In today’s society change management is something most organizations and companies will have to face. In this study our aim is to investigate the importance of internal communication from a co-worker perspective and how internal communication from top management can contribute to corporation as well as deviance from employees/workers. We have studied an organization which has experienced significant change where two organizations have marched together and created a new organization. We have chosen to do an empirical study based on previous theories/studies. We have used semi structured interviews to try and prove our purpose. Our research questions are: How was the change process initially communicated to the employees? How does the employees feel about the implementation of the new working ways? What new knowledge has the change brought with it? The results show that the internal communication varied during the process of change from being clear about goals and aims to become blurred in the implementation phase. Participation was perceived as important but not decisive in the change process. Greater transparency and honesty from management were called for.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

In complex emergency situations, there are many times when the rescue service, the police and the medical service must cooperate. To improve the cooperation Samverkan Östergötland has developed ten measurable indicators regarding cooperation to investigate and increase the cooperation between the different organizations. They are then used when the participants of the network Samverkan Östergötland meet two to seven times a year to discuss different local accidents and investigate how and if the indicators were applied during the work at the incident site. The purpose of the study was to investigate how the indicators are used and how there could be improvements regarding the indicators. The study was conducted by applying descriptive statistics and thematic analysis regarding all the protocols from the 14 meetings. The study was based on protocols where a total of 24 incidents were discussed. The result was corroborated by the coordinator of the Samverkan Östergötland by conducting a semi structured interview. The result indicated that the indicators were fulfilled to varying extent. The findings suggest that more structure regarding documenting and communication is needed, and common training needs to be increased in order to improve the cooperation in accordance of the use of the indicators.

Denna studie grundas på en systematisk arbetsmiljöutbildning kallad Suntarbetsliv vilket är en gemensam utbildning för chef och skyddsombud. Utgångspunkten för vår studie är att det behövs mer förståelse för en utbildningsinsats samt dess möjligheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur chef och skyddsombud i en offentlig organisation arbetar efter en gemensam arbetsmiljöutbildning och om utbildningen genererat i kollektivt lärande. I studiens teoridel presenterar vi följande huvudpunkter: arbetsmiljö, utbildning och kollektivt lärande samt teorier som förklarar hur hinder kan uppstå i lärprocesser. Metoden i studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tre chefer och tre skyddsombud i en kommun i Dalarna. Resultatet är att en gemensam bas för chefer och skyddsombud skapar förutsättning för kollektivt lärande på organisationens verksamheter. Slutsatserna som dragits baseras på resultatanalysen och är att viljan till att lära startar inom oss själva och därför måste organisationsmål vara tydliga och konkreta så att missförstånd undviks. / This study is based on a systematic work environment education called Suntarbetsliv, which is a joint education for managers and safety representatives. The starting point for our study is that there is a need for more understanding of an educational initiative and its possibilities. The purpose of this study is to investigate how a manager and safety representative in a public organization works after a common work environment education and on education generated in collective learning. In the theory's theory we present the following key points: work environment, education and collective learning. The method in the study is based on a qualitative method. We have conducted semistructured interviews with three managers and three security representatives in a municipal in Dalarna, Sweden. As a result, a common base for managers and security representatives creates the prerequisite for collective learning on the organization's activities. The conclusions taken are based on the results analysis and are that the willingness to learn starts within ourselves, and therefore, organizational goals must be clear and concrete so that

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av vilka kommunikativa förmågor som är viktigast för att kunna påverka medarbetares kompetensutveckling på arbetsplatsen. Genom intervjuer med arbetsledare har undersökningen sökt svar på frågan; Vilka kommunikativa förmågor är enligt arbetsledare viktigast för att kunna påverka medarbetares kompetensutveckling på arbetsplatsen? Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ narrativ metod beskriven av Bryman (2008). Med utgångspunkt från Matthew & Sutton (2017) beskrivning av narrativa genomgångar, jämförs och kontrasteras empirin med tidigare forskning och ämnets teoretiska ramverk löpande i analysen. Resultatet visar att viktigaste kommunikativa förmågor är; inkänna, föra dialog, situationsanpassa, vara närvarande, samt förklara och motivera. Vidare identifierade även strategier och aktiviteter; stötta och pusha, glädje att dela med sig, uppvisa tillgänglighet och planering inför kommunikation med medarbetare. Genom att använda kommunikativa förmågor, strategier och aktiviteter kan önskvärda mål hos arbetsledarna anses vara; skapa tillit, bidra till motivation och förebygga motstånd hos medarbetarna.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse kring hur och varför ett offentligt LVM-hem arbetar med värderingar. Vi har genomförts intervjuer med 6 personer som både är företrädare för ledningen och för medarbetarna. På så sätt har vi försökt få perspektiv från båda håll och intagit en neutral roll i det ofta diskuterade ämnet kring maktpositioner. I denna uppsats kommer vi benämna personal som är verksamma i vårdhemmet som medarbetare, för att det förekommer allt vanligare i litteratur och bland yrkesverksamma. Ledningen representeras av en HR-chef samt en samordnare. Intervjufrågorna har haft en semistrukturerad utformning där utrymme för förändring och följdfrågor funnits. I undersökningen behandlas bland annat fördelar och nackdelar med ett värderingsarbete samt utvecklingsmöjligheter för detta. Vi har visserligen haft olika erfarenheter från tidigare tjänster när det kommer till hur väl implementerad värdegrunden var i organisationen. En av oss har upplevt att värdegrunden endast fungerat som en yta och inte varit ett ämne för aktiv arbete. Vårt resultat visar att organisationen aktivt arbetar med värderingar och detta är synligt på olika håll i verksamheten. Det finns tydliga värdeord som kommuniceras till medarbetarnas och ledningen dagligen, bland annat genom tavlor som finns upphängda på väggen i olika lokaler. Värderingsarbetet kommuniceras vidare även vid arbetsplatsträffar (APT) och andra sammanträden mellan medarbetare och ledning. Det finns en tydlighet att ledarskapet orienteras mot värderingar och att organisationsvärden och medarbetarvärden är samstämmiga med varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevda faktorer som påverkar nyttjandet av friskvårdsförmånerna ur ett medarbetarperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta respondenter. De  teoretiska utgångspunkter som använts är Self-Determination Theory (SDT) och två kommunikationsmodeller. Resultatet visar att upplevda inre motivationsfaktorer till att anställda nyttjar sina friskvårdsförmåner är gemenskap, goda relationer, hälsa och välbefinnande samt egen vilja. Yttre upplevda motivationsfaktorer är viktminskning, fysisk styrka samt personliga mål. Resultatet synliggör även upplevda faktorer som hindrar   anställda att nyttja sina friskvårdsförmåner såsom avsaknad av tydlig och tillräcklig information, hög arbetsbelastning, vardagspusslet samt tid. Resultatet visar också upplevda faktorer som bidrar till ett stöd för anställda att nyttja sina friskvårdsförmåner. Dessa upplevda faktorer är stöd från närmaste chef, stöd från kollegor men främst det egna stödet som bidrar till att de anställda nyttjar sina friskvårdsförmåner. Resultatet visar även att om det finns spridning av information och möjlighet till feedback till närmste chef om friskvårdsförmåner, bidrar det till en högre nyttjandegrad. / The purpose of this study is to investigate what perceived factors that affects the use of health benefits from an employee perspective. The study was conducted by using a qualitative method with semistructured interviews with a total of eight respondents. The theories that were used are Self-Determination Theory (SDT) and two communication models. The result shows that internal motivation factors for employees utilizing their healthcare benefits are solidarity, good relationships, health and well-being as well as their own will. External motivation factors are weight loss, physical strength and personal goals. The result also reveals factors that prevent employees from utilizing their health benefits, such as lack of clear and adequate information, high workload, structure everyday life and time. The results also show factors that supports employees to utilizing their healthcare benefits. These factors are the support of the immediate supervisor, support from colleagues, but primarily it’s their own support that helps employees to utilizing their healthcare benefits. The result also shows that if there is a dissemination of information and the opportunity for feedback to the immediate supervisor about health benefits, it contributes to a higher degree of utilization.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

Brist på sjuksköterskor har funnits en längre tid både i Sverige och i övriga världen, vilket är ett växande problem som behöver lösas för att organisationer ska kunna bedriva säker vård. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad organisationer kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för sjuksköterskor. För att besvara syftet används frågeställningar som ger svar på vilka av ett antal givna faktorer som anses viktiga i valet av arbetsgivare bland sjuksköterskestudenter, vad organisationer gör idag för att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor samt hur organisationer kan säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor i framtiden. Modellen attraktivt arbete ligger till grund för studien och användes för att utforma enkät och intervjuguider. Teorier om employer branding, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, arbetsvillkor, gränslöst arbete samt balans i livet ligger till grund för studiens analyser. Studien bygger på en abduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod användes genom en enkät till sjuksköterskestudenter samt intervjuer med HR-personal, Vårdförbundet samt en avdelningschef. Resultatet från studien visade att den största andelen sjuksköterskestudenter värderade många av faktorerna som viktiga eller mycket viktiga och den faktor som flest värderade som mycket viktig var bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskestudenterna värderade även faktorer som innebär ett utvecklande arbete där de får använda sin kompetens högt. För att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor används idag sociala medier och personliga möten för att skapa personliga kontakter med blivande sjuksköterskor. Då organisationer kan ha svårt att konkurrera med lön kan andra förmåner eller ett högre friskvårdsbidrag attrahera arbetskraft. / Lack of nurses has been a long time both in Sweden and the rest of the world, which is a growing problem that needs to be solved in order for organizations to be able to conduct safe care. The aim of this study is therefore to investigate what organizations can do to become more attractive as employers for nurses. To answer the purpose, questions are used that answer which of a number of factors that are considered important in the choice of employers among nurses, what organizations do today to attract newly educated nurses and how organizations can secure the provision of nurses' skills in the future. The model of attractive work forms the basis of the study and is used to design  uestionnaires and interview guides. Theories about employer branding, leadership, psychosocial work environment, working conditions, boundless work and balance in life are the basis for the analyzes of the study. The study is based on an abductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods has been used through a questionnaire for nursing students and interviews with HR-staff, trade union and one head of department. The result of the study showed that the largest proportion of nurse students valued many of the factors as important or very important and the factor valued by most students as very important was a good balance between working life and privacy. The nurse students also evaluated factors that imply a developmental work where they can use their skills highly. To attract newly graduated nurses, social media and personal meetings are being used today to create personal contacts with prospective nurses. As organizations may find it difficult to compete with pay, other benefits or a higher healthcare allowance can attract labor.