• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

De otillräckliga : en studie av personalspecialisternas kamp för erkännande och status /

Berglund, Johan, January 2002 (has links)
Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.
2

Journalister och bibliotekarier : två yrkesgrupper - ett samarbete / Journalists and librarians : two professions in collaboration

Augustsson, Anna-Karin January 1996 (has links)
The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented.
3

Skadeståndsrätt - kränkning : Om grundskolelärares möjlighet att erhålla kränkningsskadestånd

Harlin, Alexander January 2012 (has links)
The purpose of this thesis is to investigate if elementary school teachers are a vulnerable professional group and if elementary school teachers should be mentally prepared for abusive treatment. Thus determine whether the reduced possibility for certain professionals such as police officers and order guards to obtain compensation for abusive treatment also shall apply for elementary school teachers. To reach that purpose, first the concept of abusive treatment and how compensation for abusive behavior becomes topical have to be straighten out. Then follows an analysis of both the lower possibility to obtain compensation for abusive treatment, but also how elementary teachers can be mentally prepared abusive treatment. It turns out in the conclusion that elementary school teachers are considered vulnerable in relation to the specifications of their work environment and because of that elementary school teachers must be deemed to have knowledge of that they may be subject to abusive treatment. Therefore I believe that elementary school teachers as certain professionals like police officers and order guards may not be granted compensation for every situation of abusive treatment, a lower limit must apply. / Syftet med uppsatsen är att utreda och besvara om grundskolelärare är en utsatt yrkesgrupp samt om grundskolelärare ska anses mentalt förberedda mot kränkningar. Därmed konstatera om den minskade möjligheten för vissa yrkesgrupper såsom poliser och ordningsvakter att erhålla kränkningsskadestånd också ska gälla för grundskolelärare. För att uppnå syftet har först kränkningsbegreppet och hur skadestånd på grund av kränkning kan bli aktuellt utretts. Sedan följer en analys av dels den undre gränsen som Högsta domstolen stadgade gällande möjlighet till skadestånd vid kränkning av särskilda yrkesgrupper och dels hur grundskolelärare kan anses mentalt förberedda mot kränkningar.  Det visar sig i slutsatsen att grundskolelärare ansetts utsatta i förhållande till den specifika arbetsmiljö de arbetar i och på grund av att grundskolelärare måste anses ha vetskap om att de kan bli föremål för kränkande behandling. Därför vill jag påstå att grundskolelärare såsom vissa andra yrkesgrupper bland annat poliser och ordningsvakter inte kan medges skadestånd vid varje kränkande situation utan att någon undre gräns måste gälla.
4

Fysioterapeuters upplevelser av teamrond inom slutenvård : en kvalitativ intervjustudie / Physiotherapists’ experiences of team-based round in hospital ward settings : A qualitative interview study

Adås, Karolina, Amrén, Alva, Landelius, Malin January 2022 (has links)
Bakgrund: Ett vanligt arbetssätt inom slutenvård är teamrond där olika professioner stämmer av vårdarbetet. Fysioterapeuter har en viktig rehabiliterande roll inom slutenvården, vetenskapligt underlag som beskriver fysioterapeuters upplevelser av sin roll i teamronden är mycket begränsat. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysioterapeuter inom slutenvård på svenska sjukhus upplever teamronden och sin egen yrkesroll i denna. Metod: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju fysioterapeuter, som alla hade deltagit i minst tre teamronder under de senaste tre månaderna, intervjuades mellan december 2021 och februari 2022. Den första intervjun genomfördes på informantens arbetsplats, resterande intervjuer som videosamtal. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; teamrondens betydelse, fysioterapeuten som en del i teamronden samt faktorer som påverkar teamronden. Huvudkategorierna innefattar tre till fyra subkategorier. Resultatet presenterar informanternas syn på den egna rollen, interprofessionellt samarbete samt huvudsakliga faktorer som påverkar teamrond och dess inverkan på vårdkvaliteten. Konklusion: Teamronden upplevs vara ett viktigt forum för det interprofessionella samarbetet där fysioterapeuten har en viktig del. Upplevelser om fysioterapeutens begränsade förutsättningar i teamronden vad gäller prioriteringar och rondupplägg framkom. Vidare forskning bör undersöka hur vårdkvaliteten påverkas av fysioterapeutens deltagande i teamronden samt hur fysioterapeutens roll i teamronden kan stärkas.
5

Polisers rätt till kränkningsersättning : Ska polisers rätt till kränkningsersättning vara begränsad på grund av deras yrke?

Söderberg, Elias January 2022 (has links)
A person who through crime severely violates another person’s person, freedom, peace or honour shall indemnify the injured party for damage such violation inflicts on the injured party. This is called ”kränkningsersättning” and is regulated in Chapter 2, Section 3 of the Swedish Act on Tort damages (skadeståndslagen). The sections contain three necessary prerequisites, that the crime committed is a crime that violates another person’s person, freedom, peace or honour, that the crime constitutes a violation and that such violation is severe. This thesis will focus on the latter, whether or not the violation is severe and how the victim’s profession can have an effect on that, in this case regarding the police profession.   In Swedish legal precedents there have been several cases where certain professions are considered to be particularly exposed and that they need to be able to tolerate more than other people before being entitled to ”kränkningsersättning”. This has been established for police officers, security guards and prison staff but has been considered for other professions as well. The reason for their limited right to compensation is that their professions come with an increased mental awareness compared to others. The limited right to compensation comes in the form of a threshold where the violation needs to be more severe for the injured party to get compensation but does not lead to a smaller compensation if the violation is severe enough to constitute a severe violation.   The purpose of this thesis is to examine the law regarding police officer’s right to ”kränkningsersättning” for crimes committed against them in their role as a police officer. The plenary ruling from the Swedish supreme court in NJA 2005 s. 738 and its impact on the legal position after the previous ruling in NJA 1999 s. 725 will be considered and analysed thoroughly. / Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta denne genom skadestånd. Detta kallas även kränkningsersättning och stadgas i 2:3 skadeståndslagen (SFS 1972:207) [SkL]. Av texten framgår alltså tre rekvisit för att ersättning ska betalas ut, att kränkningen orsakas genom brott av ovan angivet slag, att brottet utgör en kränkning och att kränkningen är allvarlig. I den här uppsatsen beaktas särskilt det senare rekvisitet och hur allvarlighetsgraden påverkas av brottsoffrets yrkesroll, i det här fallet i förhållande till poliser.   I svensk rättspraxis har det konstaterats att vissa yrkesgrupper har en särskilt utsatt yrkesroll och att de därför behöver tåla mer än gemene man. Detta har bland annat ansetts omfatta poliser, ordningsvakter och kriminalvårdspersonal. Det har även förekommit diskussioner om ytterligare yrkesgrupper eventuellt kan falla in under denna kategori. Orsaken till att personer med en särskilt riskfylld yrkesroll har en begränsad rätt till kränkningsersättning är att de i och med deras särskilda yrkesroll måste anses ha en annan mental beredskap än gemene man. Denna begränsade rätt utgörs av en högre tröskel för när kränkningsersättning ska utdelas men innebär ingen nedsättning i beloppet när en rätt till kränkningsersättning faktiskt har fastställts för brottsoffret.   Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget gällande polisers rätt till kränkningsersättning för brott som de utsätts för i sin tjänsteutövning. Särskild vikt kommer att läggas vid analys av rättspraxis där plenumavgörandet i NJA 2005 s. 738 och hur det har påverkat bedömningen i liknande fall jämfört med avgörandet i NJA 1999 s. 725 kommer att få en framträdande roll.
6

Tjenare Tarzan! Kom lilla gumman, jag ska hjälpa dig! : Hur påverkar förskolepersonalens utbildningsnivå bemötandet av pojkar och flickor i förskolan?

Magnusson, Isabella, Wernberg, Hanna January 2019 (has links)
Inledning I dagens samhälle är förskolans verksamhet representerat av en rad olika yrkesgrupper. Förskollärare, barnskötare, långtidsvikarier, ateljéristor samt specialpedagoger är ett par exempel på de olika grupper, vilka barn och vårdnadshavare möter dagligen. I takt med samhällsutvecklingen har framförallt kvinnor fått mer plats i både arbete och samhälle i övrigt. Synen på jämställdhet och de normer som råder för flickor och pojkar samt män och kvinnor, är omdebatterad. Det finns en rad olika forskare som på ett eller annat sätt beskriver de skillnader som synliggör förskolepersonalens bemötande mot pojkar respektive flickor. Bemötande kan vara en bidragande faktor att traditionella könsnormer återskapas och befästs inom förskolans verksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka om utbildningsnivån, bland de yrkesgrupper som arbetar i förskolans verksamhet, påverkar personalens förhållningssätt till barns fria lek utifrån ett genusperspektiv. Metod Då vårt syfte bland annat behandlade förskolepersonalens bemötande, ansåg vi att en kvalitativ metod - i form av exempelvis intervjuer, troligvist inte skulle ge oss realistisk bild av hur verkligheten i förskolan faktiskt såg ut. Att enbart intervjua personalen ansåg vi kunde innebära en “risk” i att de enbart skulle besvara våra frågeställningar med svar de antog vi förväntade oss. I form av observationer där vi använder oss av statistik och procentfördelning för att få fram ett tydligare resultat blev studien kvantitativ. Resultat Det samband resultatet visade mellan ovanstående yrkesgrupper var att flickor är den grupp som får mest hjälp av både förskollärare samt barnskötare. Observationerna visade, även i situationer där flickor på eget bevåg bad pedagogen om hjälp, att personalen självmant erbjöd flickor mer hjälp än pojkar. Ytterligare ett samband resultatet visat var att både förskollärare samt övrig personal hade fler tillsägelser riktade mot pojkar än flickor. Flickor var den grupp som ingick i betydligt fler situationer där de uppmuntrades av både barnskötare och övrig personal - till skillnad från förskollärare som uppmuntrade pojkar mer.
7

Alla pusselbitar behövs : En fallstudie om interprofessionellt teamarbete i äldreomsorgen / All the pieces needed : A case-study about interprofessional teamwork in elderly care

Ottosson, Alicia, Wetterhall, Malin January 2012 (has links)
When the population is getting older, the need for complex care and nursing interventions in elderly care increases. To create a holistic view of the elder and their life situation, interprofessional team collaboration is often desirable and necessary. Teamwork is often described in positive terms, but previous research has shown that this work method is complicated and requires constant reflection and development. The purpose of this study was to investigate how elderly care teamwork is formed in the interaction between representatives of different professionals. To accomplish this purpose, we have studied how the team members define a well-functioning teamwork and difficulties, and how consensus is achieved in the team. This qualitative case-study combines observation and semi-structured interviews with five informants from different professions working together in an elderly care team: one manager, one assistance case worker, one nurse, one physiotherapist and one of the nursing staff. The results of the study were then analyzed with the terms domain consensus and domain conflict taken from the new institutionalism. The study shows that the informants define a well-functioning teamwork as a work method where openness and mutual respect towards each other’s competence, creates a better holistic view of the elder and their needs. The informants also present teamwork difficulties as disagreements and gabble. The study finally suggests that there is a consensus regarding teamwork goals, and regarding who is entitled to claim knowledge in the different fields of the working area. / I takt med en åldrande befolkning ökar också behovet av komplexa vård- och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Detta leder till att interprofessionell teamsamverkan i många fall är önskvärd och nödvändig för att skapa en helhetssyn över den äldre och dennes livssituation. Teamarbete beskrivs ofta i positiva ordalag, men tidigare forskning har visat att detta arbetssätt är komplicerat och kräver ständig reflektion och utveckling. Vårt syfte med denna studie har varit att studera hur teamarbete i äldreomsorgen formas i samspelet mellan representanter av olika yrkesgrupper. För att uppnå detta syfte har vi studerat hur teamets aktörer definierar ett väl fungerande teamarbete och svårigheter, samt på vilket sätt det råder samförstånd i teamet. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi genom observation och fem intervjuer med yrkesgrupperna enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, sjukgymnast och undersköterska har studerat ett team inom äldreomsorgen. Studiens resultat analyserades sedan utifrån begreppen domänkonsensus och domänkonflikt hämtade ur den nyinstitutionella teorin. Studien visar att informanterna definierar ett väl fungerande teamarbete som ett arbetssätt där öppenhet och respekt gentemot varandras kompetenser bidrar till en ökad helhetssyn över den äldre och dennes behov. Informanterna beskrev i sina intervjuer även att svårigheter i form av meningsskiljaktigheter och ”kackel” kan förekomma. Studien visar slutligen att det råder samförstånd gällande teamarbetets mål, samt gällande vem som har rätt att göra anspråk på de olika kunskaperna inom verksamhetsområdet.
8

Vad yrkesgrupper förväntar sig när de ingår ett samarbete / What occupational groups expects when they enter a cooperation

Pohjanen, Ida, Liljedahl, Anna January 2018 (has links)
Förväntningar är våra egna föreställningar som styr vår perception, vår motivation, våra känslor och även våra handlingar. Därmed kan det tänkas att förväntningar till viss del styr hur den faktiska upplevelsen av någonting kan komma att bli till exempel det kan vara en sommarledighet, en ny regering eller ett nytt jobbsamarbete. Om många människor har samma sorts förväntningar angående något, då kan det vara intressant att veta om de har samma erfarenhet kring saken, eller vad det är som enar dem i denna förväntning. Förväntningar har även visat sig ha stor påverkan inom till exempel markundersökningar, vadslagning gällande sport eller investeringar i aktier. Målsättningen med studien är att undersöka huruvida individer ur de berörda yrkesgrupperna har några förväntningar på det kommande samverkansprojektet på Gotland som de eventuellt ska ingå i. Yrkesgrupperna är poliser, samhällstjänst, fritidsförvaltning, skolor och fristående föreningar. Målet är även att fastställa vilka dessa förväntningar så fall är samt om det kan urskiljas några mönster bland förväntningarna, och i så fall vad dessa vilka antaganden som kan göras av dessa mönster. Den teoretiska referensramen behandlar teman som är viktiga för studien dessa är: samverkan, förväntningar och attityder men även mål och arbetsfördelning. Vi förhåller oss till teorierna och uppsatsen leder fram till en analys av vad respondenterna sa och vad det kan tolkas som med hjälp av teorierna. Metoden för att göra detta är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer, det vill säga inte så uppstyrda intervjuer med minst en individ från varje berörd yrkesgrupp. Resultat som framkom av studien är att i princip alla respondenter har positiva förväntningar och menar på att projektet har alla förutsättningar för att kunna lyckas på Gotland. Resultatet visar även att många av respondenterna ser att det inledningsvis kan bli en stor kostnad för regionen, men menar att det kommer att återbetala sig i framtiden. Vidare framkommer slutsatsen att det finns fler faktorer som kan påverka respondenternas förväntningar än vad som framkom vid första anblicken. / Expectations are our own beliefs that control our perception, our motivation, our feelings and our actions. Thus, it might be possible to think that expectations partly determine how the actual experience of something may be, such as a summer leave, a new government or a new job co-operation. The aim of the study is to investigate whether individuals from the occupational groups concerned have any expectations of the future cooperation project in Gotland that they may be included in. The occupational groups are policemen, community services, recreation, schools, independent associations. The goal is also to determine what these expectations are, and if any patterns can be distinguished from expectations, and if so, what analysis can be assumed from the patterns. The method of doing this is qualitative research method and semi-structured interviews. The results of the study are that, in principle, all respondents have positive expectations and believe that the project has all the prerequisites for success in Gotland.
9

Hur stress påverkar byggproduktionen och dess ekonomiska konsekvenser / How stress affects the construction output and its economical consequences

Mendoza, Fabian, Varli, Andreas January 2015 (has links)
Stress is a growing problem in Sweden where it has become increasingly more common and tangible, not least in the construction industry where stress affects both employees and companies negatively. The employees’ health decreases and they suffers from several ailments and long term illnesses which costs companies a huge amounts of money every year. The aim with this report is to investigate and also to get an insight into the factors that causes the perceived stress among the employees at NCC Construction Stockholm. The purpose is additionally to show how stress can affect the building process. The report also investigates the differences among the construction managers and the professional workers regarding perceived stress as well as the costs of the long term illnesses causes by stress for each professional group. This will be determined using: Interviews Surveys Previous research regarding the subject Statistics The objective of this report is to: Come up with different proposals to reduce and prevent stress in the construction industry Calculate the costs of the long term illnesses that are causes by stress at NCC Calculate how much NCC can save if the absenteeism causes by stress decreases The result from the study shows that there are differences between both professional groups regarding stress, which also reflects on the costs of the long term illnesses. The problem with stress at NCC depends on the same factors as the rest of the construction industry that is, short construction periods, insufficient construction documents and a high workload. The study also shows that the employees who are older and more experienced are not bothered as much by the stress, and that they generally handle stress better than the younger age groups do. In conclusion it can be established that stress does not always have a negative effect, but also have a positive impact on the human way to perform / Stress är ett växande problem i hela Sverige där den blir alltmer vanlig och påtaglig. Inte minst gäller detta i byggbranschen, där stressen både påverkar de anställda och företagen negativt. Arbetstagarna mår sämre, drabbas av flera åkommor och långtidssjukskrivningar som kostar företagen stora summor pengar varje år. Syftet med rapporten är att utreda och få en inblick i vilka faktorer som orsakar den upplevda stressen hos de anställda på NCC Construction, Stockholm och hur den påverkar byggproduktionen. Det utreds även skillnader hos tjänstemän och yrkesarbetare gällande upplevd stress samt sjukskrivningskostnaderna som beror på stress för respektive yrkesgrupp. Detta kommer fastställas med hjälp av: Intervjuer Enkäter Tidigare forskning inom ämnet Statistik Målet med denna rapport är att: Komma fram till olika förslag och åtgärder för att minska och förebygga stressen i byggbranschen. Beräkna sjukskrivningskostnaderna som beror av stress hos NCC. Beräkna hur mycket NCC kan spara om sjukfrånvaron som beror av stress minskar. Resultatet från studien visar att det finns skillnader mellan de olika yrkesgrupperna angående upplevd stress, vilket även avspeglas på sjukskrivningskostnaderna som beror på stress. Problemen med stress på NCC beror på samma faktorer som resten av byggbranschen det vill säga, korta byggtider, dålig planering och hög arbetsbörda. Studien visar också på att de äldre och erfarna i branschen inte besväras lika mycket av de negativa stressfaktorerna samt att de överlag hanterar stressen på ett bättre sätt än vad de yngre åldersgrupperna gör. Mot denna bakgrund kan det avslutningsvis fastställas att stress inte behöver innebära något negativt, utan också kan ha en positiv inverkan för människans sätt att prestera.
10

Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder för barn med olika funktionsnedsättningar i grundskolan / Occupational therapists’ experiences of implementing interventions for children with different disabilities in compulsory school

Ahl Lundell, Rebecca, Rodmar, Nathalie January 2023 (has links)
Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.

Page generated in 0.0415 seconds