Syftet med denna uppsats är att undersöka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella påverkan på dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats på ämnet undersöker främst tekniska och säkerhetsmässiga detaljer, det är därför intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att använda makroekonomisk teori ska jag försöka klargöra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor. Bitcoins volatilitet i värde gör det tvivelaktigt, en volatilitet som inte kan kontrolleras. Bitcoin uppfyller delar av de funktioner och egenskaper som definierar en valuta enligt makroekonomisk teori, men inte lika många som fiatpengar och Bitcoin bör därför inte kunna konkurrera med dagens valutor. Fiatpengar är att föredra även i andra områden som acceptans och säkerhet. Bitcoin är bättre ur ett kostnadsperspektiv, dock under specifika omständigheter som sällan uppfylls. Bitcoin kommer därför tills vidare fungera som ett alternativ betalningssystem och valuta för personer och företag som är villiga att ta de risker som medföljer. / The aim of this thesis is to investigate Bitcoins attributes and functions and discuss its effect on today’s economic system. The academic work that been published on the subject investigate technical and safety aspects, it is therefore interesting to analyse from a macroeconomic point of view. By using macroeconomic theory I will try to clarify if Bitcoin can compete with today’s currencies. Bitcoins volatility in value makes it doubtful. Bitcoins volatility in value makes it questionable, a volatility that cannot be controlled. Bitcoin meet part of the functions and characteristics that define a currency as macroeconomic theory, but not as many as fiatmoney and should therefore not be able to compete with today's currencies. Fiatmoney is preferable also in other areas such as acceptance and security. Bitcoin is better from a cost perspective, but under specific circumstances that are rarely met. Bitcoin will therefore until further serve as an alternative payment system and currency individuals and companies that are willing to take the risks included.

Background: Since the early 60’s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek β. An investor who takes big risks expect higher returns. One of the CAPM’s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account. This assumption may lead to results that do not correspond to reality. Objective: This study examined the relationship between systematic risk, and return on a stable and volatile market. Methodology: The study was performed using a quantitative research with secondary data, in which 30 companies listed on the OMX 30 on the Stockholm stock exchange was studied. The investigation period was from 2003 to 2012 and was divided into three parts. Using the statistics program SPSS and Excel the data required to answer the purpose of the essay was calculated. Results: The analysis of the first time period between 2003 and 2007 showed that there was a statistically significant relationship between beta value and the average return for the period. The second time period between 2008 and 2012, which was characterized by an extremely volatile stock market, showed different results. The result of this period showed no statistical relationship existed when the market was characterized by high volatility. The third and final period between 2003 and 2012, which was a combination of a stable and a volatile market. The results for this period showed no significant association between beta value and average returns. The conclusion of this study is therefore that the CAPM model to assess an asset's return fails when the market is unstable, e.g. due to a financial crisis. To compensate for this error that is built into the model, one should therefore use alternative models, or revised versions of the CAPM, if the aim is to produce data in a realistic way that can be used as basis for investment decisions. / Bakgrund: Sedan början av 60-talet har CAPM, eller Capital Asset Pricing Model, varit ett ovärderligt instrument för att bedöma en tillgångs förväntade avkastning, där man antar att tillgången läggs till i en redan väldiversifierad portfölj av tillgångar. CAPM teorin antar vidare att den osystematiska risken diversifieras bort samt att den systematiska, marknadsspecifika, risken bestäms med hjälp av Beta-värdet, från grekiskans β. En investerare som tar stora risker förväntar sig högre avkastning. Ett av CAPM:s grundantaganden är att störningar på marknaden inte tas hänsyn till. Detta antagande kan leda till resultat som inte stämmer överens med verkligheten.   Syfte: I denna studie undersöktes sambandet mellan systematisk risk, samt avkastning på en stabil respektive volatil marknad. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsmetodik med sekundära data där 30 bolag noterade på OMX30 på stockholmsbörsen studerades. Undersökningsperioden var mellan 2003 till 2012 och delades upp till tre delar Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt Excel beräknades nödvändiga data för att svara på uppsatsens syfte. Resultat: Analysen av den första tidsperioden mellan 2003-2007 visade att det förelåg ett statistiskt signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen för perioden. Den andra tidsperioden mellan 2008-2012, som kännetecknades av en mycket volatil aktiemarknad, visade annorlunda resultat. Resultatet av denna tidsperiod visade att inget statistiskt samband förelåg när marknaden kännetecknades av en hög volatilitet. Den tredje och sista och perioden mellan 2003-2012, som alltså var en kombination av en stabil och en volatil marknad. Resultatet för denna tidsperiod visade inget signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen. Slutsatsen av denna studie blir därmed att CAPM som metod för att bedöma en tillgångs avkastning fallerar när marknaden är ostabil, t.ex. beroende på en finanskris. För att kompensera för detta fel som är inbyggt i modellen bör därför alternativa modeller, eller justerade versioner av CAPM, användas om syftet är att ta fram data som på ett verklighetstroget sätt kan vara underlag för investeringsbedömningar.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan. Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance. Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra. Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara. Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet. Samtliga index följde ett liknande mönster, detta var troligtvis på grund av att företag från NASDAQ Composite kunde återfinnas i S&P 500 samt DJIA. / Purpose: The purpose of this thesis is to see how and why the volatility was affected in DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite during the Dot-com bubble. Method: The yearly and monthly volatility of DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite were computed with data from a period spanning 1995-2004, which were collected from Yahoo Finance. Empiricism: The results illustrate that the volatility was vastly higher in NASDAQ Composite than in DJIA and S&P 500 which in turn yielded a comparable volatility in relation to each other. Analysis: The analysis extracted the fact that the volatility rose considerably after the bubble burst during May 2000 and started waning after the panic died out circa May 2002. There were a relatively high harmony between the results of this report and the earlier studies which it was compared to. Conclusion: The volatility for DJIA, S&P 500 and NASDAQ 500 was higher between 200 and 2002 than during the rest of the observed period. The Dot-com bubble arose due to irrational investment behavior among investors and the panic which arose afterwards contributed to the increasing volatility which maintained a high level until it subsided after May 2002. NASDAQ Composite had the highest volatility during the Dot-com bubble while DJIA and S&P 500 had a similar volatility. All indexes followed a similar pattern, this was probably due to that companies from NASDAQ Composite reasonably should be found in S&P 500 and DJIA.

This paper studies how high-frequency trading (HFT) affects the Swedish stock market quality based on volatility and liquidity measures. Previous studies show ambiguous results where a few propose that HFT deteriorates market quality by increasing volatility and decreasing liquidity while some studies point in the opposite direction.By setting up a simultaneous equations system with instrumental variables and estimating the parameters with Generalized Methods of Moments (GMM), this paper finds that in the majority of the investigated stocks high-frequency trading activity reduces bid ask spreads and therefore increases liquidity, i.e. enhancing market quality. Additionally, the results also show that the volatility decreases through high-frequency trading activity. Hence, both measures are indicating that the market quality is positively affected by high-frequency trading.However, interesting is the analysis and discussion on whether high-frequency trading strategies such as spoofing and layering potentially can contribute to false liquidity. This would mean that the market quality is impaired due to HFT. This paper also examines the reversed relationship, how the liquidity and volatility affect HFT activity and conclude that HFT is not affected by how liquid or volatile the market is.

Anomalier ligger till grund för investeringsstrategier som används för att förvalta biljontals dollar. Anomalier frångår vedertagen teori som implicerar att abnormal avkastning inte är möjlig över tid. En anomali som bevisats ge långsiktig abnormal avkastning är lågriskanomalin. Det råder brist på studier som undersökt om lågriskanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. En studie inom ämnet är av praktisk relevans då resultaten kan ligga till grund för investeringsstrategier som genererar abnormal avkastning. Denna studies syfte är att undersöka om en lågriskanomali existerar på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 2008/01/07 - 2019/12/27. För studien används totalavkastningsdata för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien skapar hedgeportföljer och undersöker genom regression av prissättningsmodellen CAPM om lågriskportföljer ger högre signifikant abnormal avkastning än högriskportföljer. Studien finner inga statistiskt säkerställda resultat för en lågriskanomali. Det antyder att lågriskanomalin inte existerar på den svenska aktiemarknaden och därför saknar praktisk relevans som investeringsstrategi på nämnda marknad.

As an investor, the goal is to get as high return at as low risk as possible on an invested stock. Theories show a positive relationship between high risk and high return. However, there are studies that contradict this statement, which creates misleading investors. The purpose of this quantitative study was to investigate the relationship between risk and return, to see if increased risk really leads to a higher return. The study is limited to the Frankfurt Stock Exchange between the period 2010-2019. The index examined is Germany's largest index DAX, which comprised 30 shares on 1 January 2015. Four portfolios have been created: two low-risk portfolios and two high-risk portfolios, where fictitious investments were made to then measure the return after a period of five years. The two risk measures used in the study for calculation are beta value and volatility. The beta value has been used in CAPM to calculate the expected return. The results of the study using correlation and multiple regression analysis obtained a negative significant relationship between risk and return. The portfolios also showed a negative relationship between higher risk and higher return. The results from this study are consistent with many previous studies, but the variables used to measure and define risk can be questioned. / För en investerare är målet att få en så hög avkastning till en så låg risk som möjligt. Finansiella teorier och allmän uppfattning hävdar att det finns ett positivt samband mellan hög risk och hög avkastning. Dock finns det mycket tidigare forskning som motstrider detta påstående, vilket kan bli vilseledande för investerare. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka sambandet mellan risk och avkastning, för att se om ökad risk leder till en högre avkastning. Utöver det undersöktes om CAPM kunde ge en korrekt estimering av framtida förväntad avkastning. Studien avgränsades till Frankfurtbörsen mellan perioden 2010-2019. Det indexet som undersöktes var Tysklands största index DAX som det såg ut 2015-01-01, det omfattades då av 30 aktier. Fyra portföljer har skapats: två portföljer med låg risk och två portföljer med hög risk, där fiktiva investeringar gjordes för att sedan mäta avkastningen efter en tidsperiod på fem år. De två mått på risk som studien använt är betavärde och volatilitet. Betavärdet har använts i CAPM för att beräkna förväntad avkastning. Studiens resultat har med hjälp av korrelation och multipel regressionsanalys visat på ett negativt signifikant samband mellan risk och avkastning. Portföljerna visade också på ett negativt samband mellan högre risk och högre avkastning. Resultatet från denna studie är i enhetlighet med många tidigare studier, dock kan de variabler som använts för att mäta och definiera risk ifrågasättas.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter.

Vi undersöker sambandet mellan volatilitet och institutionell breadth of ownership på Stockholmsbörsen mellan 2010 och 2018. Denna undersökning är unik eftersom vi använder breadth of ownership som mått på institutionellt ägande. Den från litteraturen formade hypotesen att institutionellt ägande bör ha en dämpande effekt på volatiliteten motbevisades. Vi fann istället att större breadth of ownership förknippas med högre volatilitet i medelstora och stora företag, medan sambandet inte var signifikant i små företag. Vidare såg vi att småbolag som lämnat utdelning förknippades med en högre volatilitet. Vi menar att dessa observationer till stor del kan förklaras av att institutioner skapar volatilitet i aktier de äger som följd av ökade handelsvolymer. / This paper investigates the relationship between stock return volatility and institutional breadth of ownership on the Swedish stock market during the period from 2010 to 2018. Our paper is unique in its form since we are using institutional breadth of ownership as a proxy for institutional ownership. The hypothesis is based on prior literature that suggests institutional ownership and volatility should be negatively correlated. Instead we found the relationship to be positive in medium and large firms, and not significant in small firms. Furthermore, we found that small firms that pay dividends have had a significant positive relation to volatility. We suggest that these observations largely can be explained by institutional investors increasing trading volumes, and as an extension increasing volatility.

Syfte – Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur informationen som medföljer av en revisionsberättelse signalerar investerare och deras reaktion utifrån denna information. Studien har som första delsyfte att undersöka om det är någon skillnad på effekten på aktiekursen om en revisionsberättelse innehåller en Emphasis of matter paragraph (EMP) eller en Other matter paragraph (OMP). Vidare har studien ett andra delsyfte som ämnar att undersöka om vissa former av EMP samt OMP kan visas ha växlande effekt på aktiekursen. Bakgrund – Syftet med revision kan beskrivas med Agentteorin, där revisorn ska minska informationsasymmetrin mellan företagsledningen och investerare. En revisor ska enligt 5 § Revisionslagen (SFS 1999:1079) granska ett företags räkenskaper och företagsledningens förvaltning av bolaget. Vidare enligt 6 § samma lag, ska revisorn efterräkenskapsårets slut lämna en revisionsberättelse till bolaget som inkluderas i årsredovisningen. Upplysningarna som revisorn lämnar i revisionsberättelsen ger en rimlig försäkran hur rättvisande bild företagets räkenskaper speglar verkligheten. Dessa upplysningar kan exempelvis vara av sådan väsentlig betydelse att de är fundamentala för läsarens förståelse av de finansiella rapporterna, en så kallad EMP. Vidare kan även en revisor lämna övriga upplysningar som hjälper läsaren att förstå själva revisionen, vilket benämns som en OMP i revisionsberättelsen. Med hjälp av revisionsberättelsen kan därmed revisorn signalera företagets intressenter om företagets ställning, vilket exempelvis investerare kan ta i beaktande i deras framtida finansiella beslut. Problemformulering – Tidigare forskning gällande sambandet mellan revisionsupplysningar och ett företags aktiekurs visar på ett motstridigt resultat. Vidare finns det inte någon forskning inom en svensk kontext. Därav har vi formulerat följande forskningsfråga: Finns det ett samband mellan erhållandet av en revisionsberättelse som innehåller en EMP eller en OMP och mindre svenska företags aktiekurs, i termer av abnormal avkastning och abnormal volatilitet? Metod – För att svara på studiens problemformulering använde vi oss av en kvantitativ forskningsdesign där vi undersöker företag som erhållit en EMP eller en OMP underräkenskapsåren 2017-2021. Utifrån en händelsestudie, med ett kortsiktigt händelsefönsterrunt publiceringen av årsredovisningen, avser vi att undersöka om det sker en omedelbar reaktion av investerare. Resultat – Med hjälp av t-test kunde vi konstatera att det generellt sett inte finns ett samband mellan abnormal avkastning och erhållandet av en EMP eller en OMP. Det var enbart för vissa dagar det gick att se en signifikant förändring i den abnormala avkastningen för företag som hade erhållit en OMP eller vissa typer av EMP. Gällande den abnormala volatiliteten konstaterade vi att risken i nästan samtliga fall ökade efter erhållandet av en EMP eller en OMP.

Starka fundamentala förhållanden i kapitalmarknaden har bidragit till att driva upp priserna på fastigheter i allmänhet och inom de geografiska områden där institutionella och internationella aktörer investerar i synnerhet.Detta arbete jämför olika geografiska kontorsmarknader från ett investerarperspektiv, med syfte att kartlägga i vilken typ av geografiskt läge direktägda fastigheter ger starkast risk-justerad avkastning för en långsiktig investerare. Delvis genom att kartlägga marknadernas (städernas bästa geografiska läge för kontor) historiska tillväxt för att kunna kategorisera dem som primära eller sekundära marknader, men framför allt genom att utvärdera rådande direktavkastningskrav på respektive studerad marknad.Efter redogörelse över centrala begrepp och essentiella parametrar inom ämnet adresseras riskmåttet volatilitet som ett möjligt argument till varför fastigheter i så kallade sekundära lägen bör anses ha lägre risk än vad marknaden uttrycker i form av direktavkastningskrav. Med framlagda argument presenteras därefter två alternativa modeller för att fastställa direktavkastningskrav på olika geografiska marknader. Arbetet avslutas med en förenklad tillämpning av modellerna på två stora fastighetsbestånd av olika karaktär; Hufvudstaden vars fastigheter uteslutande är belägna på primära marknader, och Klövern, vars bestånd i Sverige är spritt över 12 orter men i starka lägen på respektive ort.Till studierna inhämtades data från IPD, Datscha, Nordanö och PwC. Insamlad data underbygger tesen att hyresnivåer på fastigheter i primära lägen drabbas hårdast av globala kriser och generellt är mer volatila än i sekundära lägen. Vid förenklad tillämpning av presenterade modeller kunde även konstateras att ett diversifierat bestånd ger bättre risk-justerad avkastning över tid vilket även går i linje med portföljteori och faktumet att marknadsrisken förblir densamma oberoende av hur många tillgångar som ingår i en portfölj.Utifrån detta arbete kan det även argumenteras för att en optimal fastighetsportfölj bör vara överviktad mot fastigheter i sekundära lägen sett till aktuella värderingar. / Strong fundamental conditions in the capital market have contributed to rising prices for real estate in general and in the geographical areas where institutional and international investors invest in particular. The core of this thesis is to compare different geographical office markets from an investor perspective, with the purpose of mapping what type of geographic location properties provide the strongest risk-adjusted return over time. In particular, to map the markets' historical growth to be able to categorize them as primary or secondary markets for offices, but above all by evaluating current yields on each market. After explaining central concepts and essential parameters within the subject, the risk measurement volatility is addressed as a possible argument to explain why real estate in the so-called secondary markets should be considered to have a lower risk than what the market expresses in the form of current yields. With submitted arguments, two alternative models are presented to determine yields in different geographic markets. The thesis ends with a simplified application of the models on two large property portfolios of different character; Hufvudstaden, whose properties are exclusively located in primary locations, and Klövern, whose properties are spread over 12 Swedish cities but in strong locations. Data from IPD, Datscha, Nordanö and PwC were collected for the studies. Overall, collected data supported the thesis that rents from properties in primary locations are being hit hardest by global crises and are generally more volatile than in secondary locations. In the simplified application of presented models, it could also be stated that a diversified portfolio provides stronger risk-adjusted returns over time, which is also in line with portfolio theory and the fact that market risk is the same regardless of how many assets that are included in a portfolio. From this thesis it can also be argued that an optimal real estate portfolio should be overweight to properties in secondary locations based on current values.