Forskning indikerar att simulerat ägande av ett djur har positiv effekt. Interaktion med virtuella djur har i ett flertal studier visats öka avslappning och välmående, samt erbjudit tröst, stöd och sällskap. Virtuella djur har dock problematiska aspekter. Instinkterna som styr människors interaktioner med djur är inte anpassade för interaktioner med maskiner. För att identifiera de negativa konsekvenser som interaktioner med virtuella djur kan tillföra analyserades tre virtuella djur utifrån deras utseende, beteende och interaktionsfunktioner. Därefter etablerades eventuella konsekvenser, med utgångspunkten att spelare försätts i subjektiva verkligheter. De virtuella djuren observerades orsaka problem när de inte agerade på sättet deras ägare förväntade. Djuren varierade dock i de sätt som relationen med dem förvrängdes. Detta väcker frågor om relationen mellan dem och huruvida ägaren projicerar sina känslor på djuret. I framtiden bör mer forskning om ämnet genomföras med målet att analysera de interaktionen som skapar känslomässiga band mellan ägare och virtuellt djur.

Ökad tillgång till teknik som augmented reality (AR) ger museer möjlighet att utforska alternativa interaktioner för utbildning och ökad tillgänglighet. Den här studien utforskar visualisering av miljöljud på museer i syfte att öka ljudmedvetenhet och förbättra museiupplevelsen. Visualiseringendesignen som utforskas i denna studie använder japansk onomatopoeia som basis. Ett proof-of-concept i form av en virtuell museimiljö skapades i virtual reality (VR). Fyra ljudkällor placerades i miljön och visualiserades. Sju deltagare (6 modersmålstalare, 1 med flytande Japanska) utforskade VR-museet och gav feedback genom ett frågeformulär. Resultaten indikerar ett uttryckt stöd för ljudvisualisering i museimiljöer. Vidare föreslår resultaten att visualiseringen bidrar till att underlätta ljudmedvetenhet samt lokalisering av ljud men inte nödvändigtvis ljudförståelse. Vidare är användandet av onomatopoeia lovande men begränsat. / Increased availability of technology such as augmented reality (AR) provides opportunities for museums to explore alternative interactions for education and increased accessibility. This study explores the visualization of environmental sounds in museums to increase sound awareness and enhance the museum experience. The visualization design uses Japanese onomatopoeia as a basis for this purpose. A museum environment was created in virtual reality (VR) as a proof-of-concept. Four sound sources were placed in the environment and visualized. Seven participants (6 natives and 1 high-proficiency speaker) explored the VR museum freely and provided feedback through a questionnaire. Results indicate support for sound visualization in museum environments. Results also suggest that the visualization helps to aid in sound awareness and sound localization but not necessarily sound comprehension and that the use of onomatopoeia is promising but limited.

Denna studie undersöker hur lärare i ämnet geografi använder sig av fysiska och virtuella fältstudier i sin undervisning. Forskning har påvisat att fältstudier sker i en minskande grad i skolan. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer på tre verksamma lärare i årskurserna 4–6. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan för att ställa mot vad forskningen påvisat. Studien visar att lärarna inte genomför många fältstudier som kräver en längre resa, dock visar studien att lärarna använder sig av fältstudier i närområdet frekvent. Däremot visar studien att lärarnas användning av virtuella fältstudier varierar mycket på grund av varierande kunskap inom området. / This study investigates how geography teachers use physical and virtual field studies in their teaching. Research has shown that field studies are decreasing in school. In the study, semi-structured interviews were conducted with three practicing teachers in grades 4–6. The interviews were transcribed and analyzed to compare with the existing research. The study shows that teachers do not conduct many field studies that require longer trips; however, the study reveals that teachers´ use of virtual field studies varies greatly due to varying knowledge in the field. / <p>2023-06-11</p>

Det ökade användandet av virtualitet inom multikulturella team är ett fenomen som de senaste åren har studerats i större takt med ökandet av de samhällsförändringar som världen upplever. Trots det virtuella arbetslivets utbredning finns det fortfarande få kvalitativa studier om globala virtuella teams förmåga och hantering av kulturell mångfald. Denna studie bidrar därför med ett intresseväckande och nytt sätt till att undersöka effektiviteten i globala virtuella team där ledarskap, kommunikation och nationell kultur är variabler som tas hänsyn till. Utifrån semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från ett anonymt företag visar studiens resultat ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens möjligheter till att påverka ett teams effektivitet. Kommunikationens innehåll visar sig även väga mer än frekvensen av kommunikation. Vidare konstateras det att en tydlig ledare med kunskap om den multikulturella spridningen är ytterligare förutsättningar för effektiviteten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur chattbotars kvaliteter och egenskaper påverkar kundlojaliteten hos kunder på den svenska marknaden. Metod: Vi har valt att genomföra en kvantitativ undersökning där datainsamlingen har skett via ett enkätformulär. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av linjära regressionsmodeller i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsats: Studien visar på att det finns ett positivt samband mellan chattbotars kvaliteter: informationskvalitet, systemkvalitet, servicekvalitet och kundlojalitet. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med ny kunskap inom marknadsföringsområdet och utvecklandet av AI-verktyg såsom chattbotar. Denna kunskap kan appliceras på företag som driver verksamhet på svenska marknaden och behöver en djupare förståelse av hur en chattbot ska utvecklas och vilka kvaliteter som ska stärkas. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning behöver göras för att tydligare kunna förstå hur chattbotar påverkar företaget och dess kundlojalitet. / Aim: The aim of the study is to investigate whether and in such cases how the qualities and characteristics of chatbots affects customer loyalty among customers in the Swedish market.  Method: We have chosen to carry out a quantitative study. The data collection has taken place by using a questionnaire, the results have then been analyzed using linear regression models.  Result and Conclusion: The result of the study shows that there is a positive relationship between chatbot qualities: information quality, system quality, service quality and customer loyalty.  Contribution of the thesis: This study contributes new knowledge in the field of marketing and the development of AI tools such as chatbots. This knowledge can be applied to companies that operate in the Swedish market and need a deeper understanding of how a chatbot should be developed and which qualities should be strengthened.  Suggestions for future research: Further research needs to be conducted to better understand how chatbots affect the company and customer loyalty.

In educational settings, gender equality can be a measure of quality and lay the foundation of a more equal society. Due to the Covid- 19 pandemic, many universities have moved their education online and interaction between students have been limited to platforms for video meetings. Previous research has shown differences in how the listener perceives the apportionment of talk dependent on the speaker’s sex. It was shown that both genders overestimated women. This study examines whether the overestimation still persists and how perceptions of speech distribution are perceived in a virtual environment. The study was conducted on the platform Zoom with several discussion groups, consisting of male and female undergraduate students. Without knowing the purpose of the study, the participants discussed study-related questions in a recorded video meeting. After the discussion, the subjects filled out a questionnaire to estimate the apportionment of talk within the group. Their answers were then compared with the data from the recordings. Overall, the participants’ perceptions of the apportionment of talk were close to the actual distribution. The results only showed small indications that men and women perceive the apportionment of talk differently. This is because men overestimated both themselves and other men slightly more than women did. Women did not tend to over- or underestimate one gender more than the other. However, something that seemed to have a greater impact on the perception is the role the speaker took in the group dynamics. / I utbildningssammanhang kan jämställdhet vara ett kvalitetsmått samt lägga grunden till ett mer jämlikt samhälle. Till följd av pandemin Covid-19 har många universitetsutbildningar tvingats flytta sin undervisning online och interaktionen mellan studenter har begränsats till plattformar för videomöten. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i hur lyssnaren uppfattar talfördelning beroende på talarens kön. Det påvisades att båda könen överskattade kvinnor. Denna studie undersöker om överskattningen fortfarande kvarstår samt hur man uppfattar talfördelning i en virtuell miljö. Studien genomfördes på plattformen Zoom med flera diskussionsgrupper, bestående av manliga och kvinnliga studenter. Deltagarna visste inte på förhand vad som skulle undersökas utan blev tilldelade studierelaterade diskussionsfrågor i ett inspelat videomöte. Efter diskussionens slut fick de uppskatta hur mycket var och en i gruppen hade talat. Svaren jämfördes sedan med data från inspelningarna. Sammantaget låg deltagarnas uppfattning om talfördelningen nära den faktiska fördelningen. Resultatet visade endast på små tendenser till att män och kvinnor uppfattar talfördelning olika. Detta då män överskattade både sig själva och andra mäns talfördelning något mer än vad som gick att utläsa för kvinnor. Kvinnor tenderade inte att över- eller underskatta det ena könet mer än det andra. Något som däremot verkade väga in tyngre i uppfattningen var vilken roll talaren tog i sammanhanget.

Project managers in the IT industry have been faced with new and complex challenges during the ongoing digitization when it comes to managing virtual teams. This study aims to investigate how IT project managers deal with these challenges and what techniques they use to promote communication and collaboration in virtual teams. Through semi-structured interviews with experienced project managers, both advantages and obstacles to working virtually are identified. The results show that project managers must be proactive and adapt their leadership styles to the technological tools available. Effective communication, real-time tools and transparency are critical to maintaining team dynamics and motivation. The study also highlights the importance of understanding and integrating team members' preferences for technology solutions to minimize conflict and promote a positive work environment. By applying transformational leadership and creating structured work processes, project managers can better navigate the challenges that come with virtual teams and thereby increase the efficiency and productivity of virtual projects.

I en alltmer digitaliserad värld står alla branscher inför stora förändringar. Det är avgörande att ledare och deras arbetssätt förändras för att styra team som inte längre träffas fysiskt, utan i stället är delvis eller uteslutande virtuella. Digitalt ledarskap och virtuella team ställer nya krav på kommunikation, relationsbyggande och uppföljning. Detta innebär förändringar i både arbetssätt, arbetsbelastning och synen på var arbetsdagen börjar och slutar. Att bemästra förändringar i både det interna arbetet samt i relationen till kunder är något som har varit, är, och kommer fortsätta vara viktigt. Därför syftar denna intervjustudie att undersöka hur projektledare på IT- konsultföretaget Atea upplever att deras roll, ledarskap och arbetsmiljö har förändrats i övergången till virtuella team och digitalt ledarskap. För att genomföra detta har fem respondenter med minst 20 års erfarenhet av ledarskap, och med mångårig erfarenhet av specifikt projektledarrollen, intervjuats. Syftet är att analysera och förstå hur respondenternas upplevelse av övergången till virtuella team påverkar det dagliga arbetet och agerandet. Utifrån tidigare etablerade teorier och forskning har likheter med agerandet innan övergången, samt skillnader efter, fångats. De primära slutsatser som har dragits kopplade till studien är att flertalet respondenter i studien initialt utgår från att tidigare etablerade arbetssätt inte har förändrats. Men att respondenterna senare under intervjun berättar om tydliga skillnader i de verktyg som används under projekten. Uppföljning och kommunikation med projektmedlemmar, det egna arbetssättet samt hur arbetsdagar och arbetsbelastning har förändrats. En stor del av arbetet bedrivs i virtuella möten, där antalet har ökat med mellan 100 och 200 procent. Utifrån modellen för situationsanpassat ledarskap indikerar denna studie att respondenterna har blivit mindre relationsorienterade i och med övergången till virtuella team. Alltså fokuserar respondenterna idag mindre på att bygga relationer med sina projektmedlemmar, än innan övergången till virtuella team.

Spel är en av de största underhållningsbranscherna, vilket ger utvecklare möjlighet till stor lönsamhet. Syftet med denna studie är att identifiera faktorerna för varför spelare känner behov avatt göra köp av virtuella produkter i onlinespel och hur det kommer att påverka spelupplevelsen.Detta hjälper spelutvecklare att skapa en bättre affärsmodell med mer optimerade produktergenom att ge spelarna vad de önskar. Denna studie kommer att använda en kvalitativ forskningsdesign eftersom det gör det lättare att ta del av olika spelares åsikter. Resultatet från studien visar att emotionella och funktionella faktorer har störst inverkan på beslut att köpa virtuella produkter i onlinespel, och att spelupplevelsen gynnas så länge inte produkter påverkadespelmekanismer. / Games are one of the biggest entertainment industries, which provides an opportunity for developers to generate a lot of money. The aim for this study is to identify the factors why playersfeel the need to make in-game purchases of virtual products in online games and how this willaffect the gaming experience. This will help game developers create a better business modelwith more optimized products by giving players what they desire. This study will be using aqualitative research design since it will make it easier to take part in different players' opinions.The results from the study show that emotional and functional factors have the greatest impacton decisions to buy virtual products in online games, and that the gaming experience benefitsas long as products do not affect gaming mechanisms.

A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.