The globalised world that we can see today bear with it many threats thus states must constantly keep up with developments to address these threats. This dissertation evaluates Sweden’s militärstrategisk doktrin 2012 and operativ doktrin 2014 as a general example for small states in their defence against fourth generation warfare (4GW). The overall aim is to endeavour to determine if the doctrines meet the criteria and are prepared for the threats that come with 4GW, but also the integration between both management levels which the doctrines represents is mentioned to be of utmost importance. To succeed in facing the threats of the 4GW, it is according to the theory of the subject important to meet six criteria: Maneuver warfare, legitimacy, synergy, people, network and communications. This dissertation shows that Sweden meets the criteria and has an integration between both doctrines which represents the strategic and operational management levels. In addition to this, the study also shows the difference in objectives for these management levels which the study was not aimed at from the beginning. The method that has been used is a qualitative content analysis where the criteria are based on the theory which has been the basis for the analysis that could answer the research questions.

Bakgrunden till denna kunskapsöversikt utgår från att historieämnet som diskuteras i dennauppsatsen kan uppfattas som ganska enkönad med ett påtagligt fokus på mannen icentrum, samtidigt som kvinnan ofta hamnar i ämnets periferi. Samtidigt uppmuntrasframtida lärarstudenter att ta sig an detta fenomen, utan konkreta lösningar på hur. Dethuvudsakliga syftet med vår uppsats är att redogöra för det nuvarande forskningsläget kringhur och varför lärare kan arbeta med att föra in mer kvinnliga aktörer i sin undervisning,för att skapa ett mer jämställt ämne. I vår litteratursökning har vi främst utgått fråndatabaserna ERIC, ERC, DiVA och Libsearch för att få fram resultat. Dessa i sin tur harmestadels cirkulerat kring vetenskapliga artiklar från tidskrifter. Tendensen somframkommer via resultaten visar på en ganska samstämmig röst kring varför det kan varaviktigt att föra in mer kvinnliga aktörer och problematisera deras roll i historien. RuthTudors forskning som presenteras längre fram, diskuterar exempelvis att ett sådantförhållningssätt exempelvis skapar större delaktighet från fler elever i undervisningen.Dessutom ger ett antal forskare olika undervisningsförslag på hur detta arbete kan utföras iklassrummet. Allt ifrån att använda “teoretiska verktygslådan” till att arbeta medprimärmaterial såsom självbiografier och historiska filmer analyserade utifrån AlisonBechdel-testet. Vidare försöker uppsatsen påvisa att det framöver kan behövas merforskning i Sverige kring ämnet, då det inte finns mycket material att tillgå från den svenskaskolverksamheten.

Bostadsfrågan har blivit allt större då bristen av bostäder har spridit sig från större städer till mindre orter i landet. Lösningen på problemet är olika för de olika riksdagspartierna eftersom deras övertygelser ligger till grund för deras respektive policy. Genom att analysera dessa övertygelser kan möjliga koalitioner identifieras över en längre tid. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de olika policyer som partierna har genom att analysera deras valmanifest. Som teoretiskt ramverk används Advocacy Coalition Framework med fokus på Policy Core Belief. Som metod används en kvalitativ textanalys för att identifiera partiernas policy från deras valmanifest, motioner och propositioner. Resultatet visar att olika koalitioner har kunnat uppstå över en längre tid då partiernas Policy Core Belief har skiftat. Detta resultat belyser hur möjliga koalitioner kan uppstå och även att avsaknaden av förändring grundar sig i bristande samsyn på policyfrågor. Detta kan eventuellt förklaras med partiernas Deep Core Belief samt brist på en policyförändring, något som skulle kunna leda till fortsatt problematik längre fram i tiden.

Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats. / Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats.

This study aims to examine intertextual patterns in Greek myths regarding relationships between 35 mortal women and four male gods; Apollo, Dionysos, Poseidon and Zeus, chosen due to their many relationships with mortal women. The material consists of ancient texts from 800 B.C. to 200 A.D. to get a diachronic perspective. Intertextuality as an analysis method is used to bring out similarities and differences between the stories and the characters. A gender perspective is applied to gender roles and what was expected from a man and a woman in Greek society and how the societal values are reflected in myth.                       The analysis addresses how women were presented before the relationship with the god, their treatment in the relationship, if the relationship resulted in a child and how the women’s life turned out after the god’s presence. The results show that there are visible intertextual patterns between myths regarding the relationships between mortal women and male gods. The myths reflect the ancient patriarchal society where women are given little attention, are passive and perceived as victims. The gods and men in these myths are viewed as active, brave, strong and as superior over the women. In contrast to the strong and brave men, the study has concluded that active women can be found, although rarely, but that they were punished for stepping over the natural boundaries of active men and passive women.

Det övergripande syftet med studien har varit att söka kunskap om hur förskollärare resonerar om begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd” och hur förskollärarna kan skapa möjligheter och förutsättningartillutveckling, lek och lärande för alla barn i förskolans verksamhet. Begreppet ”barn i behov av särskilt stöd är enligt vår uppfattning ett brett område som innefattar många olika aspekter och i examensarbetet används både begreppet och området ”barn i behov av särskilt stöd”, detta för att kunna belysa ”barn i behov av särskilt stöd” ur flera olika vinklar. Resultatet har tolkats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att resultatet har analyserats utifrån förskollärarnas kunskap som konstruerats utifrån deras socialt upplevda verklighet. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken förskollärare. Det insamlade materialet har genom en tematisk innehållsanalys analyserats och tre teman har konstruerats. De teman som utgör resultatdelen är: ”Barn i behov av särskilt stöd”, ”En inkluderande miljö för barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet” samt ”Samverkan mellan olika aktörer i förhållande till barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet”. Resultatet visar att många olika aspekter ingår i förskollärarnas resonemang gällande barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uttrycker att andra begrepp än ”barn i behov av särskilt stöd” i större utsträckning används i verksamheten. Resultatet visar även att många olika aktörer samverkar kring barnen och att samverkansprocesser med andra aktörer är av stor betydelse för att kunna utforma en inkluderande miljö där varje barn ges möjlighet till utveckling, lek och lärande.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med företaget Erfator Projektledning AB och syftar till att belysa och undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika aktörer fungerar inom byggbranschen idag. Arbetet bygger främst på ett dussintal kvalitativa intervjuer och faktainsamling som har inhämtats via facklitteratur i form av böcker och från internet. Respondenterna har representerat sju olika arbetsroller för att författarna ska få en god informationsgrund. Arbetet har visat att många företag har tydliga och fungerande system för den interna erfarenhetsåterföringen. Men att den externa erfarenhetsåterföringen är bristfällig och det är något som saknas av de flesta aktörerna inom byggbranschen. Att belysa hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag har varit i förgrunden och lösningar till problemet har legat i bakgrunden av arbetet med denna rapport.  Som avslutning i rapporten har författarna rekommenderat olika förslag på hur man skulle kunna arbeta för en förbättring på problemet. / The degree project report has been carried out in cooperation with the company Erfator and aims to highlight and examine how the experience feedback between the different actors working in the construction industry looks today. The degree project is mainly based on dozen qualitative interviews. Other facts have been obtained through the literature in the form of books and from the Internet. To get a good information base the respondents represented six different job roles. The studies have showed that many companies have clear and effective system of internal experience feedback. But the external experience feedback is deficient and is lacking from a lot of actors in the construction industry. To illustrate how the experience feedback work today has been the main focus of the report. In conclusion, the report authors recommended a number of different suggestions how to work for the improvement of the problem.

Med hjälp av Internet har världens befolkning kunnat utforska oändligt många tjänster. Denna utveckling har dock lett till barriärer för personer med funktionsnedsättning. På grund av det har World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med Web Accessibility Initiative (WAI) skapat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer skapade för att göra webbsidor mer tillgängliga för alla, inklusive människor med funktionsnedsättning. I Sverige finns lagen för digital offentlig service (DOS-lagen). För att upprätthålla denna lag krävs det att offentliga aktörer följer WCAG:s riktlinjer upp till och med nivå AA.Syftet med denna studie är att utifrån WCAG 2.1 få en förståelse över vilka tillgänglighetsproblem som är vanligast och om problemen korrelerar med använt webbramverk. Även de hinder som eventuellt kan finnas kring arbetet runt WCAG är av intresse. Detta för att ge underlag för framtida strategiska beslut för svenska offentliga aktörer för ett lyckat arbete med att uppfylla WCAG 2.1. En kvantitativ undersökning på 30 olika webbplatser har utförts med hjälp av ett automatiskt verktyg och en manuell undersökning av startsidorna. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 4 olika offentliga aktörer för att kunna svara på om det finns hinder i arbetet med att följa WCAG 2.1.Resultatet beskriver de tillgänglighetsproblem som finns på de olika webbplatserna. Av kriterierna som undersöktes automatiskt var de vanligaste överträdda [1.3.1] som menar på att man ska använda HTML-element på ett korrekt sätt så innehåll kan presenteras, [4.1.1] som ska se till att koden valideras samt [4.1.2] som menar på att man ska se till att anpassade komponenter fungerar i hjälpmedel. Den manuella undersökningen visade de vanligaste överträdda kriterierna var [1.4.10] som menar på att man ska skapa en flexibel layout som fungerar vid olika skärmstorlekar och [3.3.3] som menar på att man ska kunna ge förslag på hur inmatningsfel kan rättas till vid olika sökfunktioner. Resultatet pekade även på att en korrelation mellan valt webbramverk och antalet webbtillgänglighetproblem inte existerade. De semistrukturerade intervjuerna kunde fastställa att det fanns en del utmaningar vid arbetet runt WCAG 2.1. De största orsakerna var kopplade till budget och resurser men också okunskap och inställning till WCAG. En annan utmaning var även kopplad till kompetens vid nyrekrytering. / With the help of Internet the world’s population have had the opportunity to explore the different services Internet has to offer. Although this amazing development has been advantageous to many people it has created barriers for people with different disabilities. Because of this the World Wide Web Consortium (W3C) together with the Web Accessibility Initiative (WAI) have created Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG are guidelines for making web pages more accessible for everyone, including people with disabilities. In Sweden there is an existing law called the law of digital public service. This law demands public authorities to have accessible web pages and follow the WCAG guidelines up to level AA.The purpose of this study is, from the perspective of WCAG 2.1, to get an understanding of which accessibility problems that are most common and if there is a correlation between these problems and used web frameworks. The challenges that eventually exist around the work with WCAG 2.1 are also of interest. The purpose of this is to give basis for future strategic decision-making for Swedish public authorities. The methods that were being used during the study were both qualitative and quantitative. The quantitative research on 30 different web sites was executed with the help of an automatic testing tool and manual research of the start pages. Semi structured interviews were conducted with 4 different public authorities to find answers if there were any difficulties with the implementation of WCAG 2.1.The result describes the accessibility problems that exist on the different webpages. Of all the criterions evaluated in the automatic research, the most violated criterions were [1.3.1] which means to use HTML elements correctly so that content can be presented, [4.1.1] to make sure that the code validates and [4.1.2] to make sure that custom components work in assistive devices. The manual research showed that the most common criterions were [1.4.10] which means to create a flexible layout that works at different screen sizes and [3.3.3] which means that is should be possible to give suggestions on how errors can be corrected in different search functions. The result gave indications that there was no correlation between web framework used and amount of accessibility problems. The semi structured interviews concluded that there were many difficulties with the implementation of WCAG. The biggest reasons were connected to budget, resources, and attitude towards WCAG. Another challenge was connected to the amount of competence on WCAG when recruiting new employees.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfall och halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall men viktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenska miljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna. EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder som genereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivare användning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.    För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakliga prioriteringar inom EU:s s.k. avfallshierarki, som ligger till grund för EU:s avfallspolitik. Den innebär att avfall i idealfallet ska undvikas och det som inte kan undvikas skall återanvändas, eller återvinnas så långt som möjligt. Deponering ska undvikas så långt som möjligt då den är det sämsta lösningen enligt avfallsstrategin. Insatser mot avfallsminimering görs också för att undvika de negativa miljökonsekvenserna och spara på naturresurserna och bidra till en mer hållbar utveckling inför framtiden   Enligt strategin ska åtgärder och styrmedel bidra till en förskjutning uppåt i avfallshierarkin.  I EU:s ramdirektiv 2008/98/EG där avfallsminimering prioriteras, ska medlemsländerna ta fram ett nationellt program senast den 12 december 2013, för att förebygga avfall, där mål och möjliga åtgärder presenteras. Inom varje medlemsland har kommissionen utsett en nationell koordinator. Avfall Sverige är nationell koordinator och projektet samordnas även av Naturvårdsverket. I Sverige har regeringen formulerat 16 miljökvalitetsmål som närmare specificeras i 72 delmål. Avfall ryms under miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” där det framgår att den totala mängden genererat avfall inte ska öka.   Förutom EU är de andra stora aktörerna som rapporten tar upp inom avfallsminimering Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, Kommuner samt konsumenter. Olika åtgärder som bidrar till avfallsminimering är bl.a. effektivt utnyttjande av resurs för en förändring av våra konsumtionsmönster. Detta kan göras genom återanvändning, minskad kassation och spill av mat, forskning, ekonomiska styrmedel, miljöanpassad offentlig upphandling, och åtgärder för minskad reklam. Åtgärder riktade mot konsumenter idag summeras till informationsåtgärder, kampanjer m.m. som är ett långsiktigt mål mot avfallsminimering, genom bidrag till mer medvetna val och ändrade beteenden.   I Sverige strävar idag för ett ökat samarbete inom avfallsminimering genom t.ex. olika projekt och kampanjer som Sverige Minskar Avfallet. Återanvändning verkar vara huvudåtgärden för att tillmötesgå avfallsminimering inom landet.   Ett koordinerat samarbete mellan samtliga aktörer krävs för ett effektivare arbete mot avfallsminimering. Framgång kan nås genom ett genomtänkt val och kombination av styrmedel, ändrade beteende, samt ekonomiska syrmedel i form av skatter och moms som skapar incitament för konsumtion av miljövänligare produkter.   Många länder idag följer olika trender med avseende på avfallsminimering: att bryta sambandet mellan ökade avfallsmängder och BNP och involvering av andra aktörer utanför avfallssektorn med konsumenter och specifikt matavfall i fokus. Dock har endast Tyskland kunnat minska sin avfallsmängd gentemot BNP och problemet med avfall fortsätter att vara ett ouppklarat dilemma i andra länder.Sverige kan fortfarande göra mer insatser inom avfallsminimering. Enligt statstiken visar det sig att konsumenter inte gör tillräckligt med att minska avfallet. En jämförelse med andra länder visar även att kommuner kan erbjuda fler tjänster för att bidra till avfallsminimering och de utvalda relevanta forskningsbaserade styrmedlen kan tillämpas nationellt, istället för lokalt.   Många problemområden hindrar uppfyllandet av avfallsminimering såsom avfallsförbränning, Åtgärder för att minska energiförbrukning som olika isoleringstekniker och produktion av fordon som är energisnåla. Slutligen är konsumenters attityd och livsstil för att köpa nytt och slöseri en svår utmaning inom arbetet för avfallsminimering.   Om arbetet inom avfallsminimering blir mer fördjupat och samordnat mellan olika aktörer kan mycket mer göras inom området. För att minska avfallsmängderna och flytta fokus uppåt i avfallshierarkin, behövs andra starkare drivkrafter och styrmedel som kan utvecklas med hjälp av forskning. Tidsramen för styrmedlen är också viktig för att effekten kan lättare studeras och utvärderas.  Om dessa förändringar sker kommer Sverige att vara på god väg att uppfylla direktivet.

Digitalization is a comprehensive area today that is constantly evolving, with the aim of streamlining business processes to promote both individuals and companies. In line with today's ongoing development of digitalization, the growth of FinTech has had a major impact in the banking sector. This is because FinTech has contributed to the possibility of establishing innovative financial services, as banks have previously lacked this capability. FinTech companies are covered by higher innovation capacity and banks are thus today facing challenges, to create value for their customers. While FinTech development promotes opportunities for banks, cyber risks and threats also occur because of the rapid changes. This study aimed to describe how the major Swedish banks express that they relate to the relationship with FinTech companies, and whether the major banks experience increased cyber risks, in connection with the FinTech development. The major Swedish banks include SEB, Swedbank and Handelsbanken and have thus been applied as study objects. A qualitative study was conducted using primary data collection from semi-structured interviews. Secondary data have also been obtained from the Swedish major banks' published documents and literature collections, which have been considered regarding the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the major Swedish banksfind opportunities for collaboration with FinTech companies, as a collaboration can streamline the major banks' slow-moving and complex systems and contribute to new FinTech solutions. However, Handelsbanken differs from the remaining major banks, as they have chosen not to include external FinTech companies to the same extent. In conclusion, it was also stated that all major banks are experiencing increased exposure to cyber risks, because of FinTech's development, which contributes to rapid changes in society. / Digitalisering är ett omfattande område i dagens samhälle som ständigt utvecklas, med syfte att effektivisera affärsprocesser för att främja både privatpersoner och företag. I takt med dagens pågående utveckling av digitalisering har framväxten av FinTech haft en stor inverkan inom banksektorn. Detta eftersom FinTech har bidragit till möjligheten att etablera innovativa finanstjänster, då banker tidigare har saknat denna förmåga. FinTech-företag omfattas av högre innovationsförmåga och banker står därmed idag inför utmaningar, för att skapa värde för sina kunder. Samtidigt som FinTech utvecklingen främjar möjligheter för banker, förekommer även cyberrisker till följd av de hastiga förändringarna. Denna studie syftade till att beskriva hur de svenska storbankerna uttrycker att de förhåller sig till relationen med FinTech-företag, samt om storbankerna upplever ökade cyberrisker, i samband med FinTech utvecklingen. De svenska storbankerna innefattar SEB, Swedbank samt Handelsbanken och har därmed tillämpats som studieobjekt. En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av primär datainsamling från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata har även inhämtats från de svenska storbankernas publicerade årsredovisningar, samt litteraturinsamling, som har beaktats med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat påvisade att de svenska storbankerna finner samarbetsmöjligheter medFinTech-företag, eftersom ett samarbete kan effektivisera storbankernas trögrörliga och komplexa system samt bidra till nya FinTech lösningar. Handelsbanken skiljer sig dock från resterande storbanker, då de har valt att inte inkludera externa FinTech-företag i lika storutsträckning. Avslutningsvis konstaterades även att samtliga storbanker upplever ökad utsatthet för cyberrisker, till följd av FinTech utvecklingen som bidrar till snabba förändringar i samhället.