Denna studie syftar till att synliggöra och problematisera om krav på likvärdighet kan uppnås genom att undersöka hur olika ansvariga aktörer inom Malmö stads kommunala gymnasieskola ser på dels begreppet likvärdighet, dels på möjligheterna att uppnå likvärdighet. Flera granskningar pekar mot att kravet på likvärdighet inte uppfylls och flera omfattande satsningar görs därför nu för att öka likvärdigheten. Men var brister det? Och hur ser skolans aktörer, ansvariga för verksamheten på flera olika nivåer, på kravet och möjligheterna till efterlevnad? Arbetet som genomförts är en kvalitativ empirisk studie baserad på intervjuer och textanalys. Som teoretiskt utgångsläge för analys av datan används institutionell teori med en bred ansats. Resultaten pekar mot en diskrepans mellan institutionella krav och praktisk tillämpning. Skillnader mellan syn hos de ansvariga aktörerna framkommer och problematiseras. Ett stort fokus och utrymme i texten har lagts på att dels skapa kontext för läsaren, dels på intervjuernas resultat, med syfte att skapa förutsättningar för läsaren att dra egna slutsatser och förhoppningsvis inspirera till kommande forskning.

I arbetet med klimatanpassning ingår många olika aktörer som alla ska samverka, vilket inte alltid är så lätt. Syftet med uppsatsen är således att studera hur centrala aktörer inom klimatanpassningsarbetet ser på både sin egen och varandras ansvarsroller samt vilka problem de anser vara mest utmanande. Detta i syfte att ta reda på om det finns otydligheter i ansvarsfördelningen och vilka utmaningar som de olika aktörerna tycker är viktigast att lösa. Empiriinsamlingen i uppsatsen har bestått av kvalitativt intervjuande av personer som har en roll inom de olika centrala aktörernas verksamhet, vilket har mynnat ut i ett resultat där aktörerna beskriver ansvarsfrågan som komplex. De pekar även ut tre problemområden inom klimatanpassningsarbetet som extra utmanande; den ekonomiska aspekten, kunskapsmässiga faktorer samt otydligheter i lagstiftning. / In the face of a changing climate and increasingly extreme weather conditions, the significance of climate adaptation measures to mitigate risks to infrastructure and human health has become evident. Climate adaptation involves multiple actors who need to collaborate, which can be challenging. The purpose of this report is therefore to study how central actors involved in climate adaptation perceive their own and each other's roles and responsibilities, as well as the most challenging problems they face. The aim is to identify any ambiguities in responsibility distribution and determine the priority challenges for the actors to address. The empirical data collection for this study consisted of qualitative interviews with individuals occupying roles within the central actors' operations. The findings reveal that the actors perceive the issue of responsibility as complex. They also highlight three challenging problem areas in climate adaptation work: the economic aspect, knowledge-related factors, and ambiguities in legislation.

Utländska investerare har varit aktiva på fastighetsinvesteringsmarknaden i Stockholm sedan slutet på 1990-talet. Perioden 2010–2020 utmärks av att utländska aktörer inledningsvis bemötte efterdyningarna av finanskrisen, följt av en period av högkonjunktur och slutligen en instabil ekonomisk tid till följd av covid-19-pandemin. Denna studie har analyserat den påverkan som utländska investerare har haft på fastighetsinvesteringsmarknaden i Stockholm under 2010–2020. Syftet var att klargöra om de utländska investerarna hade något inflytande på själva marknaden genom sin närvaro och att kartlägga eventuell påverkan, vilket är information som kan vara användbar för bland annat analytiker. Studien baserades på en kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med professionella yrkesutövare med en bakgrund inom transaktionsrådgivning, värdering och fastighetsförvaltning. En viktig slutsats från avhandlingen är att närvaron av utländska investerare har bidragit till en mer professionell transaktionsprocess, inklusive mer noggranna due diligence-processer. Ett annat fynd är att priserna på fastigheter har stigit under decenniet som en konsekvens av ökad efterfrågan, vilket delvis beror på en växande närvaro från utländska investerare. Studien visar också att utländska investerare uppvisar en flexibilitet när det gäller vilken typ av fastighet de investerar i, då de investerar i alla tillgängliga typer av fastigheter, med avkastning som enda fokus. En av de mer uppenbara trenderna som illustreras i denna studie är att utländska fastighetsinvesterare i Stockholm kommer att försöka investera i högkvalitativa fastigheter, med lägre risk, vilket genererar en stadig inkomstkälla. / Foreign investors have been actively engaged in the real estate market in Stockholm since the late 1990’s. The period 2010–2020 is distinguished by foreign investments initially navigating through the aftermaths of the financial crisis of 2008, followed by a period of economic boom and then eventually confronting the difficult economic state caused by the COVID-19 pandemic. This study has analyzed the impact that foreign investors have had on the real estate investment market in Stockholm during 2010–2020. The aim was to clarify whether the foreign investors had any influence on the market itself through their presence and to chart any possible impact, which is information that can be useful for analysts, among others. The study was based on a qualitative method where six interviews were held with professionals with a background in transaction advisory, valuation and property management. An important conclusion from the thesis is that the presence of foreign investors has contributed to a more professional transaction process, including more thorough due diligence processes. Another finding is that prices on real estate have risen during the decade as a consequence of higher demand, which originates in part from a growing presence from foreign investors. The study also shows that foreign investors exhibit a flexibility regarding the type of real estate they invest in, as they invest in all available types of properties, with return being the only focus. One of the more evident trends illustrated in this study is that foreign real estate investors in Stockholm will seek to invest in high quality real estate, with lower risk, generating a steady source of income.

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.

This study explores the resource mobilization of Ukrainian volunteer battalions during the 2014-2015 conflict, analysing how these non-state military actors strategically adapted without formal military infrastructure or state support to mobilize and maintain operational efficiency. The study highlights their innovative organizational tactics and resource utilization, emphasizing their ability to adapt and maintain combat effectiveness in challenging conditions. Utilizing the Resource Mobilization Theory (RMT), the research investigates the strategies these volunteer-battalions employed to mobilize resources, offering new insights into the role of non-state actors in modern warfare. This analysis addresses a gap in previous research which often uses narrow theoretical perspectives and consequently view these battalions as static rather than dynamic entities. The findings reveal that the effectiveness of the Ukrainian volunteer battalions was critically dependent on their ability to rapidly mobilize a wide array of resources. This was significantly enhanced by local and international networks, which facilitated resource acquisition and strategic operational planning. These networks also played a crucial role in legitimizing the battalions' activities and garnering broader societal support. Overall, this study contributes to the existing research by highlighting the pivotal role of resource mobilization in the establishing and maintaining of non-state military actors. It underscores the need for further research into the integration of social movement theories with military strategy to fully grasp the evolving nature of modern conflicts.

Opiatberoende är ett allvarligt och svårt tillstånd och narkotikadödligheten i Sverige är mycket hög. Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om och belysa hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten i Dalarna ser på sitt arbete med personer med opiatberoende i relation till att behandlingsformen LARO ligger hos en annan huvudman. En kvalitativ studie har genomförts där missbrukshandläggare från fem olika kommuner i Dalarna har intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning inom området samt teorier om domäner och professioner. Slutsatsen av studien visar att missbrukshandläggare i Dalarna upplever en del svårigheter i sitt arbete med opiatberoende klienter utifrån att det är två aktörer inblandade i att hjälpa dessa. Bland annat är långa köer till LARO samt svårigheter att få igenom tvångsvård för klienter som står i kö till eller är inskrivna på LARO problem som kan innebära en risk för klienternas liv. / Opiate addiction is a serious and difficult condition and drug mortality in Sweden is very high. The purpose of this study is to acquire knowledge and illustrate how staff working with drug addiction in social services in Dalarna look at their work with people with opiate addiction in relation to the fact that MAT lies with another operator. A qualitative study has been carried out where social workers who works with drug addiction from five different municipalities in Dalarna have been interviewed. The empirical data were analyzed in relation to previous research on the area and the theories of domains and professions. The conclusion of the study shows that the social workers in Dalarna experiencing some obstacles in their work with clients with opioid dependence since it is two operators involved. For example, the long queues to MAT and difficulties to get through forced addiction care were issues that may be a risk for clients lives.

Studiens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan de olika centralorganisationerna inom lantmäteri i Norden. Studien omfattar även det nordiska samarbetet för att skapa en djupare förståelse för hur länderna samarbetar inom lantmäteri. De nordiska ländernas centralorganisationer skiljer sig åt i uppbyggnad och arbetsmetoder. Fastighetsförändringar och den fastighetsrättsliga hanteringen är av lika stor vikt i samtliga länder som ingår i studien men hanteras på olika sätt. Danmarks centralorganisation består av tre styrelser. Privata aktörer utför förrättningar som sedan rapporteras till styrelserna för registrering. Organisationen är komplex på så vis att den inte är uppbyggd som en enda organisation, utan består av flera samarbetande parter. Finlands centralorganisation består av flera enheter, områden och avdelningar som styrs av direktörer. Organisationen är statlig där både förrättningar och inskrivning ligger inom centralorganisationens ansvar. Norges centralorganisation är statlig, med få arbetsområden och inriktningar. Inom organisationen hanteras kartor, inskrivning och fastighetsregistrering. Jordskifteretten, vilket är det domstolsväsen som utför stora och tvistiga förrättningar, så som jord-, skogsbruks- och samfällighetsförrättningar. Kommunerna utför de mindre och enklare förrättningarna, exempelvis fastighetsreglering inom detaljplan. Norges organisation går mot en privatiserad förrättningsprocess för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet. Norges organisation är mindre i omfattning än de anda nordiska ländernas. Organisation består av färre divisioner och saknar enheter. Sverige har en statlig centralorganisation som hanterar förrättningar och inskrivning. Organisationen baseras på olika divisioner som hanterar fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och geodesi. Nordiskt samarbete förekommer mellan både centralorganisationerna och ländernas lantmäteriföreningar, vilka syftar till att stärka samhörigheten och gemenskapen mellan lantmätarna. Samarbetet möjliggör kompetensutbyte, yrkesmässig- och personlig utveckling. Centralorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skiljer sig från varandra men det finns ändå vissa likheter. Möjligheten att skapa en organisation som fungerar över länderna gemensamt begränsas av den nationella lagstiftningen. En gemensam centralorganisation kommer således inte att bildas och är inte heller syftet med det nordiska samarbetet. / The purpose of the study is to highlight similarities and differences between the different central organizations for surveying in the Nordic counties. The Nordic cooperation’s will be examined to gain a deeper understanding for the cooperation between the countries. Denmark’s organization is consisted by several boards. Those who perform cadastral proce-dure are private operators who report changes in property to the boards for registration. The organization is complex and difficult to get an overview of. The central organization of Finland is large and extensive, with multiple devices, areas and departments controlled by directors. The organization is owned by the state where both cadastral procedure and cadastre is within the central organizations responsibility. The central organization of Norway is owned by the state, with few work areas and specializations. They handle maps, cadastre and registration. It is Jordsifteretten who perform major ordinances and municipalities perform the minor. They are investigation whether the cadastral procedure should be private in order to develop and improve the surveying process in the country. Sweden like Finland has a central organization owned by the state who is handling cadastral procedure and cadastre. The organization is built in a number of different divisions that manage registration of property, cadastre and geodesy. In addition to the government offices are also municipal offices. In both the central organizations and in the countries different surveying associations are Nordic cooperation’s. Both seek to strengthen communion and enable exchange of expertise between the counties. The central organizations of Denmark, Finland, Norway and Sweden are different from each other, but there are still some similarities. The possibility to create an organization that works across the countries in common, is limited by national legislation. A unified central organization will therefore not be formed, nor is it the purpose of the Nordic cooperation’s. By mapping the central organizations an overview is created of the variations between the countries. But despite these differences succeed to get similar results in terms of surveying operations in the Nordic countries.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

Citylogistik är ett komplext fenomen som innefattar alla resor till, ut ur och inom ett utvalt stadsområde med vägfordon vars uppgift är hämtning eller leverans av varor. Städerna är en stor drivkraft till ett enskilt lands ekonomi och då godstransporter är fundamentala för vår befintliga livsstil är det viktigare än någonsin att godsflödet i städer fungerar för att öka tillgängligheten av produkter och material. Den ökade urbaniseringen i Sverige har ökat efterfrågan på godstransporter inom städerna. Transportaktiviteter leder dock till ökade luftföroreningar, växthusgasutsläpp, buller, visuellt intrång och trafikstockningar som är kostsamt för samhället. I Europa står stadstransporter idag för en fjärdedel av transporternas koldioxidutsläpp och 69% av alla trafikolyckor sker i städer. Transportplanering är en komplicerad uppgift som innefattar många interaktioner mellan olika aktörer. Det finns många olika intressenter längs en försörjningskedja, som alla har olika krav på och uppfattningar av godstransporter. Företag tenderar att bekymra sig mer över hur kunder ska ha tillgång till tjänster och varor snarare än hur varorna ska komma till butiken. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för det komplexa logistiksystemet som finns i Skövde för att sedan utforma citylogistik åtgärder som är hållbara och främjar aktörernas intressen. Köpcentrumet Commerce i Skövdes stadskärna erhåller godsleveranser varje dag till över 50 butiker via två lastbryggor som inte har full kapacitet. För att besvara rapportens problemfrågor har mätningar och observationer utförts samt intervjuer och enkätundersökning med de aktörer som berörs inom ramen av detta arbete. Författarna har identifierat en möjlighet att tillgängliggöra kapacitet på en av lastbryggorna genom att bygga en ramp. / City logistics is a complex phenomenon that includes all trips to, out of and within a selected urban area with road vehicles whose task is to collect or deliver goods. The cities are a major driving force for an individual country's economy and, since freight transport is fundamental to our existing lifestyle, it is more important than ever that the flow of goods in cities works to increase the availability of products and materials. The increased urbanization in Sweden has increased the demand for freight transport within the cities. However, transport activities lead to increased air pollution, greenhouse gas emissions, noise, visual intrusion and traffic congestion that is costly to society. Today in Europe, urban transport accounts for a quarter of the transport's carbon dioxide emissions and 69% of all traffic accidents occur in cities. Transport planning is a complicated task that involves many interactions between different stakeholders. There are many different stakeholders along a supply chain, all of which have different requirements and perceptions of freight transport. Companies tend to worry more about how customers should have access to services and products rather than how the products should be delivered. This study aims to gain a deeper understanding of the complex logistics system that exists in Skövde in order to design city logistics initiative that are sustainable and promote the interests of the stakeholders. Commerce, the city mall of Skövde receives deliveries of goods every day to over 50 stores through two loading docks with limited capacity. To answer the report's problem questions, measurements and observations have been carried out, as well as interviews and questionnaires with the actors involved within the framework of this work. The authors have identified an opportunity to make capacity available on one of the loading docks by building a ramp.

<p>This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.</p><p>The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory. Our results show that some municipalities do not feel that they have the resources to investigate the family. Furthermore, it appears that the cooperation of the social services have with the private sectors has declined, perhaps because of clearer legislation of 2008, or because of the sharp criticism that they received from the provincial government. Our study also shows that some municipalities still leaves management tasks to the private sector, without legal basis. Since there is no control over who is inquiring the family a result of this can be that a child is growing up in unsuitable environments, which in itself can affect the rule of law.</p>