No description available.

Studiens är av kvantitativ natur och dess syfte är att undersöka hur förskollärare ser på de krav som ställs på dokumentation i förskolan från läroplanen och från ledning och huvudman. Studien inriktar sig speciellt på förskollärares attityder till hur dokumentationsarbetet påverkar barns möjlighet till deltagande och inflytande samt hur deras personliga integritet påverkas av dokumentation. Studien fann ett möjligt samband mellan vilken fokus som läggs i dokumentationsarbetet och barns situation. I verksamheter där fokus i dokumentationsarbetet är att möta krav från styrdokument och ledning menar respondenterna att barnens integritet får lägre prioritet. Förskollärarna i undersökningen anger också att barnen har vissa möjligheter att välja bort att delta med bild eller film vid dokumentation men långt ifrån alltid.

Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra med kunskap gällande hur och varför CRM och CRM-verktyg används i verksamhetsprocesser och vilken påverkan de har på måluppfyllnad i försäljningsarbetet. Syftet är även att se hur försäljningen inom en organisation uppnår måluppfyllelse till följd av CRM. Studien är en kvalitativ fallstudie där totalt sju respondenter medverkar. De respondenter som deltog i studien arbetar inom samma organisation, dock besitter respondenterna olika befattningar. Den tidigare forskningen redogör för resonemang och ställningstaganden som finns kring CRM i organisationer. De teorier som används i denna studie valdes då de bidrar med insyn gällande hur organisationers nyttjande av CRM går att värdera. Datainsamlingen som möjliggjorts genom djupintervjuer har tillsammans med teorierna genererat slutsatser gällande den frågeställning som studien använt sig av. Studiens slutsats är att användandet av CRM har påverkat försäljningsprocessen samt kundhanteringsprocessen för de individer som arbetar med försäljning. Vidare har studien även påvisat att CRM-verktyg kan bidra med måluppfyllelse inom försäljningsarbetet genom användandet av CRM:s kontrollmekanismer.

Många verksamheter idag prioriterar och satsar på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till alla dimensioner i den hållbara utvecklingen idag. Företag som satsar på hållbar utveckling och som kan ses som hållbara företag har visat sig prestera bättre och vara mer lönsamma. Det här arbetet visar på vikten av att ha förutsättningarna för medarbetare i en verksamhet för att en tillväxt ska kunna ske på ett hållbart sätt. Syftet med arbetet är att kartlägga vad för behov medarbetare på ett IT-konsultföretag har för att en hållbar tillväxt ska kunna ske vilket har uttryckts vara företagets vilja. Arbetet syftar även till att ta reda på vad medarbetare anser att verksamheten där studien ägt rum behöver utveckla för att leverera med bättre kvalité idag och klara av att växa hållbart. De som kommer att ha nytta av det här arbetet är ingenjörer, verksamhetsutvecklare, ledare eller andra personer med intresse för verksamhetsutveckling med fokus på hållbar utveckling. Det här är en fallstudie med kvalitativ metod på Sveriges snabbast växande IT-konsultföretag där en behovskartläggning hos medarbetare har genomförts med hjälp av intervjuer och enkät. Studien är en del i en förstudie som pågår på samarbetsföretaget där en nulägesanalys genomförs. Arbetet föranleddes med teori om hur ett projektkontor kan vara till nytta och utformas för att stödja verksamhetens projektledare inom ramen för projekt och projektledning. I den mognads- och läroprocess arbetet genomgått har kunskap vuxit fram och teori kring studien har fått olika inriktningar. Teorin om projektkontor har kompletterats med teori om förändringsledning, lean, effektfullt ledarskap och lärande organisationer. Orsaken är för att det behov som initialt upptäckts tyckts vara större än det som ett projektkontor kan bidra. Teorin hur ett projektkontor kan bidra och utformas har dock funnits med under hela arbetet. Författarna drog slutsatserna av studien att de behov som är störst hos studiedeltagarna för att göra sitt jobb bättre idag och klara en hållbar tillväxt är: 1. Förbättrat internt strukturkapital, 2. Förbättrat digitalt stöd, 3. Förbättrad kunskapsdelning. Det som studiedeltagarna ansåg att verksamheten i helhet behövde utveckla för en hållbar tillväxt var 1. Förbättrad kunskapsdelning, 2. Förbättrat strukturkapital, 3. En gemensam onboardingprocess/utbildning för projektledare. Avsikten att undersöka vad för behov medarbetare runtom i landet på samarbetsföretaget hade och vad de anser att verksamheten i helhet behöver utveckla för en hållbar framtida tillväxt uppfylldes genom de 36 intervjuer och 32 enkätsvar som samlats in. Implikationer för framtida forskning anser författarna vara att studieområdet hållbar utveckling och dess grundläggande beståndsdelar stärkts, särskilt vikten av den sociala hållbarheten. Det här är dock endast en fallstudie på ett företag med tillväxtambitioner. Implikationer för praktisk användning av studiens resultat anser författarna vara att slutsatserna som dras i studien är beroende av den kontext fallstudien genomförts i. Generella teorier och tankesätt som lyfts fram i arbetet anser författarna dock kan tillämpas utanför ramen för den här fallstudien. Författarna anser att det skulle behövas studier på andra företag för att kunna generalisera studiens resultat och se om det här är någonting unikt för just det här företaget och om det finns likheter i och mellan andra företag i olika branscher.

Syftet med studien har varit att undersöka hur artificiell intelligens (AI) påverkar sjukvården. Forskning inom bildbehandling har visat på stor framgång och idag körs det en AI pilot på Danderyds Sjukhus. Studien har fokuserat på hur olika yrkesroller som forskare, sjukvårdspersonal, politiker och systemleverantörer upplever att AI kan förändra arbetssätt inom radiologi. Undersökningens datainsamling sker genom semi-strukturerade intervjuer och sekundärdata för att kunna besvara hur användningen av AI kan påverka sjukvårdens organisation.Resultatet visar på att det finns en resursbrist i sjukvården där det finns problematik med att hinna utföra samtliga arbetsuppgifter och sjukvården ser att antalet patienter kommer öka. AI visar på att ha goda möjligheter till att effektivisera arbetsflödet och möjligheten att utföra bättre diagnoser via olika verktyg. Det finns även tekniska hinder som omfattar datatillgångar, datavalidering och implementering av nya system till existerande system. Tillslut finns det även legala faktorer som skapar utmaningar.Slutsatserna från studien har beskrivit hur arbetssätt kommer att förändras och hur denna process går till samt att det har identifierats en ny roll i sjukvården. Studien har framställt att det finns ett stort gap mellan den teknologiska utvecklingen och implementation i klinisk praxis. Studien föreslår att man borde fokusera på att minska detta gap genom att bland annat sätta upp regleringar för AI. / The purpose of the study was to examine the impact of artificial intelligence (AI) on healthcare. Research in imaging has shown great success and today there is an AI pilot at Danderyds Hospital. The study has focused on different professional roles such as researchers, healthcare professionals, politicians and system vendors and their perspective on how AI will change the work methods within radiology. The survey data collection is conducted through semi-structured interviews and secondary data to answer how the use of AI will affect the healthcare organization. The result shows that there is a shortage of resources in the healthcare sector, where there are problems with performing all duties and furthermore the healthcare is seeing that the number of patients are increasing. AI shows good opportunities to streamline workflow and the ability to perform better diagnoses through different tools. There are also technical barriers that include data assets, data validation and implementing new systems to existing systems. Finally, there are legal factors that create challenges. The conclusions from the study have described how the working methods will change and how this process will work and that a new role in healthcare has been identified. The study has suggested that there is a large gap between technical development and implementation in clinical practice. The study proposes focusing on reducing this gap by setting up regulations for AI.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare. Förbättringsprojektet syftade till att lära teamdeltagarna ett sätt att arbeta med kontinuerliga förbättringar med brukarnas/klienternas individuella behov i fokus, som även skulle spridas för att berika övriga verksamheten och bidra till att skapa en lärande organisation. Våra resultat visar att projektet över lag har upplevts som mycket positivt, men att det finns områden för förbättring. Vår slutsats gällande de resurserna som visat sig bidragande för projektet är att en ändamålsenlig kompetenssammansättning kan ses som en grundförutsättning för kontinuitet, engagemang och en produktiv handledning. Vi fann att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i projektet. För att vända de hindrande resurserna till bidragande anser vi att verksamheterna aktivt måste arbeta för att skapa ett arbetsklimat som gynnar kommunikation mellan de som berörs av projektet och i synnerhet mellan medarbetare och enhetschefer. Effektivt resursutnyttjande kan möjliggöras av tydligare kommunikation om vilka reella förutsättningar som projektdeltagarna har att förhålla sig till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart. I denna uppsats är syftet att ta reda på huruvida utvärdering kan fungera konstruktivt i människobehandlande organisationer. Siktet är därför inriktat på två typiska verksamhetsformer inom socialt arbete, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den övergripande frågeställningen för studien är om utvärdering tillämpas konstruktivt i dessa verksamheter. För att få svar på detta är tanken att försöka belysa vilka förutsättningar och hinder som föreligger för en konstruktiv syn på utvärdering.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, sett i ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en handling. Människobehandlande organisationer kan förstås som löst sammankopplade system. En vanlig uppfattning är därför att förloppen i dessa organisationer inte kan studeras kausalt genom orsak och verkan, utan måste ses i relation till ett systems olika delar. Verksamhetsutveckling i dessa organisationer handlar om att uppnå ett önskvärt tillstånd genom förändring. Förändring går ut på att byta perspektiv från ingrodda föreställningar, genom att medvetandegöra värdena i en verksamhet. Utvärdering i ett konstruktivt sammanhang kan ses som ett medel att förbättra sin verksamhet och som en integrerad del i arbetsuppgiften. Av betydelse är därför att beakta vad som är normbildande för olika organisationer och den kontext inom vilken man arbetar med olika organisatoriska lösningar.Uppsatsens ansats är abduktion. Abduktion handlar om att beskriva de processer inom vetenskapen där enskilda händelser kan utgöra en del i ett generellt, mer allmänt mönster eller sammanhang. Detta går ut på att man tolkar en företeelse utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Undersökningen kan ses som en fallstudie genom att jag intervjuat sex personer i ledande befattning i sex olika människobehandlande verksamheter. Intervjun som datainsamlingsmetod avser i regel att erhålla material som ger mer djupgående insikter i ett ämne, från ett färre antal respondenter.Hos de undersökta verksamheterna finns ingen som tillämpar ”renodlad” konstruktiv utvärdering. Metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning. En utvärderings inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten. / Att koppla utvärdering och verksamhetsutveckling till varandra kan kallas konstruktiv utvärdering. Det innebär att bedriva utvärdering i ett systemperspektiv, som handlar om att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. I fokus ligger därför formen och funktionen, inte innehållet. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om utvärdering tillämpas konstruktivt i människobehandlande organisationer. För att besvara denna fråga vill jag också ta reda på vilka förutsättningarna och hindren är för en konstruktiv syn på utvärdering i människobehandlande organisationer. I min ambition att ta reda på detta har jag utgått från en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, betraktat i ett konstruktivt sammanhang. Det visade sig att inte i någon av de undersökta verksamheterna tillämpas direkt konstruktiv utvärdering. Det är snarare så att metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning, vilket hänger ihop med den rådande strukturen och organisationskulturen. Man kan säga att utvärdering är starkt förankrat i synen på vad som är verksamhetens uppdrag. Två olika inriktningar har kunnat skönjas i de undersökta verksamheterna. Den ena representeras av en linjeorienterad syn på organisation som med hjälp av utvärdering vill få fram fakta och hårda data för att i så stor utsträckning som möjligt få kontroll över verksamheten. Den andra inriktningen betonar vikten av processorienterad utvärdering, med en strävan efter att få helhetsperspektiv på verksamheten.

Tillgången till data är större än någonsin och genom exploatering av öppna data kan verksamheter och organisationer generera nya innovativa lösningar. Tidigare studier visar att öppna data har ett högt potentiellt värde men processen att utvinna detta värde ofta är invecklad. Studien ämnar undersöka inställningen till användning av öppna myndighetsdata för företag inom den privata sektorn. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med informanter från ett lokalt konsultföretag genomförts. Analysen av den insamlade empiriska data visar att trots ett erkänt högt potentiellt värde och tillgång till nödvändig kompetens så finns det fortfarande tvivel på öppna myndighetsdatas roll inom verksamheten. De användningsområden som visade sig intressanta är rekrytering, benchmarking mot intern statistik och underlag för expansionsbeslut. I det vardagliga arbetet identifierades inga användningsområden, vilket kan förklaras genom att företaget främst jobbar mot kunder inom privat sektor. Informanterna kände låga eller inga förväntningar och krav på sig att använda sig av öppna myndighetsdata i den dagliga verksamheten, och i de fåtal fall det kändes aktuellt beskrevs det på sin höjd som nice-to-have. Informanterna är öppna inför att använda sig av öppna myndighetsdata och tror att det kan bli aktuellt i framtiden.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.