Den föreliggande uppsatsens syfte är att begripliggöra hur yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella föreningar arbetar med våldsutsatta och våldsutövande ungdomar som lever med våld i sina parrelationer. Fokus har lagts vid handlingsutrymmets påverkan för hur de insatser och stöd som finns att tillgå formas och används. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som analyserats med hjälp av en tematisk tolkning. För att tolka de inkomna resultaten har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, stigma och normaliseringsprocess använts. Två teman identifierades utifrån resultatet: insatsernas utformning och begränsning, där kunskap hos både ungdomar och vuxna visat sig vara av betydelse, följt av bemötandets roll, där ett gott bemötande visat sig vara av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att hjälpa ungdomen på bästa sätt. Faktorer som normer och den hjälpsökandes skamkänslor, påverkar mottagligheten av insatser och bemötandet från den yrkesverksamma kan vara skuldavlastande samt tillitsskapande. Detta främjar samarbetet och mottagligheten för insatserna. Samverkan mellan olika samhälleliga aktörer och att visa sin verksamhet utåt, är två komponenter som kan skapa goda förutsättningar för insatsernas tillgänglighet och kunskap för ungdomar om var hjälp finns att få. / The purpose of the present thesis is to understand how professionals in social services and non-profit associations work with abused and abusive youths who live with violence in their intimate relationships. The focus has been on the impact of the scope of action on how the efforts and support that are available are shaped and used. The thesis has a qualitative approach, consisting of six semi-structured interviews with professionals that were analyzed using a thematic interpretation. To interpret the results obtained, the theoretical outset of scope of action, stigma and the normalization process have been used. Two themes were identified based on the results: the interventions design and limitation, where knowledge in both youths and adults proved to be important, followed by the role treatment have, where a good treatment proved to be of great importance to create good conditions to help youths in the best way. Factors such as norms and the help-seeker's feelings of shame, affect the receptivity of interventions and the response from the professional can be debt-relieving and confidence-building. This promotes cooperation and receptivity to the interventions. Collaboration between different societal actors and showing their activities to the outside world are two components that can create good conditions for the intervention’s accessibility and knowledge for youths about where help is available.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.

Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar upplever att deras föreställningar av sex och relationer påverkas utav pornografiskt material samt hur vuxna kan vara ett positivt stöd för ungdomar vid utforskandet av sin sexualitet och relationer. 217 ungdomar deltog varav 85 tjejer, 128 killar och 4 identifierade sig som icke-binär. Medelåldern på deltagarna var 17 år. Studien genomfördes via en kvantitativ ansats och webbenkät via Microsoft Forms bestående av 42 frågor. Analys av empiri gjordes genom programmet IMB SPSS statistics v. 28 där deskriptiva samt bivariata parametriska t-tester utfördes.Vidare användes Pearsons korrelationsanalys vid parametriska tester och vid fåtal tillfällen användes Spearmans korrelationsanalys vid icke normalfördelade variabler. Teori om sexuella skript brukades för att förstå, tolka samt analyseraresultat. Resultaten visade att ungdomar påverkades utav pornografiskt material i deras föreställningar om sex och relationer både i förväntningar på sex samt vad det ska innehålla samt att vi fann skillnader för de ungdomar som var i relation jämfört med de som var singlar. Fynd visade även att ungdomar hade behov av stöd av samhället och vuxna i utforskandet utav relationer och sex då många ungdomar saknade en vuxen att tala med. Det framkom även att ungdomarna upplevde brister i skolans sexualundervisning. Avslutningsvis redogörs diskussion kring problematiken att killar och tjejer uppvisade skillnader mellan våldsamt sex och samtycke samt förslag på framtida forskning.

No description available.

No description available.

Barn och unga med ett frihetsberövat syskon har en ökad risk för psykisk ohälsa och kriminalitet och är därmed i behov av socialt stöd. Dessvärre har målgruppen tidigare försummats i såväl forskning som praktik och stödbehovet har därmed inte tillgodosetts. 2021 implementerade dock Bufff projektet Bryta mönster med målet att utveckla och förbättra stödet till målgruppen. Rådande studie har genom fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma inom projektet, analyserat projektets programteoretiska grund och dess upplevda och förväntade effekter samt identifierat utmaningar som verksamma möter i arbetet med projektet. Resultatet åskådliggjorde hur projektets aktiviteter bemöter både emotionella och instrumentella behov och riktas mot såväl syskonen själva som personer och verksamheter i deras omgivning. Därmed stärks både syskonen och de prosociala nätverken runtomkring vilket uppgavs vara effektivt för att minska risken för psykisk ohälsa och kriminalitet. Resultatet synliggjorde dock utmaningar i att identifiera och nå fram till både syskonen själva men även till relevanta verksamheter som kan tänkas uppmärksamma och utveckla sitt stöd till målgruppen. Dessa utmaningar uppgavs dock minska i takt med att målgruppen i högre grad uppmärksammas. Överlag framgick därmed en positiv bild av detta unika projekt och dess förmåga att synliggöra och förbättra stödet till barn och unga med ett frihetsberövat syskon. / Children and youths with an incarcerated sibling have an increased risk of mental health issues and criminality and thus require social support. Unfortunately this target group has previously been neglected in both research and practice, and their needs of support have therefore not been met. However in 2021 the Bufff implemented the project Breaking Patterns with the aim of developing and improving support for this target group. The current study has, through four semi-structured interviews with practitioners, analyzed the project’s program theory and its perceived and expected effects, as well as identified challenges encountered by practitioners in working with the project. The results illustrated how the project includes activities that address both emotional and instrumental needs, targeting both the siblings themselves and individuals and organizations in their environment. Consequently, both the siblings and the prosocial networks around them are strengthened, which was said to be effective in reducing the risk of mental health issues and criminality. However, the results highlighted challenges in identifying and reaching both the siblings themselves and relevant organizations that could potentially enhance their support for the target group. Nevertheless, these challenges were reported to decrease as awareness of the target group increases. Overall, a positive picture emerged of this unique project and its ability to highlight and improve support for children and young people with an incarcerated sibling.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan. / This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.

Text in Afrikaans / In this study Gestalttechniques within a group work-program as intervention was used to bring awaiting-trail youth in detention in contact with themselves and to broaden their awareness. The goal of the research is to determine if the Gestalt groupworkprogram have a influence on the self-image and general satisfaction of the awaiting-trail adolescent. To reach the above goal the researcher used applied research. Standardised measure-instruments as well as observation was used. Gestaltgroupwork can be implemented with great success in residential institutions like secure care facilities for children. / In hierdie studie is Gestalttegnieke binne 'n groepwerkprogram benut as intervensie, om die verhoorafwagtende jeugdige in aanhouding weer in kontak te bring met homself en om sy bewustheidskontinuum te vergroot. Die doel van die navorsing was om te bepaal of die Gestaltgroepwerkprogram 'n invloed sal he op die selfbeeld en algemene tevredenheid van die verhoorafwagtende adolessent. Om bogenoemde te bereik het die navorser toegepaste navorsing onderneem en het van sowel waarneming as gestandaardiseerde meetinstrumente gebruik gemaak. Die teoretiese onderbou van die behandelingsprogram wat gebruik is spruit uit die Gestaltterapie en kan met groot sukses geimplementeer word in residensiele inrigtings soos bewaarsorgsentrums vir kinders. / Social Work / M.Diac. (Spelterapie)

L’objectif de cette thèse était d’évaluer Espace de Transition (ET), un programme novateur d’intervention par les arts de la scène visant à favoriser la réadaptation psychosociale d’adolescents et de jeunes adultes présentant des troubles mentaux stabilisés et à diminuer la stigmatisation des individus aux prises avec des problèmes de santé mentale. Ce programme a été conçu par une équipe de cliniciens du département de psychiatrie du Centre hospitalier universitaire Ste-Justine, en collaboration avec des artistes professionnels, et est livré depuis le printemps 2009. L’évaluation du programme ET a été conduite de manière indépendante, selon des approches collaborative et naturaliste et en usant de méthodes mixtes. Les données de recherche ont été recueillies avant pendant et après le programme auprès de l’ensemble des participants à deux sessions distinctes (N = 24), de même qu’auprès des deux artistes instructeurs, de la psychoéducatrice responsable du soutien clinique, ainsi que des psychiatres et autres intervenants ayant référé des participants (N=11). Des entrevues semi-structurées individuelles et de groupe, des observations directes et des questionnaires ont servi à recueillir les données nécessaires à l’évaluation. Des analyses quantitatives de variance, ainsi que des analyses qualitatives thématiques ont été réalisées et leurs résultats ont été interprétés de manière intégrée. Le premier chapitre empirique de la thèse relate l’évaluation de la mise en œuvre du programme ET. Cette étude a permis de constater que le programme avait rejoint des participants correspondant de près à la population visée et que ceux-ci présentaient globalement des niveaux élevés d’assiduité, d’engagement et d’appréciation du programme. L’évaluation de la mise en œuvre a en outre permis de conclure que la plupart des composantes du programme identifiées a priori comme ses paramètres essentiels ont été livrées tel que prévu par les concepteurs et que la plupart d’entre elles ont été largement appréciées et jugées pertinentes par les participants et les autres répondants consultés. Le second chapitre empirique consiste en un article portant sur l’évaluation des effets du programme ET relativement à l’atteinte de trois de ses objectifs intermédiaires, soient l’amélioration 1) du fonctionnement global, 2) du confort relationnel et des compétences sociales, ainsi que 3) de la perception de soi des participants présentant des troubles mentaux. Les résultats de cette étude ont révélé des changements significatifs et positifs dans le fonctionnement global des participants suite au programme, tel qu’évalué par les cliniciens référents et partiellement corroboré par les participants eux-mêmes. Des améliorations en ce qui concerne le confort relationnel, les compétences sociales et la perception de soi ont également été objectivées chez une proportion substantielle de participants, bien que celles-ci ne se soient pas traduites en des différences significatives décelées par les analyses quantitatives de groupe. Le troisième et dernier chapitre empirique de la thèse relate une étude exploratoire des mécanismes sous-tendant les effets du programme ET ayant conduit à l’élaboration inductive d’une théorie d’action de ce programme. Cette investigation qualitative a révélé quatre catégories de mécanismes, soient des processus de 1) gain d’expérience et de gratification sociales, 2) de désensibilisation par exposition graduelle, 3) de succès et de valorisation, et 4) de normalisation. Cette étude a également permis de suggérer les caractéristiques et composantes du programme qui favorisent la mise en place ou l’impact de ces mécanismes, tels l’environnement et l’animation non cliniques du programme, la composition hétérogène des groupes de participants, le recours aux arts de la scène, ainsi que la poursuite d’une réalisation collective et son partage avec un public extérieur au programme. Globalement, les études présentées dans la thèse appuient la pertinence et le caractère prometteur du programme ET, tout en suggérant des pistes d’amélioration potentielle pour ses versions ultérieures. Par extension, la thèse soutient l’efficacité potentielle d’interventions réadaptatives mettant en œuvre des composantes apparentées à celles du programme ET pour soutenir le rétablissement des jeunes aux prises avec des troubles mentaux. / The objective of this thesis was to evaluate Espace de Transition (ET), an innovative art-based program aimed at fostering the rehabilitation of adolescents and young adults with recently stabilized psychiatric disorders and diminishing the stigmatization experienced by individuals with mental health problems. This program was designed by a team of clinicians from Ste-Justine Hospital’s psychiatry unit, in collaboration with professional artists. It is delivered since the spring of 2009. The evaluation of program ET was conducted in an independent yet collaborative manner, using a naturalistic approach and mixed methods. Data were collected before, during, and after the program from all participants who took part in two distinct sessions (N = 24), as well as from the two artist instructors, the psychoeducator who provided clinical support during the workshops, and the clinicians who referred participants (N=11). Individual and group semi-structured interviews, direct observations, and questionnaires served to collect the necessary data. Quantitative analyses of variance and qualitative thematic analyses were conducted and their results were interpreted in an integrated manner. The first empirical chapter of the thesis reports on the evaluation of the implementation of program ET. This evaluation showed that the program reached participants closely corresponding to its targeted population and that these youths globally presented elevated levels of assiduity, engagement in, and appreciation of the program. This evaluation also allowed to conclude that most essential program components were delivered as intended by designers and were largely appreciated and judged pertinent by participants and other respondents. The second empirical chapter presents an article detailing the evaluation of the effects of the program ET. This evaluation focused on three of its intermediate objectives: the improvement of 1) global functioning, 2) social comfort and competence, and 3) self-perception in program participants suffering from mental disorders. Results of this study revealed significant and positive changes in the global functioning of participants following the program, as assessed by their referring clinicians and partially corroborated by participants themselves. Improvements in social comfort and competence and self-perception were also noted in a substantial proportion of participants, although they did not translate in significant differences detected by group-level quantitative analyses. The third and last empirical chapter of the thesis reports on a study which sought to explore the mechanisms underlying the effects of program ET and to inductively elaborate a theory of action of the program. This qualitative investigation revealed four categories of mechanisms: 1) social experience and gratification, 2) desensitization by gradual exposure, 3) success and valorization, and 4) normalization. This study also allowed to identify program characteristics and components that seemed to favor the onset or impact of these mechanisms, such as the non-clinical setting and conducting of the program, the heterogeneous composition of the groups, the use of performing arts, and the pursuit of a collectively achieved artistic product and its presentation to an external public. Globally, the studies presented in the thesis support the relevance and promising character of program ET, while suggesting potential improvements for future versions. By extension, the thesis supports the potential efficacy of rehabilitation strategies which include components analogous to those of ET in fostering the recovery of youths with mental disorders.

<p>Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.</p><p>Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.</p><p>Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra. Tjejerna publicerar fler bilder på sig själva, än vad killarna gör, och är mer medvetna om hur de framställs på bilderna. Ungdomarna tänker på hur en okänd publik kan ta del av den information som finns om dem digitalt, och värnar därför om sin integritet på Facebook, samt vill kontrollera de bilder som de förekommer på. Ungdomarna visar medvetenhet över etisk problematik som kan uppstå, men ser inte detta som något problem då de ofta känner de som har publicerat bilderna, och menar att de själva aldrig skulle publicera oetiska bilder på Facebook eftersom de endast laddar upp bilder på sina vänner.</p> / <p>By focus group interviews, we have examined how 18 year old high school students in Sundsvall, Sweden, reflect over photos and photo publishing on the online social network Facebook. Three focus groups consisting of women and three focus groups consisting of men have talked about questions concerning four different themes: medialization, integrity, self presentation and ethics. A total of 24 youths participated in the survey.</p><p>This survey answers questions about why youths are publishing photos on Facebook, and in what kind of problems and consequences this publishing can result. This survey will also look into possible differences between men and women regarding their answer in these questions.</p><p>The youths of this survey lives a mediated life. With the use of photographs, they retell events from real life on Facebook. The youths also use photographs to create their digital self, and these images are seen as an important way of how they are perceived by others. The girls in the focus groups publish more photos of themselves than the boys, and are more conscious of how they appear on these photos. The youths do take in mind how an unknown public can take part of the information that is digitally gathered about them, and therefore defend their integrity on Facebook since they want to control the existence of the photos they are occurring on. The youths shows an understanding about the problems that can occur from an ethical point of view, but does not see this as a problem since they often knows the publisher of these photos, and expresses that since they only upload photos of their friends, they never would publish unethical photos on Facebook themselves.</p>