The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.

Anti-branding is a growing social movement as well as a communication strategy that criticize companies through redefining their brands and immaterial values by connecting negative associations to them. Although Anti-Branding is growing, research in the topic is scarce. Through a qualitative case study,based on three (3) Anti-Branding actions, a multimodal analysis and six (6) semi-structured interviews has been made to contribute research to the topic by examining how an organization can use Anti-Branding against a company to create change. The study show that various anti-branding actions in a multifaceted campaign is an efficient tool to create attention, awareness and involvement that lead to change. By utilizing the participatory culture of the this digital age organizations can use anti-branding efficiently by interacting with its publics to engage them to be co-creators of the anti-branding message and to be a part of the social movement and its culture.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang. För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik. Den kan ytterligare ses som en utveckling av tidigare forskning av bland andra Stefan Stieger som kretsar kring orsakerna till medieavhopp. Studien visade att avståndstagande från sociala medier är en företeelse som ser ut på många skilda sätt och innefattar en mängd orsaker och konsekvenser som främst bör förstås på ett individuellt plan. Handlingen omges av en positiv uppfattning och pendlar mellan aktiv mediekritik och identitetssökande som präglas av individuella och apolitiska resonemang.

Titel: "Fighting Freakin’ Voldemort" – En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin målgrupp Författare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg   Kurs, termin och år: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13 Handledare: Elisabet Ljungberg   Antal ord: 18 188   Problemformulering och syfte: Den här studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela på gemensamma intressen väcker ett samhällspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhängare. I och med detta berör uppsatsen ämnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovärdiga och starka relationer med sina målgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhälle. Studiens syfte är att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler på Youtube och Facebook.   Metod och material: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa textanalyser av HPA:s Facebookinlägg och Youtubevideor från åren 2010 och 2013. Urvalet skedde inom ett par på förhand identifierade icke uteslutande kategorier av kommunikation som vi ansåg täckte in alla olika typer av kommunikation (exempelvis citat, vlog, kampanjinformation, aktuellt tema, hänvisning till övriga sociala medier, samhällsinformation, samarbete med kändisar och kampanjinformation).   Huvudresultat: Resultatet av studien är att HPA:s kommunikation är målgruppsanpassad och ständigt cirkulerar kring ett gemensamt intresse för populärkultur och samhällsengagemang. Aktivismen HPA praktiserar och deltar i hanterar de ungas brist på politiskt engagemang och visar andra sätt att engagera sig än genom de parlamentariska partiernas ungdomsförbund. I den kommunikation där syftet är att bygga relationer snarare än att mobilisera fokuserar HPA på ämnen som ligger målgruppen nära, vare sig det är fiktion, innehållsvärld eller ett aktuellt tema. I mobiliserande syften anpassas kommunikationen efter samhällsproblemets grad av abstraktion (behov av förklaring) och organisationens planerade inblandning (kampanj eller bara upplysning). Ju mer förståelse och engagemang som krävs kring en fråga, desto viktigare verkar det vara för HPA att använda populärkultur för att förklara och engagera.     Nyckelord: Aktivism, fanaktivism, nördar, fans, The Harry Potter Alliance, HPA, fiktion, målgruppsanpassad kommunikation, mobilisering, populärkultur.

This thesis sets out to examine how feminist struggle can be negotiated, defined and motivated. By using Oral history as a theoretical and methodological framework, three persons narrative are being constructed, explored and discussed throughout the thesis. All the interviewees define themselves as women and feminists and have all practised music in different separatist rock and pop-groups from 1970 to present. Themes as music as political action, and separatism for persons who define themselves as women are discussed. The tree informants agree about some feministic goals such as equality and the right to be able to play and perform music regardless of gender identity, although the means to reach these goals are formulated differently.

Människans relation till natur är relaterad till såväl klimatfrågan som vårt eget välmående. Trots det saknas psykologisk forskning som har undersökt hur individer som aktivt engagerar sig i klimatfrågan relaterar till natur. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka relationen till natur hos klimatengagerade stadsbor. Genom interpretativ fenomenologisk metod möjliggjordes en djupanalys av fyra kvalitativa intervjuer. Tre övergripande teman framträdde: natur som kontrast till vardagen, natur som meningsskapande trygghet och natur som föränderlig. Natur var betydelsefull för deltagarna, både i vardagen och i en vidare, existentiell bemärkelse. Relationen framstod som komplex och paradoxal, natur var svårdefinierat och tycktes framförallt vara en upplevelse i det inre och det yttre. Resultatet pekar på vikten av framtida forskning på relationen till natur som tar hänsyn till dess subjektiva och relationella karaktär, undersöker relationen i andra kontexter och studerar natur som ett vidare fenomen.

The purpose of this essay is to illustrate how the public conversation about the online campaign #metoo was conducted on the social media platform Twitter in the fall of 2017. Using qualitative content analysis as a method, we studied tweets containing #metoo by identifying how support, criticism and other prominent messages were formulated in the online campaign. Our results showed that support and criticism under #metoo were expressed in many different ways. We identified that support was shown to vulnerable women and the campaign itself. We also identified that several individuals supported the fact that certain groups of men has been publicly accused for committing sexual crimes. The criticism of the campaign has partly shown a resistance against feminists and feminism. We have also found criticism against that white men has been accused for sexual crimes, where these writers mean that the actual perpetrators are of different ethnic or cultural backgrounds. Another criticism has also been raised against the campaign where several writers claim that the campaign has received a defected focus. These writers claim that #metoo has become a platform for publicly accusing individuals, instead of concentrating the campaign on sexual violence and harassment as a social problem. / Syftet med denna uppsats är att belysa hur det offentliga samtalet kring nätkampanjen #metoo förts på den sociala medieplattformen Twitter under hösten 2017. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har vi studerat inlägg på Twitter innehållande #metoo, där vi identifierat hur stöd, kritik och andra framträdande budskap formulerats i nätkampanjen. Vårt resultat visar att stöd och kritik som framförs under #metoo på Twitter har uttryckts på många olika sätt. Stöd visas bland annat till utsatta kvinnor och kampanjen i sig, men stöd visas även till att särskilda grupper blivit offentligt uthängda som förövare. Kritiken som uttryckts i kampanjen har bland annat visat på ett motstånd mot feminister och feminism. Vi har även funnit kritik mot att vita män pekats ut där dessa skribenter menar att de faktiska förövarna är av annan etnisk eller kulturell bakgrund. En annan kritik som lyfts mot kampanjen är att den haft fel fokus då den kommit att bli ett forum för att offentligt hänga ut anklagade personer, istället för att koncentrera kampanjen till diskussioner om sexuellt våld och trakasserier som socialt problem.

The research is focused on the claims that The Supreme Court in Sweden has engaged in judicial activism. The research aims to investigate if The Supreme Court has acted as an activist and which consequences that can result in for the Swedish constitution.

Runt om i världen svälter människor, samtidigt som mat slängs. Det är inte hållbart ur varken social, ekologisk eller ekonomisk synvinkel. Brödgruppen är en fristående del av Asylgruppen i Malmö, som jobbar med att ta hand om det bröd som dagligen slängs från kaféer och bagerier i Malmö. Brödet delas sedan ut till personer som behöver, ofta genom olika mötesplatser som jobbar med personer som är nyanlända i Sverige på ett eller annat sätt. Brödgruppen arbetar med självorganisering och många medlemmar har själva erfarenhet av flykt. Jag har hjälpt brödgruppen i sitt arbete genom framtagandet av en visuell identitet samt en hemsida. Projektet syftar att underlätta kommunikationen både internt och externt för organisationen. Min roll var att som designer använda mig av så hållbara designmetoder som möjligt för att leda ett co-design projekt med gruppens medlemmar. / People are starving worldwide, while food is wasted and thrown away as garbage. This is neither socially, ecologically or economically sustainable. Brödgruppen is a detached part of Asylgruppen in Malmö, who made it their job to take care of bread otherwise thrown away from cafés and bakeries in Malmö. The bread is then handed out to people in need, often through different venues for newly arrived swedes. Brödgruppen works in a self-organized manner, meaning many of its members have experience as a refugee them selves. I helped Brödgruppen in their work through developing a visual identity and a website for them. The project aims to favor both internal and external communication for the organisation. My roll as a designer was to use as sustainable design methods as possible to lead a co-design project with the members of the group.

Denna studie är en kvalitativ semiotisk innehållsanalys som behandlar ämnet organisationskommunikation och aktivism på Instagram. De två rörelser som har legat till grund för studien är Metoo och Black Lives Matter. Dessa rörelser och deras Instagram-konton, @metoosweden och @blacklivesmattersweden, är de analysobjekt som har använts i studien. Dessa konton har använts för att undersöka hur de använder Instagrams funktioner och visuella gestaltningar för att skapa engagemang gällande sin aktivism. Studiens teoretiska ramverk är identifikationsteorin och teckenläran semiotik. I undersökningen har fem inlägg från respektive konto analyserats, samt fem kommentarer på varje inlägg. Den utvalda metoden för undersökningen är en semiotisk bild- och textanalys. Studien visar att @blacklivesmattersweden använder sig av ett mer varierat visuellt innehåll i sina inlägg, i jämförelse med @metoosweden. Kontot @metoosweden förankrar sitt innehåll till en svensk kontext i en högre utsträckning än vad @blacklivesmattersweden gör genom bilder och text. Studien visar även att aktivism uttrycker sig i interaktionen mellan avsändaren och mottagaren i kommentarsfälten. Interaktionen är varierad i sitt uttryck, där den överlag innefattar olika infallsvinklar som är positiva till aktivismen som bedrivs.