The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

While land is a limited asset the population are becoming more and more urbanized. As a result, the land in the metropolitan areas become very attractive and volume-limited spaces both above and below the land surface, which in daily speech is called three-dimensional real estate, also get its own unique value. Since 2004, it has been possible in Sweden to create three-dimensional properties, but easements for volume-limited facilities has been used in a similar way for a long time. Since the introduction of the possibility of creating properties in three dimensions, easements have still been widely used for that same purpose. The purpose of the study is to see if there is any agreement in how the conditions are suitably tested between three-dimensional real estate formation and easements formed for the same purpose. In this study both quantitative and qualitative methods are used. A study of the suitability test in 112 cadastral dossiers concerning three-dimensional property formation for public utility spaces is presented in table and diagram form in the result. Two easement dossiers for easements formed for volume-bound spaces have been studied and are presented textually in the result. In connection with the presentation of the two acts of easements, the Supreme Court's ruling of 1978, which is the basis for the subway's continued servitude, is also presented. Nine interviews with people working with three-dimensional real estate have also been conducted and are also presented in the results. In the conclusion, the difficulty is found in connecting easements to spaces that are granted with easement. Before the legislation for 3D property formation came in 2004, various creative solutions were used for linked rights. It becomes clear in the conclusion that there is no practice for how the conditions of suitability in the Property Development Act should be tested and that a practice is requested by several cadastral surveyors. / Mark är en begränsad tillgång samtidigt som människan blir mer och mer urbaniserad. Som ett resultat blir marken i våra storstadsområden mycket attraktiv. De volymbegränsade utrymmena både över och under jordytan, det som i dagligt tal kallas tredimensionella fastigheter får därmed sitt eget unika värde. Sedan 2004 har det varit möjligt att i Sverige skapa tredimensionella fastigheter. Servitut för volymmässigt avgränsade anläggningar har använts på liknande sätt under lång tid. Sedan införandet av möjligheten att göra förrättningar i tre dimensioner så har servitut använts i stor utsträckning för samma ändamål. Syftet med studien är att se om det finns någon överensstämmelse i hur lämplighetsbedömning sker vid tredimensionell fastighetsbildning och servitut bildade för samma ändamål. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En studie av lämplighetsprövningen i 112 förrättningsakter, avseende tredimensionell fastighetsbildning för allmännyttiga utrymmen presenteras i tabell- och diagramform i resultatet. Två servitutakter för servitut bildade för volymbundna utrymmen har studerats och presenteras textmässigt i resultatet. I anslutning till presentationen av servitutakterna presenteras också högsta domstolens dom från 1978, som ligger till grund för att tunnelbanan fortsätter att vara servitut i stockholmsregionen. Ett antal intervjuer med personer som arbetar med tredimensionell fastighetsbildning har också genomförts och presenteras i resultaten. I slutsatsen konstateras svårigheten med att koppla servitut till utrymmen som redan är upplåtna med servitut. Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning kom 2004, så har olika kreativa lösningar använts för kopplade rättigheter. Det blir tydligt i slutsatsen att det inte finns någon praxis för hur lämplighetsvillkoren i fastighetsbildningslagen ska prövas och att en praxis efterfrågas av flera förrättningslantmätare. / <p>På grund av Corona pandemin så hölls presentationen online.</p>

No description available.

The case study has been conducted at a public housing company in Sweden GotlandsHem. The purpose of the study is to survey the case management process of the organisation and to obtain a process development plan as well as offer a proposition for implementation. To understand the current case management process the theoretical origin of the study has been made through process theory and total quality management. Earlier research has illustrated the challanges of finding a generic process of case management. The data of the study have been collected through interviews and documented records. Juran´s Problem-Solving Process and the Plan-Do-Study-Act model have been used for the implementation part of the study. The result illustrates the absence of a common working method, with the case management process. The result also present how other public housing companies are working with case management. The analysis presents the current process compared to the theories and which criteria need to be met for a well-functioning process. The current state of the process indicate an absence of a common working method and the perseption of what a case is differs. The process can be developet by seeing case management as an overall process with the definition "A case is when a customer experiences a need for service and contacts GotlandsHem." For the process, a common companywide working method needs to be established. / Inledning. Fallstudien har utförts hos allmännyttiga bostadsbolaget GotlandsHem som är den största aktören för uthyrning av lägenheter på Gotland. Studiens syfte är att studera organisationens ärendehanteringsprocess samt arbeta fram ett förslag på utveckling av processen samt implementeringsförslag.  Teori. För att skapa förståelse för ärendehanteringens nuläge har teoretisk utgångspunkt för studien varit processer samt offensiv kvalitetsutveckling. Avsnittet behandlar tidigare forskning som har visat att det finns utmaningar i att hitta en generisk process för ärendehantering.  Metod. Datainsamling har utförts genom intervjuer och dokumentär forskning. Studien följer en kvalitativ forskningsdesign där benchmarking har använts. Jurans problemlösningsmodell och förbättringscykeln PDSA är modeller som använts som utgångspunkt för vidare implementering. Resultat. Resultatet visar att det finns en avsaknad av gemensamma arbetssätt genom ärendehanteringsprocessen. I resultatet presenteras hur andra allmännyttiga bostadsbolag arbetar med ärendehantering där ledarskap, gemensamma arbetssätt och registrering av ärenden är tre nyckelkomponenter till en väl fungerande ärendehantering.  Analys. Analysen visar på processens nuläge utifrån teorier inom processarbete. Även intern service analyseras utifrån tidigare forskning där bristande kvalitet på återkoppling till kund genom teorier kan härledas till bristande intern servicekvalitét. Slutsatser. Processens nuläge visar en avsaknad av gemensamma arbetssätt och att uppfattningen om vad som är ett ärende går isär. Processen kan utvecklas genom att se ärendehanteringen som en övergripande process med definitionen ”Ett ärende är när en kund upplever ett behov av service och kontaktar GotlandsHem.”. För processen behöver ett gemensamt företagsövergripande arbetssätt fastställas och processens prestanda behöver mätas. Implementering av förbättringsförslag kan göras med hjälp av Jurans problemlösningsmodell kombinerat med PDSA.

This dissertation consists of five studies presented in seven essays. The overall objectives are to investigate the extent and consequences of competition on the rental housing market as well as the importance of national government policies for the substitute good, i.e. owner-occupied housing. However, each essay also has specific objectives. Due to the characteristics of the housing market, one should not expect competition to be very fierce. The market characteristics are, for instance, capital-intensive, complicated and time-consuming construction processes as well as a limited supply of land in many areas. In fact, firms have a lot to gain from colluding and to avoid e.g. price wars. It is therefore theoretically more likely that housing companies will engage in “functional” or “strategic” competition such as the quality of housing services. Essay I and IV analyze the unique municipal housing market in Sweden where apartment rents are determined by negotiations between the local municipal company and the local Union of Tenants. A regression analysis is applied on data from 30 municipalities. There was a strong correlation between apartment rents at local municipal markets and the level of “external” competition (measured by the price level on the market for single-family owner occupied housing), but not with “internal” competition (measured by the market share of the municipal housing company) or the capital expenditure of the municipal housing company (presumed to reflect historical construction and renovation costs for the apartments). The dissertation also investigates the consequences on rents (essay II) and on the quality of housing services (essay III) from a local Swedish municipal housing company selling a substantial part of its apartment stock (15-40 percent) and thereby theoretically creating more competition. These essays use a quasi-experimental methodology whereby the development of the housing market in a privatization town is compared with the development in a very similar comparison town. It is found that privatization has lead to lower rents in the short- and medium-term in six out of seven privatization towns. The development of the quality of housing services was more related to the performance of each individual company and not a specific category of companies. In essay V, these results are merged and developed further. Essay VI presents a wide range of policies available for governments wishing to increase access to home ownership for low-income households and thereby increasing the pressure on rental housing companies to reduce rents. A systematic overview of policies is provided based on the four distinct time periods of a typical ‘housing career’ of a household; i.e. down payment accumulation stage, transaction stage, ownership stage and selling stage. It is found that many policies are required to meet the specific and differing needs of households for governments wishing to encourage home ownership. Essay VII describes that home ownership rates have increased in almost all industrialized countries during the period from World War II until mid-1990s. The essay analyses the implications of government policies and some other factors (e.g. national wealth, income distribution) on home ownership rates in 13 industrialized countries during the period 1970﷓2000. A fixed-effect model is applied on a panel data set. The most important result is that a statistically significant and positive correlation between government support and home ownership rates was found although this is only a preliminary conclusion since data was scarce. / Avhandlingen består av fem studier presenterade i sju essäer. Den övergripande målsättningenär att undersöka konkurrensens omfattning och effekter på bostadshyresmarknaden samtbetydelsen av statliga stödsystem för substitutvaran till hyresbostäder, nämligen olika formerför bostadsägande. Varje essä har också specifika målsättningar.Inledningsvis så bör man inte förvänta sig omfattande konkurrens på bostadshyresmarknadenpga dess särdrag, exempelvis så är byggprocessen kapitalintensiv, kompliceradoch långsam och tillgången på mark är ytterst begränsad på flera delmarknader. I själva verketså har företagen mycket att vinna från att samarbeta och undvika tex priskrig. Teoretiskt så ärdet därför mer sannolikt att bostadsföretag ägnar sig åt ”funktionell” eller ”strategisk” konkurrenssom exempelvis kvaliteten på bostadstjänster.Essä I och IV analyserar konkurrensen på den unika svenska hyresmarknaden där bostadshyrorsätts i förhandlingar mellan det lokala allmännyttiga bostadsföretaget och hyresgästföreningen.Data från 30 kommuner analyseras med hjälp av regressionsanalys. Resultatetvisade en stark korrelation mellan hyresnivån i allmännyttans bostadsbestånd på kommunnivåoch ”extern” konkurrens från liknande ’produkter’ (motsvarande prisnivån på egnahem), meninte med ”intern” konkurrens från andra bostadsföretag (motsvarande allmännyttans marknadsandel)eller allmännyttans kapitalkostnader (som antas främst motsvara byggkostnadernaför lägenheterna).Avhandlingen undersöker även konsekvenserna på hyra (essä II) och kvalitet (essä III) frånen försäljning av en omfattande del (15-40%) av en allmännyttas bostadsbestånd. Teoretisktskapar detta mer konkurrens. Dessa essäer använder sig av en kvasi-experimentell metodikvarvid utvecklingen på en konkurrensutsatt bostadsmarknad i en tätort jämförs med utvecklingeni en annan snarlik tätort. Det visade sig att hyresnivån i sex av sju konkurrensutsattatätorter hade sjunkit på kort och medellång sikt. Däremot visade sig kvalitetsnivån främstvara beroende på den enskilda hyresvärden och inte på hyresvärdens kategori (privat ellerkommunal). Essä V slår samman dessa resultat och utvecklar materialet ytterligare.Essä VI diskuterar ett stort antal medel (eng ’policies’) för en statsmakt som önskar attgöra ägande av bostaden mer tillgängligt för låginkomstgrupper och därigenom bl a ökapressen på hyrorna på bostadsmarknaden. Medlen är systematiskt beskrivna i enlighet med defyra distinkta tidsperioderna för en ’typisk’ bostadskarriär; nämligen stadiet när kontantinsatseninsparas, överlåtelsestadiet, ägandestadiet och försäljningsstadiet. Studien visade attdet troligen behövs ett flertal medel för att möta hushållens specifika och skilda behov omman avser att uppmuntra hemägande.Essä VII beskriver att andelen som äger sin bostad har ökat i nästan samtliga industriländerfrån andra världskriget fram till mitten av 1990-talet. Essän analyserar konsekvenserna avmyndighetsstöd och flera andra faktorer (tex BNP-utveckling, inkomstfördelning) för andelenhushåll som äger sin bostad i 13 industriländer under perioden 1970-2000. En fix-effektmodell appliceras på ett paneldataset. Det främsta resultatet var att det fanns en statistisktsignifikant och positiv korrelation mellan andelen som äger sin bostad och omfattningen påmyndigheternas stöd. Resultatet är dock endast preliminärt då tillgången på data varbegränsad. / QC 20100831

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.