Non-Fungible Token (NFT) har genom sitt framträdande i digitala medier skapat ett större intresse för digital virtuell konst. Möjligheten att kunna ge digitala virtuella tillgångar ett unikt ägandeskap genom NFT-tekniken har förändrat hela marknaden för digital virtuell konst. Utvecklingen av NFTs har skapat ännu en otydlighet i gränsen mellan upplevelsen av fysiskt och digitalt virtuellt ägandeskap vilket har resulterat i utmaningar för utvecklingen av marknader för köp och försäljning av digital virtuell konst. Studien syftar till att undersöka hur digitalt ägandeskap av NFTs upplevs av intressenter för att kunna skapa en bättre förståelse för hur marknadsplatser kan hantera de utmaningar och möjligheter som utvecklingen av det digitala ägandeskapet har resulterat i. För att undersöka upplevelsen av ägandeskapet har en kvalitativ intervjustudie utförts med respondenter som har erfarenhet av antingen köp eller försäljning av NFTs. Studien använder en lins av psykologiskt ägandeskap för att kunna utforska upplevelsen av det digitala ägandeskapet av NFTs. Studiens resultat presenterar en förståelse för hur intressenter upplever ägandeskap av NFTs samt förslag på hur marknadsplatser kan förhålla sig till upplevelsen av ägandeskapet för att kunna utveckla ett demokratiskt och inkluderande ekosystem. / Non-Fungible Token (NFT) has through its appearance in digital media created a greater interest for digital virtual art. The ability to provide digital virtual assets with unique ownership through NFT technology has changed the entire market for digital virtual art. The development of NFTs has created another ambiguity in the boundary between the experience of physical and digital ownership, which has resulted in challenges for the development of markets for buying and selling digital virtual art. The study aims to investigate how digital ownership of NFTs is experienced by stakeholders in order to create a better understanding of how marketplaces can handle the challenges and opportunities that the development of digital ownership has resulted in. To investigate the experience of ownership, a qualitative interview study has been conducted with respondents who have experience in either buying or selling NFTs. The study uses a lens of psychological ownership in order to explore the experience of digital ownership of NFTs. The results of the study present an understanding of how stakeholders experience ownership of NFTs and suggestions on how marketplaces can act in relation to the experience of ownership in order to develop a democratic and inclusive ecosystem.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

Sätten kring hur arbete utförs har utvecklats och förändrats över tid. Grupper som arbetar tillsammans befinner sig inte längre på en och samma geografiska plats, samtidigt som medlemmarna i gruppen oftare byts ut. Det som drivit på denna förändring är till stor del den tekniska utvecklingen, som tillhandahållit verktyg som möjliggör att människor kan kommunicera smidigare digitalt. Samtidigt som tekniken håller på att bli mer kraftfull börjar organisationer och medlemmarna i dessa organisationer inse att kommunicera via digitala hjälpmedel inte är samma som att kommunicera face-to- face. Denna studie har, genom att intervjua medlemmar i två större svenska organisationer om deras upplevelser av de digitala verktyg de använder sig av för kommunikation, försökt förstå vad i den tekniska miljön som möjliggör och påverkar den digitala kommunikationen. Utfallet leder till slutsatser om hur verktygen används och vilka komponenter i dessa verktyg som användarna anser hjälper de i sitt dagliga arbete. Slutsatsen är tänkt att användas som hjälp för organisationer att förstå vad som sker mellan teknik och människa. / The ways in which work is performed have developed and changed over time. Groups working together are no longer in the same geographical location, while the members of the group are often replaced. What is driving this change is largely technological development, which has provided tools that enable people to communicate more smoothly digitally. At the same time as technology is becoming more powerful, organizations and members of these organizations is starting to realize that communicating via digital tools is not the same as communicating face to face. This study has, by interviewing members of two major Swedish organizations about their experiences of the digital tools they use for communication, tried to understand what in the technical environment that enables and influences digital communication. The outcome leads to conclusions about how the tools are used and which components of these tools the users consider using them in their daily work. The conclusion is thought to use as a support for organizations to understand what happens in the layer between technology and man.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.

Bakgrund. Möten utgör en essentiell funktion för organisationer och är avgörande för genomförandet av arbete. Arbetstid spenderad i möten ökar och möten utgör en stor kostnad för företag. Till följd av covid-19 pandemins framfart har organisationer skiftat till att bedriva möten virtuellt. Denna övergång lyfter frågan huruvida övergången har påverkat hur möten bedrivs, samt hur deltagarna vid virtuella möten upplever effektiviteten.  Syfte. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur övergången till virtuella möten har påverkat möjligheten att bedriva effektiva möten. Studien beaktar rutiner och strävar efter att explorativt undersöka den virtuella övergången och vilken effekt den har haft på mötesrutiner.  Metod. Studien är genomförd genom utförandet av intervjuer, observationer, samt granskning av dokument. Totalt genomfördes 11 intervjuer och 4 observationer. Insamlad empiri analyserades genom en innehållsanalys. Kategorier identifierades utifrån empiri där stycken från empirin blev inplacerade.  Resultat. Studiens resultat tyder på att övergången till virtuella möten kan påverkan möteseffektiviteten. Studien har uppmärksammat 16 kategorier som kan påverka möteseffektiviteten. Dessa är: antal deltagare, punktlighet, agenda, dialoger, miljö, förberedelser, prioritering, mötesmedium, förändring, känsla, relation, deltagande, inbjudan till möte, mötesledare, mötesprotokoll, och multitasking. Vidare noterar studien att rutiner i koppling till nämnda kategorier förändrats.  Slutsatser. Studien presenterar fyra övergripande slutsatser. En övergång till virtuella möten indikerar på att: tid spenderad i möten ökar; det blir upp till deltagarna själva att skapa optimala mötesförhållanden; fokus minskar hos mötesdeltagarna; lokala och globala relationer kan påverkas negativt respektive positivt. / Background. Meetings are an essential function of organizations and are crucial to the execution of work. Time spent in meetings is increasing and meetings represent a large cost for companies. As a result of the covid-19 pandemic, organizations have shifted to conducting meetings virtually. This transition raises the question of whether the transition has affected how meetings are conducted, as well as how participants in virtual meetings experience the effectiveness of meetings. Objectives. The study aims to investigate how the transition to virtual meetings has affected the ability to conduct effective meetings. The study pays attention to routines and strives to exploratively examine the virtual transition and what effect it has had on meeting routines.  Methods. The study is carried out through the execution of interviews, observations, and review of documents. A total of 11 interviews and 4 observations were conducted. Collected empirical evidence was analysed through a content analysis. Categories were identified based on empirical evidence, where pieces from the empirical evidence were fitted.  Results. The study's results indicate that the transition to virtual meetings can affect meeting efficiency. The study has drawn attention to 16 categories that can affect meeting efficiency. These are: number of participants, punctuality, agenda, dialogues, environment, preparation, prioritization, meeting medium, change, emotions, relationships, participation, invitation to meeting, meeting leader, meeting minutes, and multitasking. Furthermore, the study notes that routines in connection with the mentioned categories have changed.  Conclusions. The study presents four overall conclusions. A shift to virtual meetings indicates that: time spent in meetings increases; it is up to the participants themselves to create optimal meeting conditions; the focus of the meeting participants decreases; local and global relations can be affected negatively and positively respectively.

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

This report explores the impacts of variable renewable energy (VRE) on power trading in the European wholesale electricity market. The intricate operation of a typical power exchange in Europe is accompanied by an equally complex balancing system. The increasing amount of VRE in the power system, such as wind and solar power, has far-reaching impacts for power traders in both this electricity market and the corresponding balancing system. As a result, the electricity market is evolving in unprecedented ways and new participants are entering the playing field to capitalize on the changing dynamics caused by VRE generators. One novel participant, the virtual power plant (VPP), possesses an advantage over other market participants by aggregating VRE generators with controllable renewable energy generators, like biogas and hydro plants, into one entity. This allows the VPP to both gain access to live VRE production data that larger plants don’t have, which it then utilizes to remotely dispatch various subpools of assets, and to provide balancing services to the grid. Subsequently, VPPs are able to trade VRE and other renewable electricity superiorly on the same spot markets and balancing systems as large central power plants and industrial consumers. The report asserts that VPP traders can earn profits through means of innovative trading strategies that exploit predictable market impacts caused by VRE power through a robust understanding of the electricity market and their unique access to data. / Denna rapport undersöker effekterna av variabel förnybar energi (VRE) på krafthandeln på den europeiska elhandelsmarknaden för stora aktörer. Den komplicerade driften av ett typiskt kraftutbyte i Europa åtföljs av ett lika komplicerat balanseringssystem. Den ökande mängden VRE i kraftsystemet, såsom vind- och solkraft, har långtgående effekter för krafthandlare på både denna elmarknad och motsvarande balanseringssystem. Som ett resultat utvecklas elmarknaden på enastående sätt och nya deltagare kommer in på spelplanen för att dra nytta av den förändrade dynamiken som orsakas av VRE-generatorer. En ny spelare, det virtuella kraftverket (VPP), har en fördel jämfört med andra marknadsaktörer genom att samla VRE-generatorer med styrbara förnybara energiproducenter, som biogas och vattenkraftverk, till en enhet. Detta gör att VPP både kan få tillgång till live VRE-produktionsdata som större anläggningar inte har, som den sedan använder för att distribuera olika underpooler av tillgångar och för att tillhandahålla balanstjänster till nätet. Därefter kan VPP: er handla med VRE och annan förnybar el på ett överlägset sätt på samma spotmarknader och balanseringssystem som stora centrala kraftverk och industrikonsumenter. Rapporten visar att VPP-handlare kan göra vinster genom innovativa handelsstrategier som utnyttjar förutsägbara marknadseffekter orsakade av VRE-kraft genom en detaljerad förståelse för elmarknaden och unik tillgång till data för produktionen av förnybar energi / <p>QC 20201118</p>