Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar. Studien visar att det finns ett antal faktorer som lärarna och eleverna tänker på när det gäller val av film. En generell tendens i resonemangen är att filmen måste ha ett syfte och passa in i ett sammanhang. Sedan betonar särskilt eleverna att filmen måste engagera genom en tydlig handling och ett tydligt budskap. En medvetenhet om styrdokumenten är också tydlig och lärarna resonerar utifrån dessa. Studien visar även att det finns en tendens att sätta filmen i relation till skönlitteratur, vilket syns i resonemangen kring filmens funktion. De funktioner som inte sätts i förhållande till skönlitteratur är inspirerande och aktiverande, jämförande, illustrerande och informerande samt kompletterande och varierande. Funktonerna film i underhållande syfte men också film som självständigt objekt sätts dock inte i förhållande till skönlitteratur. En slutsats är att filmen skulle kunna ha nästan lika stor inlärningspotential som skönlitteratur men att det beror på hur den bearbetas. En annan slutsats är att arbete med filmens form inte prioriteras lika högt bland eleverna som bland lärarna och skulle väljas bort p.g.a. tidsbrist.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares tankar kring pedagogiska dataspel i svenskundervisningen. Vi vill undersöka hur verksamma lärare använder sig av pedagogiska dataspel i undervisningen samt hur dataspelen är utformade. Vi har sett att flera lärare har en positiv syn till användningen av pedagogiska dataspel. För att ta reda på hur och varför lärare använder sig av pedagogiska dataspel kommer vi att intervjua fyra lärare. Vi vill även få en syn på elevernas samspel via pedagogiska dataspel och kommer därför även att genomföra klassrumsobservationer. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod som innehåller semistrukturerade intervjuer och observationer. Med hjälp av insamlad data och teoretiska utgångspunkter har vi analyserat vårt material och resultat. Vårt resultat visade att användningen av pedagogiska dataspel i svenskundervisningen är positiv och motiverande men att det ofta förekommer komplikationer som till exempel att nätverket inte räcker till och inte fungerar. Detta gör att många lärare avstår från att använda sig av pedagogiska dataspel i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate teachers' thoughts on the use of pedagogical computer games in the Swedish education. We want to examine how effective teachers use these computer games as part of their teaching, and how the computer games are designed. We have seen that several teachers have a positive attitude towards the use of educational computer games. To find out how and why teachers use the computer games, we will interview the four teachers. We also want to get a view of students' interaction with educational computer games and will also conduct classroom observations. To get answers to our questions, we have used a qualitative approach that includes semi-structured interviews and observations. Using the collected data and theoretical points, we have analyzed our material and the results. Our results showed that the use of pedagodical computer games in the Swedish education is positive and motivating, but it often occur complications such as the internet capacity not being wide enough or it is not sufficient. This means that many teachers refrain from making use of pedagogical computer games in education.

Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ”Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?” och ”Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål?”. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex. utforma det som en pärm med lösbladssystem där läraren själv kompletterar med eget material. I vårt texturval har vi använt oss av det vidgade textbegreppet. Till stöd har vi haft teorier om tematiskt arbete och erfarenhetspedagogik, samt en referensgrupp bestående av lärarstudenter som har gett sina synpunkter på materialet.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga vad aktuell forskning säger om sambandet mellan multimodalitet och högstadieelevers läslust. I studien ingår både vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Mot teori om elevers läsrepertoarer på fritiden och mot bakgrund om att läslust har med förkroppsligande att göra, har relevant vetenskaplig litteratur analyserats. Resultatet visar att det går att urskilja fem kategorier av multimodala textformer som användbara i undervisning för att skapa läslust. Resultatet visar också på hur man kan lyfta in multimodala texter i undervisningen men att för att göra det krävs mer kunskap om andra texter än den skönlitterära hos svensklärare. Studien visar också på att unga idag läser och lyssnar mer på digitala texter än tidigare generationer och att svenskundervisningen är bristfällig i att fånga upp elevers läserfarenheter utanför skolan.

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

I skolans läseböcker används ofta bilder som stöd för läsningen. Men om bilder kräver att läsaren förstår bildkaraktärers sinnestillstånd riskerar de att hindra läsförståelsen hos elever med outvecklad mentaliseringsförmåga, vilka kan finnas bland exempelvis barn med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka hur mentaliseringskrävande bilder och relationen mellan ord och bild i läseböckerna Den magiska kulan 1A och Den magiska kulan 1C för årskurs 1 påverkar möjligheten till läsförståelse för elever med outvecklad mentaliseringsförmåga. Som utgångspunkt ligger intermediala studier och Langers teori om läsning som ett byggande av föreställningsvärldar. Läsebokens bild och skrivna text utgör likvärdigt meningsbärande textmodaliteter som tolkas i läsarens möte med texten. Genom kvalitativ innehållsanalys undersöks bilders mentaliseringskrav, samt omfattning och form av läsförståelsestöd som ges genom den skrivna texten. Resultatet visar att stora delar av materialet kräver mentaliseringsförmåga för läsförståelse. Den skrivna textens explicita uttryck av mentaliseringskrävande bildelement gör merparten av läseböckernas innehåll tillgängligt. Samtidigt utgör en betydande andel av bilderna hinder för läsförståelse genom implicit eller utebliven stöttning i den skrivna texten, främst i texter med kompletterande berättelseform.