Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i. Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen. Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning menar krävs för att elever i årskurs f-3 ska utveckla läs- och skrivkunskaper. I studien beskrivs de överordnade läsinlärningsmetoderna phonics och whole language med arbetssätten Wittingmetoden och LTG. Vidare beskrivs undervisningen och lärarens betydelse för elevers läs- och skrivinlärning. Det framkommer i resultatet att läraren har en betydande roll för elevers läs- och skrivinlärning där undervisningen behöver vara strukturerad och organiserad. Undervisningen behöver innehålla viktiga grundläggande delar och dimensioner såsom fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse för att elever ska utvecklas i sin läsning. Det framgår även att tidiga insatser är av stor betydelse för att elever ska tillägna sig läs- och skrivkunskaper. Informationssökning har genomförts i olika databaser som till exempel ERIC och SwePub för att finna vetenskapligt material som valdes ut för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Materialet består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling och ett konferensbidrag som har analyserats och sammanställts och ligger till grund för denna litteraturstudie.

Som pedagog behöver man ha kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna stötta eleverna så bra som möjligt i deras läs- och skrivutveckling. Alla elever är olika och har olika erfarenheter och behov när de börjar skolan. Syftet med studien är att undersöka hur Wittingmetoden fungerar vid nyinlärning samt varför den är bra för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn. Studien undersöker även hur samarbetet kan se ut mellan lärare utifrån Wittingmetoden och andra metoder, samt varför lärare tror att Wittingmetoden är relativt okänd. För att få en uppfattning om metodens funktion har det även gjorts en jämförelse med några andra väl beprövade metoder. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika delar av Sverige. Gemensamt för lärarna var att de arbetar helt eller delvis utifrån Wittingmetoden. Resultaten av intervjuerna visar att metoden fungerar väl för nyinlärning, samt att den även var effektiv för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Detta på grund av att metoden uppfattas som effektiv, inget lämnas åt slumpen, allt är genomtänkt och kreativt, strukturen är tydlig och eleverna arbetar i sin egen takt. Två av lärarna tyckte att metoden var den enda att arbeta utifrån medan de två andra lärarna även använde sig av andra metoder. / The purpose of the study is to investigate how the Witting method works in new learning and whether it is good for preventing reading and writing difficulties. The survey also shows why the method is relatively unknown among teachers. In order to gain an idea of ​​the method's function, a comparison has also been made with some other well-proven methods used in Sweden. The survey was conducted through qualitative interviews with four teachers from different parts of Sweden. Common to all four teachers was that they work fully or partly from the Witting method. The results of the interviews show that all four teachers agreed that the method works well for new learning and that it was also effective in preventing reading and writing difficulties. This because the method is perceived to be effective, nothing is left by chance, everything is thoughtful and creative, the structure is clear and the students work at their own pace. Two of the teachers thought the method was the only one to work from the outside while the other two teachers also used other methods.

No description available.

<p>Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.<strong></strong></p>

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning. / The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare med erfarenhet av Wittingmetoden beskriver sitt arbete med den samt om det på vetenskaplig grund går att argumentera för användning av metoden. Frågeställningarna är, om och varför lärare med erfarenhet av Wittingmetoden anser den vara lämplig för undervisning i läs- och skrivinlärning i årskurs 1–3 samt om det barn som redan kan läsa med ett visst flyt och förståelse i början av årskurs 1 också har nytta av metoden och i så fall hur. Frågeställningarna har uppstått när uppsatsförfattaren har ifrågasatt beskrivningar av metoden i kurslitteratur under lärarutbildningen. Beskrivningarna hävdar bland annat att metoden är så pass grundlig att den inte är relevant för undervisning av dagens elever då många av dem redan har en del förkunskaper. Underlag till studien utgörs dels av intervjuer med 10 lärare med utbildning i samt längre eller kortare erfarenhet av Wittingmetoden, dels av litteratur om Wittingmetoden, skriven av dess upphovskvinna Maja Witting samt tidigare forskning inom läs- och skrivinlärningsområdet kopplat till vissa karakteristiska delar av Wittingmetoden. Resultatet visar att Wittingmetoden ofta är inkorrekt beskriven samt att den förhåller sig mycket väl till vad den senaste forskningen menar är god och avgörande läs- och skrivundervisning i alfabetiska skriftspråk, nämligen ett arbetssätt med utgångpunkt i fonologisk medvetenhet och sammanljudning av fonem och grafem. Till detta ska sedan läggas olika arbetssätt för att skapa förutsättningar för god läsförståelse såsom utökat ordförråd, lärares högläsning, läsförståelsestrategier och allmänbildning. Sådan undervisning kan också, visar forskning, vara till nytta för den tidiga läsaren, särskilt det som gäller läsförståelse. Informanterna menar att Wittingmetoden är högst relevant och lämplig för läs- och skrivinlärning, liksom för ytterligare utveckling, för alla elever men att det finns lärare som den passar sämre för.