<p>Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna.</p><p>Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal. Under denna tid sker mycket i Mondrians privata och professionella liv. I målningen kan vi utläsa både inspirationskällor och teknik. Det som betydde mest för Mondrian var färgen (före formen) samt de delar ur teosofin som han plockade efter att ha låtit sig inspireras av Toorop, Steiner och Schoenmaeker.</p>

En säker informationskanal med hög överföringskvalitet krävs i dessa dagar när informationsöverföringen ökar för varje år som går. Det finns olika sätt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet är av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstå kan detekteras och även korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori. Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera några vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon. Jag går in på djupet av en av de absolut äldsta kodningsalgoritmerna, en kod som presenterades 1954 av David E. Muller, något senare presenterade en annan föregångare inom kodningsteori, Irving S. Reed, en avkodningsalgoritm för Mullers kod. Denna kod blev känd under namnet Reed-Muller kod. Jag presenterar teorin bakom Reed-Muller kod och hur ett Reed-Muller kodord skapas med hjälp av teorin. Jag visar också hur man avkodar Reed-Muller kod med hjälp av olika algoritmer där Irving S. Reeds algoritm står i centrum. För att testa kodning och avkodning i simulerad verklighet används datorprogrammet Matlab. Slutligen presenteras hur kodnings- och avkodningsalgoritmer kan skapas med hjälp av grindnät.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist. / This socialpsychological study regards the receptionists wellbeing and how that wellbeing depends on various factors in the work environment caused by the receptionists rolestyle. The study is made in a fitnesscompany in a major city of Sweden. The study is based on a qualitative method which is semi-structured interwievs. Four receptionists in the fitnesscompany has been interviewed. The study is mainly based on Goffmans roletheory and Asplunds theory on concrete sociality and abstract sociality. Other theoretical approaches are Karaseks demand and controle model on stress, Maturana och Dávila Yánez understanding in emotions and Alvessons theories of organizational culture. I have used a hermeneutic approach as the scientific theoretical approach for the study. Through These socialpsychological theories together with the results from the interviews I wanted to answer what the importance of the rolestyle for the work as a receptionist is. I concluded that the receptionists wellbeing influenced by their rolestyle. The receptionists rolestyle is influenced by of course their own personality but also by the work environment. I concluded that the receptionists has a great responsibility over their own wellbeing because of their own choice to be stressed or not in their practice of the different parts of being a receptionist.

No description available.

Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna. Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal. Under denna tid sker mycket i Mondrians privata och professionella liv. I målningen kan vi utläsa både inspirationskällor och teknik. Det som betydde mest för Mondrian var färgen (före formen) samt de delar ur teosofin som han plockade efter att ha låtit sig inspireras av Toorop, Steiner och Schoenmaeker.

Detta kandidatarbete har som syfte att belysa rollen som glitch kan spela i skapande. Jag ställer mig frågan vad som händer när vi för in ett medvetet brott i en kreativ handling, hur vi behandlar det vi uppfattar som fel eller misstag, och vad som kan hända när vi utforskar det som blivit förkastat som trasigt och obsolet. Dessa frågor har uppstått dels ur en nyfikenhet för det okända och ett ständigt sökande efter nya uttrycksformer, men även ur kritik. Den teknologiska utvecklingen min generation befinner sig i för oss allt hastigare framåt, och jag ifrågasätter hur vi förhåller oss till värdet av medietekniska artefakter när konsumtionshetsen gör sig alltmer påmind. Genom att ägna mig åt studier av glitch och konstformer som uppstått därifrån, second hand och dess kultur samt mediearkeologi har jag bildat mig en grund att stå på som sedan lett mig genom mitt gestaltningsarbete. Med ett kritiskt förhållningssätt har jag använt mig av icke-konventionella metoder och program för att redigera och manipulera media, och reflekterat över resultaten med stöd av forskning och diskussion med andra människor. Jag har utforskat digital glitch i medieformer som jag under mina tre år av studier har bekantat mig med, men även vandrat över fysiska kretskort och undersökt vad som händer när ett konkret brott introduceras i deras förväntade flöde. Resultatet har blivit ett nytt förhållningssätt till utdaterad teknik, en ny vinkel att betrakta kreativitet och skapande från och förhoppningsvis en ökad respekt för vår fortsatta tekniska utveckling. / This bachelor thesis is intended to highlight the role that glitch can have in creation. I pose the question of what happens when we introduce a deliberate disruption in a creative act? How do we treat what we perceive as flaws and mistakes, and what can happen when we explore what has once been rejected as broken and obsolete? These questions have arisen partly from the curiosity about the unknown and a constant search for new forms of expression, but also from criticism. The technological development my generation is experiencing is moving us forward at an ever increasing pace, and it leaves me inquisitive about how we relate to the value of media artifacts when consumerism is becoming more and more prevalent. By studying glitches and their resulting art forms, second-hand and its culture, as well as media archeology, I have formed a foundation on which to base my work. With a critical approach, I have used non-conventional methods and programs to edit and manipulate media, and reflected upon the results supported by both research and discussion with other people. I have explored digital glitches in media that I've worked with during my three years of study, but also traversed physical circuit boards and investigated what happens when a break is introduced in their expected flow. The result is a new approach to outdated technology, a new angle from which to view creativity and creation, and​—​hopefully​—​a shift in respect for our continued technological development.

Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.

Abstract   Comments regarding Swedish graffiti writer NUG’s film Territorial Pissing (2008) express how graffiti and art appear to be two different worlds and when these worlds come together the expression of graffiti seems to transform. This thesis, Graffiti at stake: a qualitative study, via NUG, about the autonomy in graffiti, aims to both examine and bring about a general discussion on whether graffiti is autonomous when it enters the art world. The thesis also discusses transformed content and expression in the works of NUG when performed in a different context; what is exhibited in an institutional art context and what positions does NUG occupy? The French sociologist Pierre Bourdieus conceptions field and autonomy has been used as a theoretical framework, and partly as method as well. By studying the works of NUG another expression has been found within an institutional art context – black irrational lines and cascades. These are interpreted as energy generated from the act of performing graffiti and have been discussed in relation to the graffiti- and art practice as well as the symbolic capital. The thesis argues that the autonomy is situated in what is recognized and acknowledged. The thesis also concludes that NUG is entering into a masculine, conventional and strong artist position, similar to Pollock. / Populärvetenskaplig sammanfattning   Uppsatsen, Graffiti på spel: en kvalitativ undersökning, via NUG, om graffitins autonomi, tar avstamp i kommentarer rörande den svenska graffitiutövaren NUG:s videoverk Territorial Pissing (2008). Kommentarer som uttrycker att graffiti och konst tycks vara två separata världar och när dessa världar möts tycks uttrycket i graffiti inte vara detsamma – är det graffiti? Om graffiti är autonomt när det inträder i konstens fält är en generell diskussion som denna uppsats lämnar ett bidrag till. NUG har en magisterexamen i konst och tillhör de största namnen på Sveriges och Europas graffitiscener. Inom en konstinstitutionell kontext har ett annat uttryck, än de traditionella graffitibokstäverna, kunnat konstateras; irrationella streck och kaskader av svart sprayfärg. De förstås som energi, alstrad från akten att måla graffiti, samt framstår som en nödvändighet. Uppsatsen diskuterar en graffitipraktik och dess relation till konstfältet. I konstens fält står graffiti på spel och autonomin hamnar i det som igenkännes och erkännes. Detta är också en uppsats om hur NUG går från en manlig utövarposition, in till en manlig, konventionell och stark konstnärsposition, i förening med Pollock, samt hur NUG har en fot i ”graffitins fält” respektive en fot i konstens fält och hur han manövrerar dessa fält.

Denna studie undersöker hur laborativt material används i matematikundervisningen i åk. F-3. Studien tittar även på bakomliggande förklaringar till varför lärare använder materialet eller ej, samt vad som krävs för en ökad användning. Metodvalen i föreliggande studie är av både kvantitativ- och kvalitativ karaktär och består utav en online-enkät som besvarats av 199 lärare. Resultatet visar att laborativt material är ett relativt vanligt inslag i matematikundervisningen. Det påvisar även att lärares teoretiska kunskaper om, och erfarenheter av laborativt material påverkar i vilken utsträckning det nyttjas i undervisningen. Slutligen framgår det att lärare upplever att fortbildning skulle öka deras användande av laborativt material i undervisningen. / This study examines how laboratory material is used in mathematics teaching in class. F-3. The study also looks at the underlying explanations for why teachers use the material or not, as well as what is required for an increased use of the laboratory methods in mathematics teaching. The method choices in the present study are of both a quantitative and qualitative nature and consist of an online questionnaire answered by 199 teachers. The results show that laboratory materials are relatively common in mathematics teaching. It also shows that teachers' theoretical knowledge of, and experiences of laboratory materials affects the extent to which it is used in teaching. Finally, it appears that teachers feel that continuing education would increase their use of laboratory material in teaching.

Analoga läromedel används av många lärare, men hur påverkas elevernas förståelse gällande addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare beroende på vilket val av analogt läromedel lärare arbetar med? Genom en empirisk undersökning kommer två analoga läromedel granskas med syfte att undersöka hur utvalda uppgifter kan skapa förståelse hos elever vid beräkning av det matematiska området. Syftet är även att tydliggöra hur val mellan dessa läromedel skulle kunna påverka elevernas förståelse för det matematiska området. Vid analys av resultatet har studien använt sig av Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). När urval av läromedel samt uppgifter genomfördes användes metoden strategiskt urval (Eriksson Barajas, Forsberg &amp; Wengström, 2013). Studiens resultat påvisar att läromedelsuppgifterna berör majoriteten av nivåerna i Heddens teori (1986), vilket i sin tur avgör huruvida eleverna får förståelse för det matematiska området. I studien fastslås det att eleverna bör få arbeta från den konkreta- till den abstrakta nivån med en systematisk progressionsprocess för ett optimalt lärande inom det matematiska området. Detta resultat skulle kunna värdesättas av lärare när de står inför val av undervisningsmetoder.