Distansarbete är ett fenomen som har vuxit fram de senaste decennierna och som förväntas att öka mer inom den närmaste framtiden. Fenomenet kan påverka individer och organisationer på ett antal olika sätt och kan medföra både positiva och negativa effekter. Denna studie undersöker hur hybridarbetsmodeller påverkar kommunikations- och samarbetsdynamiken inom en kundtjänstavdelning. När fler organisationer övergår till hybridarbetsplatser, där arbetstagare skiftar mellan distans- och kontorsarbete, har nya utmaningar dykt upp som kan påverka både kommunikation och samarbete mellan arbetstagare. Syftet med denna undersökning är att utforska personalens erfarenheter och upplevelser på en hybridarbetsplats, med särskilt fokus på deras kommunikation och samarbete. Genom att analysera den specifika kontexten för hybridarbete, är målet med studien att belysa hur olika arbetssätt påverkar samarbetet och informationsutbytet mellan kollegor, vilket i sin tur kan ge värdefulla insikter om hur arbetsplatser kan utformas för att främja effektiv kommunikation och samarbete. Studien undersöker detta genom att fokusera på följande frågeställningar:1. Vilka möjligheter och utmaningar ser medarbetare med hybridarbetet när det kommer till kommunikation?2. Vilka möjligheter och utmaningar ser medarbetare med hybridarbetet när det kommer till samarbete?3. Hur påverkar arbetsvana inom branschen medarbetarnas behov av kommunikation och samarbete?Baserat på den empiriska data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer, visar studien hur semi-virtuella team, där medarbetare delvis arbetar på distans och delvis arbetar på kontoret, hanterar kommunikation och samarbete. Semi-virtuella team står inför utmaningar som påverkar kommunikationen på grund av fysisk frånvaro, vilket kräver användning av digitala verktyg och plattformar. Dessa utmaningar inkluderar risk förmissförstånd och fördröjda svarstider i asynkron kommunikation. Resultaten från studien understryker vikten av att utveckla starka kommunikationskanaler och tekniska lösningar som stödjer både synkron och asynkron kommunikation.Slutligen framhåller studien att övergången till hybridsarbete innebär både möjligheter och utmaningar för kommunikation och samarbete inom organisationer, och kräver väl utvecklade tekniska lösningar och kommunikationsstrategier. Effektiva verktyg och metoder för både synkron och asynkron kommunikation är viktiga för att minimera missförstånd och maximera samarbete. / Telecommuting is a phenomenon that has grown steadily over the past few decades and is expected to increase more in the near future. The phenomenon can affect individuals and organizations in many different ways and can have both positive and negative effects. Thisstudy investigates how hybrid work models affect communication and work dynamics within a customer service department. As more organizations shift to hybrid workplaces, where employees switch between remote and office work, new challenges have appeared that can affect both communication and cooperation between employees. The purpose of this study is to explore employees' experiences in this hybrid environment, with a particular focus on communication and collaboration. By analyzing the specific context of hybrid work, the aim of the study is to illuminate how different working methods affect collaboration and information exchange between employees, which in turn can provide valuable insights into how workplaces can be designed to promote effective communication and cooperation.The study investigates this by focusing on the following research questions:1.Which opportunities and challenges do employees see with hybrid work when it comes to communication?2. Which opportunities and challenges do employees see with hybrid work when it comes to collaboration?3. How does work experience within the field affect the employees´ need for communication and collaboration?Based on the empirical data collected through semi-structured interviews, the study shows how semi-virtual teams, where employees partly work remotely and partly work in the office, manage communication and collaboration. Semi-virtual teams face challenges that affect communication due to physical absence, requiring the use of digital tools and platforms. These challenges include risk of misunderstanding and delay the feedback and responses in asynchronous communication. The results of the study underline the importance of developing strong communication channels and technical solutions that support both synchronous and asynchronous communication.Finally, the study highlights that the transition to hybrid work means both opportunities and challenges for communication and collaboration within organizations that require welldeveloped technical solutions and communication strategies. Effective tools and methods for both synchronous and asynchronous communication are important to minimize misunderstandings and maximize collaboration.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka motivation inom virtuella arbetsmiljöer. Vidaresyftar studien även till att jämföra skillnader mellan olika generationer gällande motivation ivirtuella arbetsmiljöer.Metod: I denna studie har en kvantitativ metod applicerats med hjälp av enwebbenkätundersökning. Studien är hypotetisk-deduktiv där hypoteser härleds från denteoretiska referensramen. Den data som samlats in består av 84 svar, vilka bearbetades iprogrammet SPSS där oberoende t-test och medelvärdesanalys genomfördes.Resultat & slutsats: Av de motivationsfaktorer som studerats motiveras den äldregenerationen av flexibilitet och självstyre och bra ledarskap, samt delvis av teknologiskbekvämlighet. Den yngre generationen motiveras av flexibilitet och självstyre, teknologiskbekvämlighet och bra ledarskap, samt ledarskap kopplat till social närvaro. Studien har ävenfunnit att de faktorer som leder till motivation, också kan leda till amotivation inom virtuellaarbetsmiljöer om de hanteras oaktsamt.Bidrag: Studiens praktiska bidrag är en ökad förståelse för olika generationers motivationhos medarbetare inom virtuella arbetsmiljöer, vilket kan underlätta ledararbete ochHR-processer. Studiens teoretiska bidrag ger framför allt en indikation på motivationsfaktoreroch amotivationsfaktorer inom virtuella arbetsmiljöer genom de teoretiska modeller somutvecklats. Vidare bidrar studien även med teoretiska förslag på nya perspektiv på Herzbergstvåfaktorteori och Hawthornestudien. / Aim: The purpose of the study is to investigate motivation in virtual work environments.Furthermore, the study also aims to compare differences between different generationsregarding motivation in virtual work environments.Method: In this study, a quantitative method has been applied using a web based survey. Thestudy is hypothetical-deductive where hypotheses are derived from the theoreticalframework. The data collected consists of 84 responses, which were processed in the programSPSS where independent t-tests and mean value analyses were performed.Results and conclusions: The older generation was found to be motivated by flexibility andself-management and good leadership, as well as in part by technological comfort. Theyounger generation is motivated by flexibility and self-management, technological comfortand good leadership, as well as leadership linked to social presence. The study additionallyfound that the factors which lead to motivation also can lead to amotivation in virtual workenvironments if they are handled negligently.Contribution: The study's practical contribution is an increased understanding of differentgenerations' motivation among employees in virtual work environments, which can facilitateleadership work and HR processes. The study's theoretical contribution primarily provides anindication of motivational factors and amotivational factors within virtual work environmentsthrough the theoretical models that were developed. Furthermore, the study also contributeswith theoretical proposals for new perspectives on Herzberg's two-factor theory and theHawthorne study.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig. / <p>Med sammanfattning på engelska</p>

This master thesis aims to critically analyze the state of digital libraries in Swedish academic libraries. With the branching theory of sense-making and the methodology of DELOS and IFLA/UNESCOs digital library manifestos, this thesis hopes to bring to light how far Swedish academic libraries have progressed. By accumulating quantitative data encompassing all digital academic libraries in Sweden, and qualitative data from a select few, conclusions regarding the aforementioned are drawn. Focusing on content analysis, this thesis analyzed the different components that can be said to constitute the digital library and compared them to the different manifestos that dictate what a digital library can be said to consist of. By employing the elusive sense-making theory as a general modus of mind, one can begin to understand thought-making processes behind the tapping of digital library resources. Results from this thesis found that some functions and components are present within all academic libraries in Sweden, but that the digital library primarily tends to focus on resource acquisition and not so much on resource presentation. User environments are not prioritized. Different aspects are presented in regards to mobile optimization, social media, information organization, information design etc. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies. / Den här masteruppsatsen syftar till att undersöka digitala bibliotek och digitala miljöer på svenska högskole- och universitetsbibliotek. Med sense-making som huvudsaklig teoretiskt ramverk och DELOS och IFLA/UNESCOs olika manifest gällande digitala bibliotek hoppas uppsatsen visa hur långt svenska bibliotek har kommit i relation till det digitala. Via samlandet av kvantitativ data från alla svenska akademiska bibliotek, och kvalitativ data från ett fåtal utvalda, kommer uppsatsen till diverse slutsatser. Med fokus på innehåll och funktion så undersöker uppsatsen vilka komponenter som kan sägas utgöra det digitala biblioteket i jämförelse med manifesten och deras ideala digitala bibliotek. Med hjälp av sense-making kan man få en förståelse för tankessättet och hur användare angriper de digitala resurserna. Resultaten från uppsatsen visade att det finns en viss grad av framsteg och utveckling som alla bibliotek har nått, men att den digitala satsningen oftast endast inbegriper samlandet av resurser och uppbyggandet av databaser snarare än presentation och design. Miljöer som gör att användarna frodas prioriteras ofta bort. Olika aspekter presenteras i relation till detta såsom mobil-optimering, sociala medier, informationsorganisation, informationsdesign osv. Det här är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv, Bibliotek och museum.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

This paper investigates problems connected to measuring presence in virtual environments through analyzing an investigation about what importance the level of detail has for the sense of presence. This is done by performing an experiment, testing participants’ sense of presence in two versions of one scenario where one has a high level of details and one has a low level of details. To measure the participants’ level of presence two methods were used, one subjective method and one objective method. The result of the experiment showed that the level of details doesn’t have a significant importance for the sense of presence which surprised both us and our employer. A problem found surrounding the measuring of presence was that there are different levels of presence which in turn require different methods of measurement. The challenge lies in identifying what kind of presence you want to measure and then base the method on that. Subjective presence requires subjective measures and objective presence require objective measures. Also, it is possible that presence may not always be the thing to measure when it comes to user experience in a virtual environment. The purpose of the virtual environment needs to be identified before one can decide whether the sense of presence is relevant or not. When virtual reality is used in commercial purposes there are probably other aspects that are more important than the user’s sense of presence.

<p>The aim of the Master’s Thesis work is to study and develop algorithms for autonomous travel of a UGV (Unmanned Ground Vehicle). A vehicle for the mounting of sensors has been constructed in order to perform the work. Since the UGV is to be used outdoor in urban areas, GPS can be used. To improve precision and robustness, inertial navigation is used in addition to GPS, since GPS reception is likely to be diminished in such areas. The sensors used for navigation are consequently GPS, magnetometers, accelerometers, gyroscopes, tachometers and ultra sonic sensors measuring distance to be used in detection of obstacles. The system has been implemented in Matlab. Two alternative methods of navigation with sensor fusion have been developed; one is a decentralized method with Kalman filtering using an error model and the other is a centralized particle filter using an all-embracing model of the vehicle. The two methods have been evaluated and compared. Test results show that the two methods perform equivalently.</p><p>The autonomous travel is undertaken between predetermined waypoints. In order to steer the vehicle a PID-controller based on the error between heading and its reference value is used. The computation of the reference value is based on position and heading in comparison to the desired path. The system has been tested using different routes and the results show an evident improvement of the precision in navigation compared to using only GPS-data. This holds for both navigation methods. Simulation of collision avoidance using virtual force fields shows satisfying results as well as terrain navigation with coordinate map referencing.</p> / <p>Examensarbetet är en studie i utveckling av algoritmer för autonom förflyttning av en UGV (eng Unmanned Ground Vehicle). För ändamålet har en farkost konstruerats där budgetsensorer för navigering används. Farkosten är tänkt att färdas utomhus i tätbebyggt område och GPS används. För förbättring av noggrannhet och robusthet vid dålig GPS-mottagning används även sensorer för tröghetsnavigering vilket här innebär magnetometrar, accelerometrar, gyron och tachometrar. För hinderdetektering finns avståndsmätande ultraljudssonar. Systemet som tagits fram har implementerats i realtid i Matlab. Två olika navigeringsmetoder med sensorfusion har utprovats; en decentraliserad variant med kalmanfilter som är uppbyggd kring felmodeller och en centraliserad variant med ett partikelfilter som använder en helhetsmodell för farkosten. De båda navigeringsmetoderna har utvärderats och jämförts. Resultat visar att de båda metoderna presterar likvärdigt.</p><p>Den autonoma förflyttningen utförs mellan förutbestämda brytpunkter. För att styra farkosten har en PID-regulator baserad på felet mellan kurs och börvärde använts. Börvärdet på kurs baseras på nuvarande position och riktning relativt den önskade färdvägen. Olika körsituationer har testats och resultaten visar en markant förbättring av navigeringsprecisionen jämfört med endast GPS-mätningar för både kalman- och partikelfilter. Simuleringar på vektorfältsstyrning med virtuella kraftfält för att undvika hinder har utförts med goda resultat liksom simuleringar av kartreferenspositionering.</p>

<p>How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.</p>

How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.