This report is aimed at setting up a virtual environment to study and analyze the force feedback during varying dynamic conditions of the virtual environment with the help of a Haptic Device ( Omega.7 ). Adequate Haptic feedback with the virtual object is also implemented. The objective of the project is to perform experiments to study how the subject tries to elude a visioproprioceptive mismatch during robotically arbitrated manipulations in virtual reality when he/she instigates an action, and then to assess the results. The study is also aimed at cognitively characterizing interaction with a virtual object, focusing particularly on stiffness. This might be of relevance for the rehabilitation field, as Virtual Reality and Haptic feedback allows fully controlled interactions and monitoring of subjects’ performances and also to specifically scrutinize how movement and force feedback influence our perception of the virtual environment. In order to set up the virtual environment, CHAI 3D is used, which is an open source set of C++ libraries for computer haptics, visualization and interactive real-time simulation [2]. / Avsikten med denna rapport är att beskriva utvecklingen av en virtuell miljö för att med hjälp av en haptisk utrustning (Omega 7) studera och analysera kraftåterkoppling under varierande dynamiska förhållanden. Haptisk återkoppling från virtuella objekt har utvecklats för detta ändamål. Målet med projektet är att med hjälp av utvecklat system genomföra experiment för att studera hur försökspersoner kan hantera bristande överensstämmelse mellan visuell och proprioceptiv återkoppling. Studien avser också kognitiv karaktärisering av mänsklig interaktion med ett virtuellt objekt, speciellt med fokus på objektets styvhet. Detta bedöms vara relevant inom rehabiliteringsområdet eftersom en virtuell verklighet i kombination med haptisk återkoppling möjliggör full kontroll över, och registrering av, hur interaktionen sker. Av speciellt intresse är att studera hur rörelse i, och kraftåterkoppling från den virtuella miljön påverkar vår upplevelse av densamma. För utveckling av den virtuella miljön har CHAI 3D använts. CHAI 3D är ett C++ bibliotek med öppen källkod avsedd för realtidssimulering av haptisk återkoppling och visualisering.

Bakgrund: Den rådande Covid-19-pandemin har lett till ett ökat distansarbete där projektledare ställts inför nya utmaningar för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt inom projektgrupper. Tidigare forskning har visat att kunskapsdelning sker effektivt via social interaktion, och att det sociala utbytet är en viktig faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Därav blir det intressant att undersöka vilka effekter det ökade distansarbetet har haft på kunskapsdelningen inom projektgrupper när den sociala kontexten förändras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de förändringar som projektledare har gjort för att försäkra att kunskap kommuniceras och delas inom projektgrupper under den rådande Covid-19 pandemin. Forskningsfrågor:  1) Hur arbetar projektledare med att försäkra att kunskapsdelning sker effektivt i projekt under Covid-19 pandemin? 2) Hur arbetar projektledare med att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap under Covid-19 pandemin? Resultat: Det sociala utbytet har visat sig vara en avgörande faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Studien visar att digitala hjälpmedel har varit viktiga för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt, men att de inte är en helhetslösning. Kunskapsbidrag: Studien utvecklar och nyanserar tidigare publicerad litteratur genom att identifiera viktiga faktorer för effektiv kunskapsdelning under distansarbetet, såsom snabba kommunikationsvägar, uppföljningar, tydlighet, tillgänglighet, bekräftelse och motivation. / Background: The current Covid-19 pandemic has led to increased distance work where project managers are faced with new challenges to ensure that knowledge sharing within project groups can be done effectively. Previous research has shown that social interaction is the most effective way to share knowledge, and that social exchange is an important factor in motivating project members to knowledge sharing. Therefore, it is interesting to investigate what effects the increased distance work has had on the sharing of knowledge within project groups when the social context changes.Purpose: The purpose of the thesis is to examine the changes that project managers have made in order to ensure that knowledge is being communicated and shared within project groups during the current Covid-19 pandemic.  Research questions:  1) How do project managers ensure that knowledge sharing is being done effectively during the Covid-19 pandemic? 2) How do project managers motivate the project members to share knowledge during the Covid-19 pandemic? Results: Social exchange has proven to be a crucial factor in motivating project members to share knowledge. The study shows that digital tools have been important to ensure that knowledge sharing can take place efficiently. However, digital tools are not a complete solution to becoming more effective.  Knowledge contribution: The thesis develops previously published literature by identifying important factors for effective knowledge sharing during distance work, such as fast communication paths, follow-ups, clarity, availability, acknowledgement, and motivation.

Abstract   Title: Work to home- Home to work        - A qualitative study of the changes that has taken place in communication between                      managers and employees after reorganization to teleworking.    Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalen University Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Mahsa Shirkhan (920617), Henrik Snell (910618) & Sara Wadii (910304) Tutor: Kerstin Nilsson Date: 2021-06-03   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the leadership role and to research how leaders and employees compensate for the lost physical contact that the forced teleworking has entailed and how it has affected the communication between leader and employee. Through interviews, we intend to create an understanding of how leadership and communication play out with forced teleworking seen from the leader's and employees' perspective.   Research Questions: How can leaders and employees compensate for the lack of physical and social contact so that no information is lost through teleworking.    Method: Qualitative research method   Conclusion: The pandemic has meant that leaders and employees have been forced to work remotely. This comes with several challenges for companies and working groups that manifest themselves primarily in communication. From face-to-face communication in an office landscape to being spread out and only communicating digitally. Leaders and employees need to adapt to continue to be productive in the virtual work environment. The loss of body language that one could previously rely on and the rapid communication that could take place in the office needs to be compensated for. This study shows that leadership fulfils an important function for working remotely and by using the various digital communication solutions, one can compensate for the loss of the physical interactions so that productivity is maintained. In terms of work, efficiency and productivity can continue to be at levels like before in the office landscape. The study concludes that the biggest challenge lies in individuals' social and emotional needs.   Keywords: Communication, leadership, virtual teams, virtual leadership, teleworking

Covid-19 is a virus that has been rapidly spreading throughout the entire world from the start of 2020 and continued even during 2021. In a little bit over a year Sweden had more than one million confirmed cases of Covid-19. This virus has caused companies to start working remotely, by distance, to minimize the spread of the virus, which has forced employees and managers to adapt to the new way of working. The quick change to working remotely, in virtual teams, can cause challenges that require managers to adapt or change their leadership to effectively handle the transition. In this study, the purpose is to examine leadership and how managers experience the way of managing by distance. This study will also seek an understanding of which challenges and changes in the leadership that are the main consequences and also how managers have changed their way of working with motivation, communication and monitoring during remote work. To conduct the study a qualitative research method has been applied where only one company has been studied to get a deeper understanding of this phenomenon and to collect data ten semi-structured interviews were conducted and six questionnaires were sent. The company in this study is anonymous, which means that when the company is mentioned it will be by a fictitious name. The findings showed that the leadership’s main challenges were the social distance, the lack of natural encounters, the sensitive conversations and to see employees’ well-being as well as their body language. Based on the empirical evidence, the focus of motivation was perceived to be more focused on maintaining relationships and to look after the employees' health and well-being. It seems that the communication has increased in view of regular meetings and reconciliations, but also to maintain the social contact. The reconciliations are used to create an overview, not to micromanage or exercise control but instead the managers rely on trust and competence. Their leadership also seems to have become more present and more engaged with the employees. Finally, this study concludes that some aspects that managers perceive as important in their leadership are reinforced when working remotely. These are for example communication, to be present and building relationships. Additionally, there are also aspects that are not as important (development) at the same time as new aspects (well-being) are highlighted more during leadership by distance. / Covid-19 är ett virus som har haft en snabb spridning över hela världen från början av 2020 och fortsättningsvis även under 2021. Inom lite mer än ett år hade Sverige mer än en miljon bekräftade fall av Covid-19. Viruset har gjort att företag behövt börja arbeta hemifrån för att minska smittspridning, vilket tvingat medarbetare och chefer att ställa om till det nya arbetssättet och virtuella team. Att arbeta på distans kan medföra några utmaningar som ställer krav på chefer att anpassa eller förändra sitt ledarskap för att effektivt hantera omställningen. I denna studie är syftet att undersöka ledarskap och hur chefer upplever att det är att leda på distans. Studien söker även efter en förståelse för vilka utmaningar och förändringar i ledarskapet som är de huvudsakliga konsekvenserna och även hur chefer förändrat sitt sätt att arbeta med motivation, kommunikation och översyn under distansarbetet. För att genomföra studien har en kvalitativ forskningsmetod applicerats där endast ett företag har undersökts för att få en djupare förståelse för fenomenet och för att samla in data har tio semistrukturerade intervjuer genomförts och sex frågeformulär skickats. Företaget i denna studie är anonymt, vilket betyder att när företaget nämns är det med ett fiktivt namn. Resultatet visade att ledarskapets främsta utmaningar var den sociala distansen, avsaknandet av naturliga möten, känsliga samtal och att se medarbetarnas välmående samt deras kroppsspråk. Utifrån respondenterna uppfattades motivationens fokus vara mer inriktat på att vårda relationer och även att se över medarbetarnas hälsa samt välmående. Det verkar som att kommunikationen har ökat med tanke på de regelbundna mötena och avstämningarna men också för att den sociala kontakten ska bibehållas. Avstämningarna används för att få en överblick, de använder sig inte av mikromanagement för att utöva kontroll utan istället förlitar sig cheferna på förtroende och medarbetares kompetens. Ledarskapet verkar ha blivit mer närvarande med ökad delaktighet med medarbetarna. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att några aspekter som chefer upplever som viktiga i deras ledarskap förstärks under distansarbete. Dessa är exempelvis kommunikation, att vara närvarande samt bygga relationer. Vidare finns det även aspekter som inte är lika viktiga (utveckling) samtidigt som nya aspekter (välmående) lyfts mer vid ledarskap på distans.

Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. / Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves. The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews. The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. / Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.

Det sätt organisationer generellt hanterar att vara uppdaterade och ligga i framkant är genom arbete i team. Det är välkänt inom tidigare forskning att arbete i team leder till högre grad av kreativitet och prestation, vilket möjliggör för att ligga i framkant. Till följd av covid-19 pandemin har arbete i team blivit mer komplicerat. Utökat distansarbete i virtuella team och de utmaningar som virtuella team står inför har blivit mer påtagliga. Tidigare forskning visar att några utmaningar är kommunikation, tillit och stöd mellan medarbetare och chef. Vidare visar tidigare forskning att psykologisk trygghet är en viktig förutsättning för ett teams samarbets- och innovationsförmåga. Team som arbetar inom tech-branschen arbetar idag ofta virtuellt och ställs inför ett högt innovationstryck, de måste därför ständigt ligga i framkant och hålla sig uppdaterade på den senaste utvecklingen. Då forskning inom området vad gäller psykologisk trygghet i virtuella team är något begränsad har syftet med denna studie varit att undersöka, ur ett medarbetarperspektiv, hur psykologisk trygghet kan etableras av chefer till virtuella team. För att besvara studiens syfte har data samlats in genom en enkätundersökning riktat till medarbetare som arbetar i team vid två organisationer inom tech-branschen. Studiens resultat visade att kommunikation, tillit och stöd har en effekt på den psykologiska tryggheten på ett mer komplext sätt än vad tidigare forskning indikerat. Resultatet visade att det fanns olika underliggande dimensioner i kommunikation, tillit och stöd som är viktiga för chefer att använda sig av för att skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet i virtuella team. Studiens slutsatser är att psykologisk trygghet i virtuella team är en utmaning för chefer och deras ledarskap. För att övervinna utmaningar som virtuella team ställs inför och för att kunna skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet visade studiens resultat att det krävs ett ledarskap där chefer framför allt lägger fokus på tillitsfull kommunikation till sina medarbetare.