No description available.

Till följd av globalisering, ökad konkurrens och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har sättet på vilket medarbetare samarbetar med varandra inom organisationer förändrats. Idag är det därför vanligt att arbetet organiseras i så kallade virtuella team där teammedlemmarna kan kommunicera och samarbeta oberoende av tid och fysisk plats med hjälp av digitala kommunikationsverktyg. En avgörande aspekt för arbetet i virtuella team är kommunikation. Till följd av att en stor del av denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte möter virtuella team utmaningar gällande kommunikation. Vår studie undersöker genom en kvalitativ fallstudie vilka aspekter av kommunikation som påverkas när denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte i virtuella team. Detta utifrån vilket behov virtuella team har av kommunikation, hur de digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikation samt vilka sociala aspekter är centrala för kommunikationen. I studien genomfördes fyra intervjuer med olika personer i två olika team hos ett IT-företag som organiserar arbetet med projekt i virtuella team. Vi har kommit fram till slutsatsen att behovet av kommunikationen påverkas utifrån dess frekvens, kvalitet samt flexibilitet. De digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikationen utifrån hur deras egenskaper passar kommunikationen samt hur de faktiskt används. En kombination av verktyg förespråkas av tidigare forskning, men detta kan ifrågasättas kopplat till att tekniken utvecklas. Även mänskliga och sociala aspekter påverkar kommunikationen och de virtuella teamen måste hantera aspekter så som informell kommunikation och tillit. / Due to globalization, increased competition and the development of information and communication technology (ICT) the way in which people work together in organizations has changed. Today it is common to organize work in virtual teams where the team members can communicate and collaborate without regard to time and place using digital communication tools. A crucial aspect for virtual teams is communication. On account of the fact that a large part of communication takes place via digital communication tools rather than face-to-face, virtual teams face challenges regarding communication. This study examines, through a qualitative case study, what aspects of communication are affected when communication largely takes place via digital communication tools rather than face-to-face in virtual teams. This is examined in connection to the need of communication in virtual teams, in what way the digital communication tools support communication as well as what social aspects are central to the communication in virtual teams. Four interviews were conducted with four different people working in two different virtual teams within an IT-company. We have reached the conclusion that the need for communication in virtual teams is affected by the frequency, quality and flexibility of the communication. The properties of the digital communication tools support communication in different ways as well as the way in which they are used. Prior research advocates using a combination of tools, but this notion may be challenged due to the constant development of technology. Furthermore, human and social aspects also affect communication and virtual teams must therefore manage aspects such as informal communication and trust.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka  definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.

Internet Protocol multimedia subsystem (IMS) is an architecture for services such as voice over Internet Protocol (VoIP) in IP based communication systems. IMS is standardized by the 3GPP standardization forum, and was first released in 2002. Since then IMS has not had the wide adoption by operators as first anticipated. As 3G already supported voice and video, the operators could not justify the expense of IMS. The current emergence of the fourth generation mobile communication system named Long Term Evolution (LTE) has, however, increased the need for knowledge of IMS and of creating services for it. LTE networks are IP only networks that provide low latency. In order to use LTE for making phone calls, VoIP technologies are needed. IMS is the architecture intended to be used for Voice over LTE (VoLTE). The need for tools for education within IMS was seen in 2006 by Enea Experts in Linköping, Sweden. The author of this thesis designed an IMS for educational purposes, but the project was never fully completed. This thesis will reexamine the design decisions previously made by the author. The requirements stated by the customer remain: that an IMS with basic signaling and logging should be easy to install, maintain, and evolve at a low cost. A literature study of IMS and VoLTE is presented to contribute with knowledge in these areas. The previous design and implementation made by the author is presented and analyzed. The third-party software that the previous implementation was based on is reexamined. Existing open source components are analyzed in order to identify how they can be used to solve the problem and to identify what remains to be developed in order to fulfill the requirements. New design suggestions, presented in today´s context, are proposed and verified using analytical reasoning and experiments. The outcome of the final work is new verified design decisions for the customer to use when implementing a new IMS for educational purposes. The thesis should also provide useful insights which instructors and students can use to teach and learn more about IMS. / Internet Protocol multimedia subsystem (IMS) är en arkitektur för tjänster, som IP-telefoni (Voice over Internet Protocol, VoIP), i IP baserade kommunikationssystem. IMS standardi¬seras av standardiseringsforumet 3GPP och första utgåvan släpptes år 2002. IMS fick dock inte det breda genomslag bland operatörer som förväntats. Eftersom 3G redan hade stöd för tal och video kunde operatörerna inte se skäl till ytterligare utgifter för IMS. Den fjärde generationens mobila kommunikationssystem, Long Term Evolution (LTE) är helt IP-baserat och ger lägre fördröjningar i nätet. För att kunna ringa telefonsamtal via LTE krävs VoIP-teknik. IMS är en arkitektur avsedd för att användas för Voice over LTE (VoLTE). Den nuvarande utvecklingen av LTE har därför ökat behovet av kunskap om IMS och av utveckling av IMS-tjänster. Enea Experts i Linköping insåg behovet av verktyg för utbildning inom IMS år 2006. Författaren av det här examensarbetet designade därför ett IMS för utbildningssyfte. Projektet slutfördes dock aldrig. Syftet med examensarbetet är att ompröva de tidigare designbesluten. Kundens krav kvarstår: att ett IMS med grundläggande signalering och loggning bör vara enkelt att installera, enkelt att underhålla och möjligt att utveckla till en låg kostnad. Arbetet innehåller en litteraturstudie av IMS och VoLTE för att ge en inblick i dessa områden. Den tidigare designen och implementationen presenteras och analyseras. Tredjeparts mjukvara, som den tidigare implementationen baserades på, omprövas. Befintliga programvaror med öppen källkod analyseras i syfte att kartlägga hur de kan användas för att lösa uppgiften, samt att identifiera vad som återstår att utveckla för att uppfylla kraven. Nya beslut kring design presenteras och besluten verifieras med experiment och analytiskt resonemang. Resultatet av detta examensarbete innefattar nya verifierade beslut kring design som kunden kan använda vid utveckling av ett nytt IMS för utbildningssyfte. Arbetet erbjuder också värdefulla insikter som instruktörer och elever kan använda för att undervisa samt för att lära sig mer om IMS.

Bakgrund: Digitaliseringens framväxt har möjliggjort för organisationer att arbeta i en virtuell kontext, vilket tillsammans med coronapandemins utbrott medfört att antal virtuella team och e-ledare ökat markant. Majoriteten av virtuella team leds av gruppchefer, vilket är den vanligaste förekommande ledarrollen i svenska privata organisationer. Gruppchefers övergång till att leda i en virtuell kontext har medfört två övergripande utmaningar: förtroende och kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation som gruppchefer i svenska privata organisationer möter i utförandet av e-ledarskap i virtuella team, samt förstå hur gruppchefer har utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar. Förståelsen leder till utveckling av ett teoretiskt ramverk baserat på gruppchefers erfarenheter i svenska privata organisationer.   Forskningsfrågor: Vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation möter gruppchefer i utförandet av e-ledarskap i virtuella team? Hur har gruppchefer utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar? Metod: Studiens forskningsansats är abduktiv och har en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju gruppchefer för virtuella team i svenska privata organisationer. Slutsats: Studiens slutsats visar de utmaningar gruppchefer möter i relation till förtroende och kommunikation när de utför e-ledarskap i virtuella team. Utmaningarna är gruppens välmående och motivation, personlig kontakt, grupptillhörighet, involvera anställda, tillgänglighet, kontroll, icke-verbal kommunikation, säkerställa att budskapet har nått fram, planering av möten, kommunikationsverktyg samt kreativitet vid möten. Slutsatsen visar även att gruppchefer har utvecklat ett nytt förhållningssätt för att hantera utmaningarna, nämligen hållbart e-ledarskap. / Background: The emergence of digitalization has enabled organizations to work in a virtual context, which together with the outbreak of the Covid-19 pandemic has led to an increase in the number of virtual teams and e-leaders. The majority of virtual teams are led by team leaders, which is the most common leadership role in Swedish private organizations. The team leaders' transition to leading in a virtual context has led to two overall challenges: trust and communication. Purpose: The purpose of this study is to describe the challenges in relation to trust and communication that team leaders in Swedish private organizations face in the execution of e-leadership in virtual teams, and understand how team leaders have developed their leadership to manage these challenges. The understanding leads to the development of a theoretical framework based on team leaders’ experiences in Swedish private organizations. Research questions: What challenges in relation to trust and communication do team leaders face in the execution of e-leadership in virtual teams? How have team leaders developed their leadership to manage these challenges? Methodology: The study's research approach is abductive and has a qualitative research method. Semi-structured interviews were conducted with seven team leaders for virtual teams in Swedish private organizations. Findings: The conclusion of this study shows the challenges team leaders face in relation to trust and communication when performing e-leadership in virtual teams. The challenges are the group's well-being and motivation, personal contact, group affiliation, involving employees, accessibility, control, non-verbal communication, ensure that the message has arrived, meeting planning, communication tools and creativity at meetings. The conclusion also shows how team leaders have developed a new approach to manage these challenges, which is sustainable e-leadership.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk & Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk & Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk & Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför.  Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team.  Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman.  Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. / Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.