Syftet med denna studie att belysa framgångsrikt pedagogiskt arbete för elever medspråkstörning. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att ta reda på detta. Vi använde ossav intervjuer och observationer. Vi observerade tre olika lektioner, lärmiljön på tre olikaskolor och en förskola och vi intervjuade sex pedagoger som arbetar med barn medspråkstörning. Vi analyserade materialet genom tematisk analys. De teman vi sågkategoriserades. Kategorierna utgick ifrån vad forskningen säger är framgångsfaktorer ochsom var relevanta utifrån vårt syfte. Lärmiljön i de olika skolorna och förskolan skiljde sig endel, men det fanns även vissa likheter som att man hade tillgång till grupprum. Allapedagoger uppgav att struktur, rutiner och användandet av bildstöd var en framgångsfaktor.Vi fann även att man behövde arbeta med kortare lektioner och mer variation iundervisningen och att man som pedagog behövde ge eleverna förförståelse och repeteramer. Vikten av goda relationer framhölls också.

Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 beskriver sig arbeta med begreppsbildning före och under pågående arbete vid läsning av skönlitterära texter med elever som har både svenska som första- respektive andraspråk i det integrerade svenskklassrummet. Bakgrunden går igenom begreppsbildning och några varianter inom scaffolding. Datainsamling skedde genom tre kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurderna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare arbetar med begreppsutveckling före läsning genom att ge elever förförståelse, under tiden de läser genom att arbeta med språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen som är en variant av scaffolding.

Syftet med arbetetär att studera och analyseraaktuell forskning om särbegåvade elever i matematikundervisningen. Arbetet riktar in sig på hur lärare kan identifiera, karaktärisera och utmana särbegåvade elever i undervisningen. Genom en litteraturstudie har åtta olika artiklars resultat sammanställtsför att ge grundskolelärare en bild av hur området ser ut idag. Datainsamling utfördes med hjälp av databasen Unisearch tillsammans med manuell sökning i Google Scholar. Arbetet visar att särbegåvade elever inte är en homogen elevgrupp men att det finns typiska egenskaper som karaktäriserar dem. Resultatet avslöjar också de utmaningar som lärarna står inför i identifieringen av särbegåvade samt brister i särbegåvade elevers undervisning. Det framkommer även att undervisningsmodellen som skolan idag domineras av har en väldigt central roll i arbetets resultatoch varför vissa brister uppenbarar sig.

Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.

The purpose of this study is to find out how formative peer assessment can be a help in the learning process of students in lower secondary school, as well as a resource to decrease the workload of the teacher in order to give them more time to support students in the classroom. The students were assigned a short writing assignment and were then asked to provide peer response on a text by an anonymous classmate. They were given the choice to write their feedback in Swedish or in English. The third and final step was to edit their own text with the help of the peer feedback they had received. An analysis was made of the peer comments as well as of the st udents’ ability to use those comments to make improvements in their own text. Findings include a tendency towards more general comments on content and story (macro level) among the students who gave their response in English. The students who gave their feedback in Swedish were more able to give advice on micro level aspects of the text, i.e. spelling, grammar, punctuation and vocabulary. Another finding was that students with weaker English skills were also more likely to give comments of a more general nature than students with stronger English skills. However, the study showed that students on all levels benefited from the process of giving and receiving peer feedback.

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

English reading comprehension is an educational challenge worldwide. This study investigated how Grade 2 teachers teach English reading comprehension to First Additional Language (FAL) learners at three selected independent schools in Gauteng where the language of learning and teaching (LoLT) is English. Three English medium independent schools in Gauteng, South Africa participated in the study. The participants at each research site consisted of Grade 2 teachers (main participants) and Grade 2 learners (secondary participants). Grade 2 teachers were selected purposively on the criteria that they had taught for more than two years and were teaching English reading comprehension to Grade 2 FAL learners. This study followed a qualitative approach, and was situated within the interpretivist paradigm. The research design accommodated a case study. The conceptual framework was based on the revised taxonomy by Krathwohl and Anderson for questioning which integrated the role of the teacher in a reading lesson. The three stages of reading, before reading, during reading and after reading were divided into the different levels of thinking and reasoning as suggested in Vygotsky's Zone of Proximal Development (ZPD) theory. The data collection strategies were semi-structured interviews with Grade 2 teachers; observing reading lessons they gave; and keeping a journal in which personal reflections on the investigation into teaching and learning practices were documented. Once data was collected, the recordings of the semi-structured interviews were transcribed. The observation checklists and the reflection journal entries were analysed. Data was analysed using a coding process and five themes and twelve sub-themes emerged. The findings show that the interactive approach was common in the teaching of English reading comprehension. However, parental involvement, the availability of the trained teachers and appropriate resources were necessary. A learner's individual reading needs and reasoning ability have to be considered through the use of differentiated teaching practices. Questioning throughout the reading process improves a learner's understanding of the text. / Die leesbegrip van Engels is 'n wêreldwye uitdaging. Hierdie studie het ondersoek hoe Graad 2-onderwysers onderrig in leesbegrip in Engels aan leerders van Engels as Eerste Addisionele Taal gee by drie uitgesoekte onafhanklike skole in Gauteng waar die taal van leer en onderrig (TLO) Engels is. Drie onafhanklike Engelsmediumskole in Gauteng, Suid-Afrika het aan die studie deelgeneem. By elke skool was die deelnemers Graad 2-onderwysers (hoofdeelnemers) en Graad 2-leerders (sekondêre deelnemers). Graad 2-onderwysers is doelbewus gekies op grond van die kriterium dat hulle langer as twee jaar onderrig gegee het en ten tye van die studie Graad 2-EAT-leerders onderrig het. Die studie volg 'n kwalitatiewe benadering binne die interpretivistiese paradigma. Die navorsingsontwerp behels 'n gevallestudie. Die konseptuele raamwerk is gebaseer op Krathwohl en Anderson se hersiene taksonomie van vraagstelling wat die onderwyser se rol in 'n leesles integreer. Die drie leesstadia voor, gedurende en na lees word in die verskillende vlakke van lees en redenering verdeel, soos wat in Vygotsky se teorie van die Sone van Naaste Ontwikkeling (ZPD) aan die hand gedoen word. As dataversamelingstrategieë is semigestruktureerde onderhoude met Graad 2-onderwysers gevoer, lesse waargeneem en 'n joernaal gehou waarin persoonlike besinning oor die ondersoek van onderrig- en leerpraktyke gedokumenteer is. Na dataversameling is die opnames van die semigestruktureerde onderhoude getranskribeer. Die waarnemings-kontrolelyste en die inskrywings in die besinningsjoernaal is ontleed. Data is met behulp van 'n koderingsproses ontleed, wat vyf temas en twaalf subtemas na vore gebring het. Daar is bevind dat die interaktiewe benadering algemeen in die onderrig van leesbegrip van Engels gebruik word. Die betrokkenheid van ouers, beskikbaarheid van opgeleide onderwysers en geskikte hulpbronne was egter noodsaaklik. Leerders se individuele leesbehoeftes en redeneringsvermoë moet by wyse van gedifferensieerde onderrigpraktyke in aanmerking geneem word. Leerders se begrip van die teks verbeter wanneer vrae in die loop van die leesproses gestel word. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2016. / Early Childhood Education / MEd / Unrestricted

This study explores to what extent frequent language-related episodes aid language acquisition through collaborative writing tasks for L2 learners. Recent research drawingupon established theories such as Vygotsky’s sociocultural theory, including the concepts of the zone of proximal development, the more knowledgeable other, and negotiation of meaning indicates that collaborative writing is beneficial for L2 learners (Watanabe & Swain, 2007; Storch, 2011; Swain & Watanabe, 2012). According to The Swedish National Agency of Education, Skolverket (2018), the teacher is responsible for developing the students’ all- round communicative competence in English. Collaborative writing is one approach that may help the students acquire that competence. However, there is some degree of debate regarding the pairing together of interlocutors who are at varying proficiency levels. That is, some scholars argue that a more knowledgeable other may scaffold the less proficient peer, while others argue that the teacher should not pair together learners who are at different proficiency levels. Furthermore, there are a limited number of studies that focus particularly on secondary school L2 learners. As a result, we investigate what implications the results of L2 learners in control and experimental groups in higher education have for secondary school learners as well.

Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.

Detta självständiga arbete tar sin utgångspunkt i en undran över hur lärare tillvaratar elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen.  Syftet är att bidra med mer kunskap om hur lärare reflekterar kring elevers möjliga utveckling utifrån två forskningsfrågor: Hur beskriver lärare mötet mellan lärare och elev för att tillvarata elevens möjlighet att utvecklas inom den enskilda instrumentundervisningen? Vad karaktäriserar lärares utsagor om elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen? För att besvara forskningsfrågorna har material i form av tre intervjuer med musiklärare samlats in. Intervjuerna har analyserats med kulturhistoriska teoretiska begrepp.  Resultatet visar att lärare använder sig av olika strategier för att identifiera och hantera elevers aktuella utvecklingsnivå och aktivera elevers närmaste utvecklingszon på ett önskvärt sätt. Lärare använder sig även av verktyg och tecken, som inspelning och genre för att mediera kunskap. Vidare visar resultatet även att elevers egna viljor och förtroende för läraren är viktiga komponenter för lärare att ta hänsyn till för att möta elevers potentiella utveckling. Utöver detta visar resultat att det finns hinder för elevers möjliga utveckling som har varit karaktäriserande för informanternas utsagor. De hinder som beskrivs är om läraren har för många elever vid ett givet tillfälle, psykiska samt sociala problem hos eleven eller om uppgifterna som eleven får är alldeles för svåra.