ifrån företagens marknadskommunikation för att analysera deras varumärkespersonligheter. Varumärkespersonligheter definieras som en uppsättning mänskliga egenskaper som går att relatera till ett varumärke, och studerades utifrån Aakers (1997) ramverk för varumärkespersonligheter. Studien syftar till att undersöka kongruens utifrån en sponsrad organisation och dess sponsorer, genom deras respektive varumärkespersonligheter för att förstå om kongruens har den praktiska betydelse som teorin betonar. Då vikten av kongruens ofta lyfts fram teoretiskt ämnar studien att empiriskt undersöka förekomsten av kongruens i ett sammanhang där ekonomisk tyngd i sponsorskapet kan antas innebära särskilt stora förväntningar på utfallet, och således teoretiskt borde innebära kongruens mellan sponsorer och sponsrad organisation. Studien utgick från en kvantitativ metod där data samlades in via Formel 1 och officiella sponsorers hemsidor. Data som samlades in bestod uteslutande av engelska ord som analyserades genom en innehållsanalys, där totalt 16 sponsorer undersöktes. Slutligen genomfördes en statistisk analys för att undersöka samband mellan sponsorernas- och Formel 1s varumärkespersonligheter. Studien kunde inte redovisa ett komplett resultat där alla fem varumärkespersonligheterna studerades samtidigt på grund av variansskillnader i datamaterialet. Två resultat med olika justeringar i datamaterialet presenterades och därmed skiljde sig resultatet åt från tidigare forskning då studien enbart kunde undersöka två av fem möjliga personligheter i taget. En av varumärkespersonligheterna gick inte att statistiskt undersöka och uteslöts därför ur det statistiska resultatet helt. Däremot visade resultatet på att 12 sponsorer var inkongruenta med Formel 1 i en eller fler varumärkespersonligheter i test två. Två sponsorer var inkongruenta med Formel 1 i en eller fler varumärkespersonligheter i test ett, och övriga sponsorer antogs vara kongruenta med Formel 1 i var och ett av testen. / The study examined sponsorship, which has become a popular marketing tool and research field. Specifically, the study has focused on motorsport and Formula 1, which is the fastest growing sports league in terms of follower numbers. More specifically, the study examined congruence between sponsors and Formula 1 based on five brand personalities. A company perspective was adopted and the study used the companies' marketing communication to analyze their brand personalities. Brand personalities are defined as a set of human characteristics that can be related to a brand, and were examined based on Aaker's (1997) brand personality framework. The study aims to examine congruence based on a sponsored organization and its sponsors, through their respective brand personalities to understand whether congruence has the practical significance that the theory emphasizes. As the importance of congruence is often highlighted theoretically, the study intends to empirically examine congruence in a context where large financial costs can be assumed to imply high expectations of the outcome, and thus theoretically should imply congruence between sponsors and a sponsored organization. The study was based on a quantitative method where data was collected via Formula 1 and their official sponsors' websites. The data collected consisted exclusively of English words and were analyzed in a content analysis. A total of 16 sponsors were examined. Finally, a statistical analysis was performed to examine the relationship between the sponsors and the Formula 1 brand personalities, and thus whether they were congruent. The study could not present a complete result where all five brand personalities were studied simultaneously because of differences in variance. Two results with different adjustments in data material were presented, and thus the results differed from previous research as the study could only examine two of five possible personalities at one time. One brand personality could not be statistically examined and was therefore completely excluded from the statistical result. However, 12 sponsors showed incongruence with Formula 1 in one or more brand personalities in test two. Two sponsors showed incongruence with Formula 1 in one or more brand personalities in test one, and the remaining sponsors were assumed to be congruent with Formula 1 in each test. The study is written in Swedish.

Allt eftersom turismen ökat genom åren har även konkurrensen hårdnat och detta har resulterat i en ökad marknadsföring och taktik för att locka turisterna till destinationer. Många forskare har visat att ett bra sätt att förankra en destination hos den tilltänkta turisten är att marknadsföra den med hjälp av personlighetsdrag för att göra destinationen mer mänsklig.I denna uppsats har vi valt att fördjupa oss i Göteborg med hjälp av intervjuer med befattningshavare på Göteborg & Co. De svar vi fick lade grund för vår enkätundersökning. Enkäterna delades ut till turister som fick svara på ett antal frågor om hur de uppfattade Göteborg och vilka personlighetsdrag som passade bäst in på staden. Det vi ville undersöka var om det fanns en skillnad mellan vad turister tycker om Göteborg och hur Göteborg & Co vill att Göteborg ska uppfattas.När marknadsförare kommunicerar en destination är det bra att känna till vem som faktiskt definierar sig som en turist eller inte. En av dagens utmaningar är att många turister inte vill titulera sig som turister utan vill känna sig som en del av lokalbefolkningen.Slutligen har vi kommit fram till att Göteborg & Co vill att Göteborg ska förknippas med personlighetsdragen mänsklig, pluralistisk och inspirerande. Dessutom vill organisationen att turister ska känna att Göteborg är en välkomnande, avslappnad och härlig stad. Genom att ha genomfört en enkätundersökning mot turister i Göteborg kan vi se att dessa personlighetsdrag till stor del stämmer överens med hur besökare beskriver staden. / With the development in the charter industry over the last decades, marketing companies must create ways to make a destination stand out against others to potential tourists. Some researchers argue that brand personality is a good tool to use for this purpose. In this essay written in Swedish, we explore tourism in Gothenburg based on personality traits. One qualitative data collection is gathered from interviews with two marketing employees at Göteborg & Co, while a quantitative survey was also completed with tourists visiting the city. The results show that personality traits that are desired by Göteborg & Co marketing, match the personality traits of tourists visiting the city.

I takt med upplevelseindustrins tillväxt, ökar även konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sätt att få kundernas uppmärksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, något som många företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan långt tillbaka anammat varumärkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som väljer att personifiera sitt varumärke nått stor framgång på dess marknad. Ett evenemangs varumärke är desto svårare att kontrollera då många intressenter är involverade, vilket försvårar arbetet med att skapa tydliga kärnvärden som kommuniceras ut till kunden.Studies syfte är att bidra med förstålse samt utforska om Aakers Brand Personality Scale som skapats för att synliggöra produkters personligheter även går att tillämpa för evenemang. Den kvalitativa undersökningen utgår ifrån Aakers Brand Personality Scales variabler och genomförande datainsamling i form av en fokusgrupp med åtta deltagare. Under fokusgruppen diskuterades tre svenska musikrelaterade evenemang, som deltagarna fick välja personlighetsegenskaper för. Utifrån vår studie kom vi fram till att man kan identifiera evenemangs personligheter med karaktäristiska egenskaper som gör varje evenemang unikt. Valet av egenskaper baserades på 1) sina egna upplevelser eller via media och andras upplevelser, 2) associationen till helheten eller olika delar av evenemanget, så som scen, ljud/ljus, staden, platsen, miljön såväl som besökaren. Med förståelse om varför man väljer egenskaper som man gör, upptäcktes en viss problematik med att applicera Aakers Brand Personality Scale på evenemang. Med instinkt om varumärkespersonlighet kan man sammanföra de delar av evenemanget som arrangören har kontroll över, så att de kommunicerar en tydligare image. Exempelvis kan varumärkespersonlighet användas i marknadsföring vilket kan bidra till skapandet av starkare personlighetsanknytning med besökare. Problematiken uppstår kring de okontrollerbara komponenterna som påverkar besökarna och som arrangören inte har möjlighet att styra i samma utsträckning. Med sin varumärkespersonlighet synlig blir arrangören däremot medveten om hur de uppfattas. Man kan således ta ställning till om de kontrollerbara såväl som de okontrollerbara delarna har egenskaper man vill bygga vidare på eller arbeta med att förminska. För användning av modellen krävs viss modifiering samt en förståelse för att evenemangs varumärkespersonlighet inte är fullt kontrollerbar.

The purpose of the study was to investigate how brands in the mass market use flagship stores - both from a marketing perspective and a brand perspective. We wanted to study if the brand identity affects whether a brand chooses to establish flagship stores or not. Through previous research, two different models focusing on marketing strategy and brand identity, as well as empirical material obtained from semistructured interviews, we have analyzed this. The method used was qualitative and the study was done with a cross-sectional design. The study included seven respondents, all of whom are store managers from flagship stores in Gothenburg.The results clearly show what role the brand identity has for a flagship store and what common features can be identified between the flagship stores in Gothenburg. Our study answers how flagship stores are used on the mass market, the important role of a good marketing strategy and states that a flagship store is a very useful method. / Syftet med studien var att undersöka hur varumärken på massmarknaden använder flaggskeppsbutiker - både ur ett marknadsföringsperspektiv och ett varumärkesperspektiv. Vi ville studera om varumärkesidentiteten påverkar huruvida ett varumärke väljer att etablera flaggskeppsbutiker. Genom tidigare forskning, två olika modeller med fokus på marknadsföringsstrategi och varumärkesidentitet samt empiriskt material inhämtat från semistrukturerade intervjuer, har vi analyserat detta. Metoden som användes var kvalitativ och studien gjordes med en tvärsnittsdesign. I studien deltog sju respondenter, varav alla är butikschefer från flaggskeppsbutiker i Göteborg.Resultaten visar tydligt vilken roll varumärkesidentiteten har för en flaggskeppsbutik och vilka gemensamma drag som kan tydas mellan de flaggskeppsbutiker som finns i Göteborg. Vår studie besvarar hur flaggskeppsbutiker används på massmarknaden, hur viktigt det är med en bra marknadsföringsstrategi, samt fastställer att en flaggskeppsbutik är en väl användbar metod för detta.

Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män. / Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.

En ljudlogotyp är en ljudkomposition som används för att särskilja ett varumärke. Ljudlogotypen ingår i varumärkens strategiska arbete för att skapa sig en bild i konsumenters medvetande. Denna bild kallas varumärkesuppfattning. Syftet med denna studie var att utöka kunskapen om hur musik kan användas i kommunikativt syfte i allmänhet och om hur melodin påverkar uppfattningen av varumärken i synnerhet. En webbenkät genomfördes för att studera om olika typer av melodisk kontur hos en ljudlogotyp kan ge olika effekter på hur ett fiktivt varumärke uppfattas ifråga om varumärkespersonlighet. Deltagare rekryterades via sociala medier. Till undersökningen utformades åtta videoklipp innehållande en ljudlogotyp och en grafisk logotyp. Videoklippen var identiska förutom att den melodiska konturen skilde dem åt. Deltagarna skattade i vilken grad de uppfattade fem olika personlighetsdrag hos den ljudlogotyp de fick höra. Resultaten analyserades statistiskt. Genom undersökningen genererades inget stöd för att typ av melodisk kontur skulle ha någon påverkan på uppfattningen av de fem personlighetsdragen. Lämpliga metoder för undersökningar om ljudlogotyper och varumärkesuppfattning diskuteras. För framtida studier inom området föreslås kvalitativa studier samt studier som undersöker andra musikaliska parametrar. Vidare efterfrågas mer forskning om melodisk kontur. / An audio logo, also called sonic logo or sound logo, is a sound composition utilized to differentiate a brand. A sonic logo is part of a brand’s strategy to create an image in the awareness of consumers. This image is called brand perception. The objective of this study was to expand general knowledge about music’s applicability for communicative purposes and moreover to specifically look at how melody affects brand perception. A web survey was conducted to investigate if different types of melodic contour in an audio logo can have different effects on the perception of brand identity for a fictional brand. Participants were recruited using social media. Eight videos consisting of an audio logo and a graphic logo were designed. The videos were identical apart from their melodic contours. Participants rated the degree to which they perceived five different personality traits for the audio logo they heard. The results were analyzed statistically. Through the survey, no support was generated for an impact from the type of melodic contour on the perception of the five personality traits. Appropriate methods for investigating audio logos and brand perception are discussed. For future research within the field qualitative design is suggested, as well asinvestigations into other musical parameters. Furthermore, additional research into melodic contour is proposed.

The use of the social media platform Instagram has increased the fastest and has given the opportunity for the phenomenon of influencer marketing to grow in the fashion industry. The increase of influencer marketing has led marketers to understand that a change of focus is needed. Much of the previous research done in the field has focused on what distinguishes or does not distinguish effective use of influencer marketing for a company. Therefore, it is interesting to study the actual role of influencers in a fashion company’s brand communication and this by studying the fashion companies’ choice of influencers and the way consumers perceive the role of influencers in a fashion company. To operationalize the study, a semiotic analysis has been applied where images have been analyzed to answer the purpose of the study from a business perspective. The results from this are the basis for the design of a qualitative method which is then followed up by a quantitative method for answering the purpose from a consumer perspective. The data was collected through the themes formulated with the support of previous research and theories. These were consumption, the consumer’s approach to influencers and belonging to a group and identity. Within the framework of these themes, the study’s findings showed that influencer marketing is beneficial to use for a company in some areas and in others not. The semiotic analysis showed with certain deficits in the match that the companies choose influencers based on the respondents’ preferences and wishes. / Användningen av det sociala mediet Instagram är den plattform som idag ökar snabbast och har gett möjlighet för fenomenet influencer marketing att växa fram främst inom modebranschen. Ökningen av influencer marketing har lett marknadsförare till att förstå att det behövs ett fokusskifte. Mycket av den tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserat på vad som utmärker eller inte utmärker effektiv användning av influencer marketing för ett företag. Därför är det intressant att studera den faktiska rollen av influencers i ett modeföretags varumärkeskommunikation och detta genom att studera modeföretags val av influencers och på vilket sätt konsumenter uppfattar rollen av influencers i ett modeföretag. För att operationalisera studien har en semiotisk analys tillämpats där bilder analyserats för att besvara studiens syfte utifrån ett företagsperspektiv. Resultaten från denna ligger som grund för utformningen av en kvalitativ metod som sedan följs upp av en kvantitativ metod för att besvara syftet utifrån ett konsumentperspektiv. Datan samlades in genom de teman som formulerats med stöd av tidigare forskning och teorier. Dessa var konsumtion, konsumentens förhållningssätt till influencers samt grupptillhörighet och identitet. Inom ramen för dessa teman visade studiens resultat att influencer marketing är gynnsamt att använda för ett företag i vissa avseenden och i andra inte. Bildanalysen visade med vissa brister i matchningen att företagen väljer influencers utifrån respondenternas preferenser och önskemål.

I mitt examensarbete har jag valt att fokusera på att skapa en visuell identitet till mina föräldrarshantverksföretag och att etablera dem online. De har aldrig haft en grafisk identitet av någotslag, trots att de varit i branschen över 30 år. Den enda visuella identitet som existerat ärderas produkter, tomtarna, som fått tala för sig själva. Jag har därmed valt att bygga vidare påjust denna grund för att bibehålla deras varumärkesidentitet och genuinitet. Under arbetet harjag utvecklat en logotyp, en hemsida, skapat en närvaro på sociala medier på Facebook ochInstagram, designat ett utskick för mer åtråvärda kunder, samt gjort en kortfilm för att presenteradem och deras yrke. Som grund för arbetet har jag utgått från intervjuer, workshopsoch deltagande design i samarbete med mina föräldrar, för att få en känsla för vad just de villförmedla för framtida kunder. Företaget har även genomgått ett namnbyte för att bättre speglaverksamheten. / This is a study of a small craftwork establishment, and the balance between creating a graphicidentity and maintaining the essence and voice that has been developed through the company’s30 year history. Through close collaboration with the clients we have pinpointed thebrand personality and how they want their visual identity to be represented towards potentialfuture clients. To establish this I have used the methods of participatory design through interviews,workshop and business model canvas. For the end result I have developed a graphicidentity that contains a website, logotype, social media presence on Facebook and Instagram,and designed a sendout that will be targeted towards their more desirable clients. I have alsoproduced a short film to present both of them as creators and th eir products and will be thelarger piece of the storytelling aspect of my work. The company has also undergone a namechange to better reflect the business.

Digital healthcare is a relatively new market which brings along some challenges. The transfer from a traditional physical healthcare with its natural trustworthiness and reliability for the consumers to a digital space is a major challenge. Along with the fact that the new market comes with a lot of competition that forces the digital caregivers to distinguish themselves with their brands. Since the market for digital healthcare is relatively new there is a gap in the knowledge regarding how consumers perceive the brands of the digital caregivers, which is the basis of the purpose of this study.  The purpose of this study is to map how consumers perceive the brands in the market of digital healthcare. To answer the purpose the study uses a deductive approach including theories about customer-based brand equity, brand personality and brand attitude. Through a quantitative method with a cross-sectional design and a survey, data has been collected to be analyzed with the theories to answer the research questions and purpose of the study. The digital caregivers that are included in the study is Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 and 1177 Vårdguiden.The conclusions that could be drawn based on the analysis was that the brands who succeeded the most in creating brand awareness were also the brands that were perceived in a more positive light by the consumers. The analysis also showed that some of the digital caregivers brands had not yet been able to build the brand awareness that can lead to a more positive perception and therefore was perceived in a neutral and negative manner. 1177 Vårdguiden differentiated itself in most aspects in relation to the private digital caregivers since they already had an established brand prior to the birth of the digital healthcare market. / Den digitala vårdmarknaden är relativt ny och för med sig en mängd utmaningar. Flytten från den traditionella fysiska vården innebär utmaningar med att bygga upp det förtroende och den tillit hos konsumenterna som funnits naturligt i det fysiska mötet, till det digitala. En konkurrensutsatt marknad tvingar också de digitala vårdgivarna att utmärka sig genom sitt varumärke och genom att marknaden för digitala vårdgivare är relativt ny, så finns det ett tomrum i kunskapen om hur konsumenter ser på och uppfattar de digitala vårdgivarnas varumärken och det är också grunden till studiens syfte. Syftet med studien var att kartlägga konsumenternas uppfattning om varumärken inom den digitala vårdmarknaden. För att svara på syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt med teorier om konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkespersonlighet och varumärkesattityd. Genom en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och en enkätstudie har data samlats in för att analyseras med hjälp av teorierna för att svara på syftet. De digitala vårdgivare som undersöks i denna studie var Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 och 1177 Vårdguiden. De slutsatser som kunde dras baserat på analysen var att de varumärken som lyckats bäst med att skapa en varumärkeskännedom var också de varumärken som uppfattas mer positivt hos konsumenterna. Det kunde också utrönas att vissa digitala vårdgivares varumärken ännu inte lyckats bygga upp den varumärkeskännedom som kan leda till en mer positiv uppfattning och därför uppfattades både neutralt och negativt hos konsumenterna. 1177 Vårdguiden skiljde sig i de flesta aspekter gentemot de privata digitala vårdgivarna då de redan innan den digitala vårdmarknadens uppkomst har haft ett etablerat varumärke.

Title: Is fat the new skinny? A study on weight and perception of models in green marketing. Date: 2018-05-22 Level: Bachelor Thesis in International Marketing Author: Oskar Wagrelius & Sara Eriksson Supervisor: Ulf Aagerup Problem formulation: How does the perceived weight and warmth/competence of a model in green marketing affect sales through perceived greenness and attractiveness? Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge, for brands being green, about how the choice of models in their advertisement will impact the brand's perception and affect greenness, attractiveness, and sales. The goal is to understand if the choice of a diverse model (considering weight) might be more effective considering green marketing and brands who want to be perceived as warm and/or competent. Theoretical framework: In this thesis, the theoretical framework is made up of existing theories on brand positioning, brand identity, consumer behavior, the perception of people and the usage of models. Methodology: This thesis is conducted with a deductive approach through a quantitative study made up of 131 respondents since non-coffee drinkers and non-coffee buying respondents as well as, non-Swedish people were excluded from participating. A total of 160 people responded to the online survey. The groups were randomized as to which one of four different surveys they got to answer. Secondary sources are scientific articles and books, journals as well as websites since the topic is in an academic viewpoint under-researched. Empirical findings: This thesis and its findings consist of an analysis of the quantitative study which is presented through theoretical models, figures, diagrams and tables as well as text. Conclusion: The findings in this thesis shows that green products have a higher purchase propensity than neutral products. Therefore the first assumption is considered to be true. The second and third assumptions are however falsified through the findings that a brands (being either warm or competent) choice of model will not affect the perceived greenness, attractiveness or sales.