Les travaux de recherche présentés dans ce mémoire s’inscrivent dans le cadre de la valorisation des connaissances issues des expériences passées afin d’améliorer les performances des processus industriels. La connaissance est considérée aujourd'hui comme une ressource stratégique importante pouvant apporter un avantage concurrentiel décisif aux organisations. La gestion des connaissances (et en particulier le retour d’expérience) permet de préserver et de valoriser des informations liées aux activités d’une entreprise afin d’aider la prise de décision et de créer de nouvelles connaissances à partir du patrimoine immatériel de l’organisation. Dans ce contexte, les progrès des technologies de l’information et de la communication jouent un rôle essentiel dans la collecte et la gestion des connaissances. L’implémentation généralisée des systèmes d’information industriels, tels que les ERP (Enterprise Resource Planning), rend en effet disponible un grand volume d’informations issues des événements ou des faits passés, dont la réutilisation devient un enjeu majeur. Toutefois, ces fragments de connaissances (les expériences passées) sont très contextualisés et nécessitent des méthodologies bien précises pour être généralisés. Etant donné le potentiel des informations recueillies dans les entreprises en tant que source de nouvelles connaissances, nous proposons dans ce travail une démarche originale permettant de générer de nouvelles connaissances tirées de l’analyse des expériences passées, en nous appuyant sur la complémentarité de deux courants scientifiques : la démarche de Retour d’Expérience (REx) et les techniques d’Extraction de Connaissances à partir de Données (ECD). Le couplage REx-ECD proposé porte principalement sur : i) la modélisation des expériences recueillies à l’aide d’un formalisme de représentation de connaissances afin de faciliter leur future exploitation, et ii) l’application de techniques relatives à la fouille de données (ou data mining) afin d’extraire des expériences de nouvelles connaissances sous la forme de règles. Ces règles doivent nécessairement être évaluées et validées par les experts du domaine avant leur réutilisation et/ou leur intégration dans le système industriel. Tout au long de cette démarche, nous avons donné une place privilégiée aux Graphes Conceptuels (GCs), formalisme de représentation des connaissances choisi pour faciliter le stockage, le traitement et la compréhension des connaissances extraites par l’utilisateur, en vue d’une exploitation future. Ce mémoire s’articule en quatre chapitres. Le premier constitue un état de l’art abordant les généralités des deux courants scientifiques qui contribuent à notre proposition : le REx et les techniques d’ECD. Le second chapitre présente la démarche REx-ECD proposée, ainsi que les outils mis en œuvre pour la génération de nouvelles connaissances afin de valoriser les informations disponibles décrivant les expériences passées. Le troisième chapitre présente une méthodologie structurée pour interpréter et évaluer l’intérêt des connaissances extraites lors de la phase de post-traitement du processus d’ECD. Finalement, le dernier chapitre expose des cas réels d’application de la démarche proposée à des interventions de maintenance industrielle. / The research work presented in this thesis relates to knowledge extraction from past experiences in order to improve the performance of industrial process. Knowledge is nowadays considered as an important strategic resource providing a decisive competitive advantage to organizations. Knowledge management (especially the experience feedback) is used to preserve and enhance the information related to a company’s activities in order to support decision-making and create new knowledge from the intangible heritage of the organization. In that context, advances in information and communication technologies play an essential role for gathering and processing knowledge. The generalised implementation of industrial information systems such as ERPs (Enterprise Resource Planning) make available a large amount of data related to past events or historical facts, which reuse is becoming a major issue. However, these fragments of knowledge (past experiences) are highly contextualized and require specific methodologies for being generalized. Taking into account the great potential of the information collected in companies as a source of new knowledge, we suggest in this work an original approach to generate new knowledge based on the analysis of past experiences, taking into account the complementarity of two scientific threads: Experience Feedback (EF) and Knowledge Discovery techniques from Databases (KDD). The suggested EF-KDD combination focuses mainly on: i) modelling the experiences collected using a knowledge representation formalism in order to facilitate their future exploitation, and ii) applying techniques related to data mining in order to extract new knowledge in the form of rules. These rules must necessarily be evaluated and validated by experts of the industrial domain before their reuse and/or integration into the industrial system. Throughout this approach, we have given a privileged position to Conceptual Graphs (CGs), knowledge representation formalism chosen in order to facilitate the storage, processing and understanding of the extracted knowledge by the user for future exploitation. This thesis is divided into four chapters. The first chapter is a state of the art addressing the generalities of the two scientific threads that contribute to our proposal: EF and KDD. The second chapter presents the EF-KDD suggested approach and the tools used for the generation of new knowledge, in order to exploit the available information describing past experiences. The third chapter suggests a structured methodology for interpreting and evaluating the usefulness of the extracted knowledge during the post-processing phase in the KDD process. Finally, the last chapter discusses real case studies dealing with the industrial maintenance domain, on which the proposed approach has been applied.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ”best practice” funktion för framtida arbeten.  Materialet som detta examensarbete baseras på är en sammanställning av intervjuer med olika personer inom Skanska Sverige AB, inom Region Hus Stockholm Bostäder och Region Hus Stockholm Kommersiellt. Jämförelse görs mellan bostadsprojekt inom regionerna. Information har även hämtats från litteratur och Skanskas hemsida. Arbetsrutinerna inom regionen varierar till viss del. Beräkning av AK görs på samma sätt över regionen, dock är uppföljningen personlig och varierande i strukturen under produktionsskedet. Detta gör att i dagsläget är arbetet personberoende och inte processberoende. Rekommendationerna presenteras i form av en arbetsbeskrivning och en erfarenhetsåterföringsmodell. Arbetsbeskrivningen omfattar de viktigaste delarna i arbetet med AK under anbudsskedet, produktionsskedet samt vid projektavslut. Erfarenhetsåterföringsmodellen behandlar hur de befintliga erfarenheterna kan återföras i företaget. Vidare förelås även en utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK att agera som informationsbärare för att kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. Vidare förelås även ytterligare utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK, för att agera som informationsbärare och därefter kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. / This thesis was established in collaboration with Skanska Sweden AB, Region Hem Stockholm Bostäder. The thesis deals with the assessment and monitoring of the general costs in the region. AK is a part of the project's total cost in house building and is in most cases difficult to estimate. Parts of the Region House Stockholm Homes have been working to develop empirical values and key performance indicators, to gain greater knowledge of the general costs in the projects, thereby facilitating the estimation of pricing in future projects. It aims to contribute to higher productivity by making better assessment, monitoring and feedback with recommendations. The goal is to develop a general description of a recommended practice is to have a "best practice" function for future works. This thesis is based on material from a compilation of interviews with various people at Skanska Sweden AB, Region Hus Stockholm Bostäder and Region Hus Stockholm Kommersiellt. Comparison is made between the housing construction projects in the regions. Information was also gathered from literature and Skanska´s website. The working procedures within the region vary to some degree. Calculation of the general costs is similar across the region; however the follow-up is personal and vary in process during the production phase. This means that in the current situation is the work is depending on individuals rather than process. The recommendations are presented in the form of a job description and an experience feedback model. The job description includes the main elements in the work of the general costs during the tendering stage, production stage and at project completion. The model for experience feedback addresses how existing experience can be brought back into to the company. Furthermore, it is proposed also a development of the project management tool SPIK to act as an information carrier, and with it produce more reliable key performance indicators and create a solid bank of experiences.

Målet med examensarbetet är att ta fram en lista på åtgärder vilka är ämnade åt att förbättra dokumenthanteringen och informationslagringen på Arcona, samt förbättra tillgängligheten av relevanta dokument och information.Åtgärderna ska ha en inbördes prioriteringsordning och vilka eventuella krav som ska ställas på förekommande system ska undersökas. Fokus ligger på erfarenhetsåterföring genom dokumentation och informationshantering.Vid genomförandet av projektet tillämpas Quality Function Deployment (kundcentrerad planering). Med utgångspunkten hos produktionsledarrollen har kundönskemål samlats och tolkats för att sedan presentera adekvata förslag på förbättringsåtgärder som uppdragsgivaren kan tillämpa. Resultatet innefattar en lista på åtgärder rangordnat efter föreslagen preliminär prioritering där vi högst upp finner kortfattat bland annat:- Att förstärka medarbetarnas medvetenhet kring rutiner och var de hittar särskildadokument & information.- Ett betygsättningssystem för underentreprenader som anlitas av Arcona AB.- Framtagandet av specifikt listade dokument.- En rutin för erfarenhetsåterföring som är återkommande i olika delar av produktionen.Information om vad varje punkt innefattar återfinns i rapporten. / The aim of the thesis work is to, with the role of the production managers role and function in focus, bring forth a list of suggested actions on how management of documents and information can improve and how relevant documents and information can be made more accessible. The suggested actions shall be arranged in a prioritized manner and the work shall investigate on the eventual requirements of such a system that can manage the documents/data adequately. Focus have been on utilizing experience feedback through documentation and information management. The method QFD (Quality Function Deployment) has been applied during the thesis work.The customer requirements/needs of the co-workers, primarily the productionmanagers, have been collected and interpreted to later on present adequate suggestions of action of improvement that the employer can apply.The result contains a list of actions arranged based on most highly to least highly recommended action to implement. At the top, we find amongst other actions:- To reinforce the co-workers knowledge about routines and whereabouts of specificdocuments & information.- A score-based rating system to be able to rate subcontractors that has been hired byArcona AB.- The production of certain listed documents.- A routine of documenting experience feedback that comes continuously in specific v stages of the production. Information regarding what every action includes is found inside of the thesis.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.

Vad är hemligheterna bland världens bästa och mest framgångsrika verksamheter? Vad gör dessa högpresterande företag, organisationer och idrottslag för att skapa framgångsrika kulturer som efterlever den vision, mål och värderingar som utformats? I en förstudie som gjordes till detta examensarbete av studiens författare på det undersökta fallföretag Skanska Sverige AB år 2019, bedömde de intervjuade nyckelpersoner behovet av att ”nå ändå ut” med sina riktlinjer och få sina medarbetare att följa vision, mål och värderingar vara en högst central och betydelsefull kunskap. Denna problematik förekommer inte enbart i det undersökta fallföretaget Skanska, utan forskare såsom Schein (2004) och Wadström (2014) påpekar att det är bland de största utmaningarna och svårigheterna i dagens organisationer.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Examensarbetet ingriper en omfattande litteraturstudie som undersöker vad tidigare forskning visar hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Från litteraturstudien utvecklas en analysmodell vilket används som teoretisk referensram till den kvalitativa intervjustudie som görs på 18 stycken medarbetare på Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. Den kvalitativa intervjustudien görs semistrukturerad i syfte att fånga åsikter och erfarenheter från respondenternas eget perspektiv. Resultatet från intervjustudien jämförs sedan och analyseras med stöd av litteraturen från tidigare forskning.   Studiens resultat visar att både tidigare forskning och medarbetarnas perspektiv från intervjustudien åskådliggör att företag kan skapa gynnsammare förutsättningar för sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar genom att medarbetarna får uppleva ansvar och en delaktighet i sin arbetsroll. Även ledarnas fysiska och psykiska närvaro visar sig i tidigare forskning och i intervjurespondenternas perspektiv vara väsentligt i företags strävande att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar, detta eftersom ledarna är en förebild och symbol för de agerande och beteenden som gäller i företaget. Tidigare forskning och studiens intervjuresultat visar likaså att ett företag som verkligen har ambitionen att ens medarbetare ska leva efter sina löften måste bryta ned vision, mål och värderingar till något konkret, vad människor ska göra, det vill säga beteenden, och dessa måste kontinuerligt följas upp. En nyckel för att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar visar studiens litteratur vara i ökningen av antalet kvalitativa uppföljningsmöten, återkopplingsmöten och erfarenhetsåterföringsmöten gentemot planeringsmöten. Vid sidan om en väl genomarbetad strategi gäller det att titta på det faktiska resultatet, ta reda på vad som kan göras bättre och utifrån detta korrigera och ta fram ett idealläge som gör den påtagliga skillnaden. Följaktligen, hade det varit intressant att se framtida forskning studera hur implementering och effektivisering av uppföljning och erfarenhetsåterföring kan genomföras i en organisation. / What are the secrets among the world’s best and most successful businesses? What do these high-performing companies, organisations and sports teams do to create successful cultures that live up to the vision, goals and values ​​that have been designed? In a pilot study carried out for this thesis by the study’s author at the investigated case company Skanska Sverige AB in 2019, key interviewees assessed the need to “reach out” with their guidelines and get their employees to follow vision, goals and values to be a highly central and significant knowledge. This problem does not only occur in the researched case company Skanska, but researchers such as Schein (2004) and Wadström (2014) point out that it is among the biggest challenges and difficulties in today’s organisations.  The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. The Master thesis involves an extensive literature study that examines what previous research shows how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. From the literature study, an analysis model is developed, which is used as a theoretical frame of reference for the qualitative interview study conducted on 18 employees at Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. The qualitative interview study is semi-structured in order to capture opinions and experiences from the respondents’ own perspective. The results from the interview study are then compared and analysed with support of the literature from previous research.  The results of the study show that both previous research and the employees’ perspective from the interview study illustrates that companies can create more favourable conditions for their employees to live up to the company’s vision, goals and values by allowing employees to experience responsibility and participation in their work role. The leaders’ physical and mental presence also proves in previous research and in the interview respondents’ perspective to be essential in companies’ efforts to get their employees to live up to the company’s vision, goals and values, as the leaders are a role model and symbol for the actions and behaviours in the company. Previous research and the study’s interview results also show that a company that really has ambitions to live up to its promises must break down vision, goals and values ​​into something concrete, what people should do, namely behaviours, and these must be continuously followed up. A key to getting their employees to live up to the company’s vision, goals and values is shown by the literature study to be in the increase in the numbers of qualitative follow-up meetings, feedback meetings and experience feedback meetings in relation to planning meetings. In addition to a well-developed strategy, it is important to look at the actual result, find out what can be done better and based on this, correct and develop an ideal situation that makes the tangible difference. Consequently, it would have been interesting to see future research study how implementation and streamlining of follow-up and experience feedback can be carried out in an organisation.

Face à l’évolution technologique rapide des produits, l’innovation incrémentale des nouveaux produits, et la mobilité du personnel le plus expérimenté, les entreprises cherchent à formaliser et à capitaliser leurs expériences et les savoir-faire des acteurs d’entreprise en vue d’une réutilisation ultérieure. Afin de répondre à cette problématique, l’approche du raisonnement à partir de cas conversationnel (RàPCC) est une réponse potentielle à la question de la capitalisation et de la réutilisation des connaissances. Notre recherche s’intéresse aux méthodes permettant de piloter le retour d’expérience (RETEX) appliqué à la résolution de problèmes techniques. Notre méthodologie pour créer un système d’aide au diagnostic des pannes est divisée en quatre phases : la description d’événements, l’élaboration de l’ensemble des solutions apportées aux pannes, la mise en place d’une aide au diagnostic grâce aux arbres de défaillances et la mise en place d’un système informatique. Afin d’extraire les connaissances tacites et les formaliser, nous avons créé des protocoles de décision dans le but d’aider l’expert à résoudre un problème industriel. Nous avons donc proposé une formulation et l’élaboration de cas conversationnels dans le domaine du diagnostic. Ces cas doivent être stockés dans une base de cas. Afin de valider notre proposition méthodologique, nous avons réalisé la phase expérimentale dans une entreprise industrielle de l’Est de la France. Nous proposons finalement une maquette informatique conçue pour l’entreprise. Cette maquette permet de réaliser un diagnostic des pannes en créant des cas dans une base de cas pour une réutilisation ultérieure / Faced with the fast technological development of products, incremental innovation of new products, and the mobility of their most experienced staff, companies are seeking to formalize and capitalize on the experiences and know-how of their personnel in order to reuse them later. To deal with these problems, the conversational case based reasoning (CCBR) approach is a potential answer to the question of capitalization and reuse of knowledge. Our research focuses on methods to manage experience feedback (EF). We are placed in the field of experience feedback applied to technical problem solving. Our methodology for creating aided failure diagnosis systems is divided into four phases: the events description, the development of all solutions to failures, the arrangement of a diagnostic aid through fault trees and setting up a computer system. We based our work on the fault tree approach in order to extract tacit knowledge and its formalization. Our objective was to create decision protocols in order to assist the expert in solving an industrial problem. Therefore, we have proposed a formulation and development of conversational cases in diagnosis. These cases must be memorised in a database of cases. To validate our proposal methodology, we have carried out the experimental phase in an industrial company in eastern France. This experiment allowed us to validate our work and highlight its advantages and limitations. Finally, we propose a computer model designed for the company. This model enables failure diagnosis by creating the case in a case base for later utilization

Syfte: Att använda byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen har blivit ett allt större tillvägagångssätt för att effektivt projektera inom bland annat konstruktion, arkitektur och installation. Detta tillvägagångssätt har genererat att aktörer inom samma projekt behöver kommunicera mellan varandra angående innehållet av samtligas egna byggnadsinformationsmodeller. Konstruktörer som arbetar med prefabricerad betong får bland annat underlag levererat från arkitekter, installationskonsulter och andra konstruktörer. Studien avsåg att med hjälp av Level of Development förbättra hur projekteringsunderlagen ser ut som levereras till konstruktörer, som arbetar med prefabricerad betong. Studien framlyfter konsekvenserna av underlag som innehåller för lite information för konstruktörers projektering. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ data. Genom en litteraturstudie lades grunden till problembeskrivningen och mer ingående hur man kan arbeta med Level of Development. Studien är baserad på sju stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer av personer som har projektering inom konstruktion som yrke. Intervjuerna gjordes i samarbete med Structor Värmland AB, som inriktar sig på prefabricerad betong. Med hjälp av dessa kvalitativa intervjuer kunde erhållen data analyseras från studiens tre frågeställningar. Resultat: Resultatet av studien visar att nödvändig information brister när medkonsulter levererar projekteringsunderlag till konstruktörer. Delvis genom att många medkonsulter inte har implementerat BIM och projekterar i 2D samt att underlagen kan innehålla för lite eller för mycket information. Mindre detaljerade underlag tenderar till fler ändringar i konstruktörers projektering, medan överdetaljerade underlag generar onödigt mycket grafik som konstruktörer inte har användning av. Onödig grafik resulterar att modellerna blir långsammare att arbeta i. Utifrån insamlad data återförs rapporten med rekommendationer för att effektivisera konstruktörers projektering. Rekommendationerna innehåller bland annat att konstruktörer bör skaffa sig utbildning inom begreppen BIM och LOD för att kunna ställa krav på hur tillhandahållna underlag från medprojektörer bör se ut. Konsekvenser: En standardisering av levererade projekteringsunderlag till konstruktörer bidrar till en mer effektiv projekteringsprocess. Effektiviseringen bidrar till mindre samordning, konflikter i projekteringen samt sparar dyrbar tid. Dock så är Level of Development ett relativt okänt begrepp som har flera olika tolkningar. För att göra projekteringsprocessen mer effektiv behöver konstruktörer ta del av mer information gällande BIM och Level of Development. Begränsningar: Rapporten begränsas till projektering med inriktning på prefabricerade betongkonstruktioner. Studien samlar inte in data från medkonsulter, beställare, entreprenörer som arbetar med konstruktörer.

Les travaux de recherche exposés dans ce mémoire se positionnent dans le domaine de la conception sécuritaire. Cette thèse s’intéresse plus particulièrement à rendre opérationnelle la méthode IRAD (Innovative Risk Assessment Design), qui intègre la sécurité de manière systématique tout au long du processus de conception. Dans cet objectif, nous proposons dans un premier temps de formaliser un type de retour d’expérience (les rapports d’accident) qui détaille les faits liés aux éléments d’une situation de travail et à des événements qui ont mené à un accident. Ensuite, nous proposons deux démarches complémentaires de reconception sécuritaire: une démarche d’ingénierie inverse fonctionnelle pour la sécurité (FRES) et une démarche de réingénierie fonctionnelle pour la sécurité (FR2ES). FRES permet d’extraire les connaissances à la fois sur l’accident et sur la conception du système impliqué dans l’accident. Elle permet ensuite d’évaluer le niveau de sécurité du système par l’estimation d’un indicateur de sécurité dépendant notamment du type de risque identifié. Cet indicateur est utilisé comme paramètre d’aide à la décision lors de la phase de reconception du système. La deuxième démarche, FR2ES, permet de définir les objectifs de sécurité liés à chaque phase de la conception dans le but d’éliminer ou de réduire un risque donné. Les solutions les plus sécuritaires possibles sont ensuite obtenues d’une part en intégrant ces objectifs de sécurité dans le processus de reconception et d’autre part à l’aide de l’indicateur de sécurité appliqué aux solutions proposées. Enfin, l’applicabilité de ces démarches a été démontrée sur deux types de liaisons tracteurs-outils, l’arbre de transmission à cardans et la liaison trois points - systèmes permettant d’atteler les outils aux tracteurs et de les motoriser. / The research presented in this thesis is positioned in the field of design for safety. This thesis is particularly interested in operationalizing the IRAD (Innovative Risk Assessment Design) method, which integrates safety systematically throughout the design process. For this purpose, in first step, we propose to formalize a type of experience feedback (accident reports) detailing the facts relating to the elements of a working situation and the events that led to an accident. In the next step, we propose two complementary approaches to redesign for safety: functional reverse engineering for safety (FRES) and functional re-engineering for safety (FR2ES). FRES is used to extract knowledge on both the accident and the design of the system involved in the accident. This approach allows assessing the safety level of the system by estimating a safety indicator depending on the type of identified risk. This indicator is used as a parameter for decision support during the redesign of the system. FR2ES defines the safety objectives related to each phase of the design in order to eliminate or reduce a given risk. The safest solutions are then obtained, on the one hand, by incorporating these safety objectives in the redesign process and, on the other hand, by using the safety indicator applied to the proposed solutions. Finally, the applicability of these approaches is demonstrated on two types of tractor-implement hitches: the power take off shaft and the three point hitch systems.

Le Comité de Retour d’Expérience (CREX) est un dispositif de gestion de la sécurité des patients en équipe, engageant les professionnels de santé dans la pratique collective de l’analyse des causes racines des événements indésirables associés aux soins. Ce dispositif, développé en France en 2005, est désormais implanté dans la majorité des établissements de santé français. Curieusement, après 10 ans de développement dans des milliers d’équipes médicales, aucun travail scientifique publié ne s’était penché sur leur fonctionnement et leurs effets sur la sécurité des patients. Mon travail de thèse a permis d’évaluer le fonctionnement des CREX, ainsi que leur association aux dimensions de la culture de sécurité des professionnels de santé. Nous avons montré que les CREX sont appropriés pour fonctionner dans les diverses spécialités d’un établissement de santé. De plus, ce dispositif permet aux soignants de réaliser des analyses des causes racines, et de décider collectivement d’actions visant à corriger les défaillances profondes des organisations. Afin d’étudier les relations entre la participation à un CREX et les dimensions de la culture de sécurité des soignants, nous avons effectué une enquête auprès de 3888 professionnels de santé, en utilisant le questionnaire Hospital Survey On Patient Safety Culture (HSOPS), dont nous avons précisé les propriétés métrologiques (psychométrie, variabilité des méthodes d’agrégation des scores, méthodes d’imputation des données manquantes). Nous avons mis en évidence des relations favorables entre la participation à un CREX et la culture de sécurité des soignants. Les CREX permettent de favoriser le travail en équipe, la multidisciplinarité, ainsi que de modifier la culture de l’erreur. Malgré ses limites, notre travail contribue à mieux connaitre les CREX et leur place dans les dispositifs de gestion de la sécurité des patients. Cette thèse plaide pour le développement d’une recherche centrée sur l’implication des professionnels de santé dans la gestion de la sécurité des patients. / The Experience Feedback Committee (EFC) is a tool designed to involve medical teams in patient safety management, through root cause analysis of adverse events within the team. This program was created in 2005, and was implemented in the vast majority of French hospitals. Despite its wide implementation in thousands of French medical teams, the EFC still lacks scientific evaluation. To our knowledge, the EFC framework and the association between EFC and patient safety culture have never been assessed. In this context, our work aimed to determine whether patient safety culture, as measured by the Hospital Survey On Patient Safety Culture (HSOPS), differed regarding care provider involvement in EFC activities. Using the original data from a cross-sectional survey of 3,888 employees at a single university hospital in France, we analyzed the differences in HSOPS dimension scores according involvement in EFC activities. We also specified the metrological properties of the transcultural adaptation of the HSOPS into French (psychometrics properties, variability of scoring strategies and missing data imputation methods). Our findings suggest that EFC participation may improve patient safety culture, teamwork and non-blame oriented processes. Despite several limitations, our study contributes to a better understanding of EFC and its position amongst patient safety systems. This thesis advocates research developments centered on health care givers involvement in patient safety management.

Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn’t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work. The report highlights Peab residential area of Stockholm market position with the current quality of subcontractors and suppliers. It also provides suggestions on how Peab in a better way can work with quality and with this becoming a more competitive player in the market. The conclusions that can be drawn from this study is that Peab is aware of the problem and has begun work on improvements to enhance quality of work. Peab, for example, developed tools for gathering experience. Unfortunately these methods were used poorly and not to the degree that is required. Peab also works with partnering, based on long term business relationships. Correct use of partnering increases the chances of higher quality in the projects. Concrete proposals for improvements that this report highlights include higher standards in the procurement process, dare make demands on the quality of subcontractors and suppliers, learn from the mistakes made and disseminate the knowledge within the Group and work with long-term business relationships in which partners can develop one another .