Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.

COVID-19 pandemin har varit med och medfört stora utmaningar för organisationer och dess anställda. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om huruvida arbete hemifrån har gett upphov till en upplevelse av stress bland arbetstagarna. Även ifall arbetstagarnas Work life balance har påverkats till följd av ett påtvingat hemarbete. Begrepp som tas upp i den teoretiska referensramen är olika definitioner av hemarbete, flexibilitet och stress. Modeller som belyses är Work life balance, Krav-kontroll & stödmodellen och KASAM. Utifrån den kvantitativa metoden utformades en webbenkät som delades ut genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Respondenterna som uppmanades att delta var personer 18 år och uppåt, som varit med om påtvingat hemarbete i minst sex månader till följd av pandemin. Från resultatet framkommer det att det påtvingade hemarbetet har satt sina spår och påverkat människors arbetsprocesser. Mestadels har en positiv inställning till förändringen, genom att de känner sig mer avkopplade samt att de har en större frihet till att kunna anpassa sina arbetsdagar. Det är få som upplever att det har bidragit till något negativt. När det kommer till hemarbetets påverkan på individens stressnivå, så går det att se flera faktorer som kan ha minskat stressen. Dessa är att arbetstagarna har fått en ökad kontroll samt att de även sparartid i sin vardag genom att slippa pendlingen från och till arbetet. Däremot har bristen på det sociala stödet ökat i samband med hemarbetet, vilket är en faktor som i stället kan resultera i en ökad stressnivå. De flexibla arbetsförhållandena har även satt sina spår i det övriga livet. Genom att kunna arbeta hemma någon eller några dagar i veckan skapas det fördelar till att kunna skapa en bättre balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Flexibiliteten skapar en anpassningsbarhet hos arbetstagaren till hinna med vardagssysslor som skapar en bättre balans i vardagen. I den avslutande delen av uppsatsen sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Till sist diskuteras förbättringar som kunde ha gjorts i studien samt förslag till vidare forskningsområden inom ämnet.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori.   Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

Abstract Title: Effects of a hybrid work environment           - A study from an employee perspective _________________________________________________________________________ Key-words: hybrid work, hybrid work environment, digitalization, work environment, fellowship, Work-Life-Balance, self-leadership, trust.  Research question: What effects are created by hybrid forms of work? Purpose: The purpose of this study is to obtain inventory effects employees experiencing in a hybrid working model environment. Method: A case study with an inductive approach with a subjective and qualitative research strategy. The empirical data are gathered during ten interviews which was performed in a disorderly matter, with individuals representing different organizations. There after the gathered empirical data treated from The Grounded Theory as an inspiration and structure point in terms of category. Conclusion: In the final conclusion we present the differences the hybrid working solutions, which appeared analyzing the empirical data gathered. There after we highlight the two different areas which incus all the given effects, videlicet independent leadership and a trust-based leadership. Hence a case that can be treated with consideration of the employer of when introducing a hybrid working model, is presented. The chapter ends with brief parts in relation between future hybrid working models and external factors.

Covid-19 pandemin innebar en stor förändring för anställda runt om i hela världen. För att minska smittspridningen övergick en mängd platsbundna arbeten över till arbete på distans där hushållet plötsligt förvandlades till arbetsplats. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka åtta medarbetares upplevelse av balansen mellan privat- och arbetsliv vid den tvingande omställningen till arbete på distans. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys som resulterade i följande huvudteman som är namngivna enligt följande (underteman är namngivna inom parentes): Gränsdragning och segmentering vid tvingande distansarbete (arbetsplats i hushållet, strategier för att skilja mellan privat- och arbetsliv samt privat- och yrkesroll), flexibla arbetstider (avbrott i arbetet) och sociala aspekter (stöd). Studien påvisade att informanterna hade implementerat olika strategier och strukturer för att uppnå en gränsdragning mellan privat- och arbetsliv. Vissa genom fokus på miljön runt omkring och andra genom noggranna tidsbestämmelser. Överlag har informanterna haft en positiv inställning till arbete på distans med undantag för negativa upplevelser gällande sociala aspekter. / The Covid-19 pandemic had a big impact on employees around the world. To reduce the spread of infection, several on-site works was transferred to remote work, where the household was suddenly transformed into a workplace. The purpose of this qualitative study was to examine eight employees' experience of the balance between private and working life during the urgent transition to work from home. The transcribed material was analyzed with an inductive thematic analysis that resulted in main themes named as follows (subthemes are named in parentheses): Demarcation and segmentation in compulsory remote work (workplace at home, strategies for distinguishing between private- and working life and private- and professional role), flexible working hours (breaks at work) and social aspects (support). The study showed that the informants implemented different strategies and structures to achieve a demarcation between private and working life. Some through more focus on the environment. And others through precise working time regulations. Overall, the informants have had a positive attitude towards working at a distance, apart from negative experiences regarding social aspects.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa studien är att få en fördjupad kunskap samt förståelse för nyanställdas upplevelser av distansarbete. Vi vill genom vår studie uppmärksamma hur en nyanställd kan påverkas av att påbörja ett arbete helt eller delvis på distans. För att få en ökad förståelse har vi studerat hur de nyanställda har upplevt distansarbetet, balans och introduktion under den första tiden på sitt nya arbete. Vi har även studerat hur de upplevt krav, kontroll och socialt stöd, hur de upplevt känslan av sammanhang samt motivation i arbetet. I vår teoretiska referensram redogörs det för relevanta begrepp och teorier vilka ligger till grund för vår analys. I metodkapitlet redogör vi för hur vi gått till väga genom hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt elva intervjuer och där det insamlade empiriska materialet sedan kopplats samman med vår teoretiska referensram. Resultatet av vår studie visar att nyanställda vilka påbörjar ett nytt arbete på distans till stor del upplevt det bra men att det till viss del har funnits en del utmaningar. Det har då främst upplevts krävande att skapa kontakt med sina kollegor när arbetet varit på distans. Vilket i sin tur har lett till en längre startsträcka för dem att komma in i arbetet och för att skapa nya relationer. Med andra ord är det utmärkande resultatet av vår studie att de nyanställda saknat de sociala delarna när de arbetat på distans.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken påverkan ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen har på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare avsåg studien att undersöka dess eventuella påverkan på stress. Studien var av en kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, 5 män och 5 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 50. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. I analysen framkom att majoriteten av respondenterna ansåg att tillgängligheten främjade en balans, då de kunde förvalta sin tillgänglighet utifrån sin egen livssituation. Majoriteten av respondenterna ansåg även att tillgängligheten i sig inte gav upphov till stress, utan snarare berodde på arbetsbelastning. Det egna ansvaret var en återkommande faktor bland respondenternas svar gällande gränsdragning och nivån på tillgänglighet. Det egna ansvaret ansågs även bidra till en ökad kontroll i arbetet, vilket i sin tur minskade känslan av upplevd stress.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.