This essay aims to investigate the representations of inner Eurasia’s indigenous religions in the texts of west Europeans from the Age of Reason. Primary sources for the study are texts of John Bell, Lorenz Lange, Anders Pihlström and Philip Johan Tabbert von Strahlenberg. The inquiry attempts to map correlations between the authors’ positions, attitudes and their representations of the local religious traditions. Since the theoretical starting point for this study is discourse analysis from the perspective of historiography and sociology of knowledge, the investigated phenomenon is placed in a system of background factors, or dispositifs, which include aspects of epistemology and colonialism. The conclusion of this inquiry is that all authors constitute the indigenous religions in the discourse of heathendom but do so in a variety of ways employing different patterns of interpretation.

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

No description available.

No description available.

Doctorat en Langues et lettres / info:eu-repo/semantics/nonPublished

The aim of this essay, As only the deceived one can love, is to investigate the city character in the book Mina drömmars stad (City of dreams) by swedish author Per Anders Fogelström. I will do this by using narratology and making a narrative analysis of the city as a protagonist, with help from Jimmy Vulovic’s Narrativanalys (”narrative analysis”) and Claes Göran Holmberg’s &amp; Anders Ohlssons Epikanalys – En introduktion (”epic analysis – an introduction”). All of these three theorists use the narratological tool-box of Gérard Genette, and I will use his tools in this essay as well. By doing this I will try to point out what this kind of personification of the city does to the story, and how it affects the readers point of view. One of the steps of the narrative analysis is to seek for information about the protagonist in its own environment, to see if there are any hidden clues about the identity of their character. In his book A universe of the mind – A semiotic theory of culture, Jurij M. Lotman writes about the semiosphere of the home, and how the ultimate place to seek for details about someone’s character is in someone’s home environment or surroundings. He demonstrates his thesis by analyzing the meaning of different homes in Michail Bulgakov’s The Master and Margarita. Even if I try to read the city as a main character in City of dreams, it is inevitable that the city is also a stage, a scene and the environment where the story takes place. In the end of my analysis I will look to the environment of the city to try to draw conclusions about who this city of dreams really is.

Stina Aronson (1892–1956) is a celebrated Swedish modernist who published twenty-five works during the first part of the 20th century. Her writings are considered to be progressive and ethical due to extensive feminist and eco-critical research. Aronson’s novel Hitom himlen(This Side of Heaven, 1946) captures the life in upper Northern Sweden, in the Torne Valley, during the beginning of 20th century. In this thesis, I examine the narrative by placing it in relation to the racial hierarchies permeating society during the initial decades of the 20th century. The Finnish-speaking minority living in the Torne Valley came to be considered racially different from the national majority, due to national and international race science – today understood as scientific racism– and anthropology. My analysis shows how the characters are racialized using such ideas as the Mongolian theory and the cephalic index. It is further made evident that the novel captures a perception claiming the so-called ‘Finns’ were of an inferior race. And further, the belief that a mixture of Swedish, Finnish and Sami blood had weakened the group genetically. The mixture of races was defined as a serious threat to the Swedish population, who was regarded as the whitest and purest population on earth. Aronson captures this belief of a future extinction by depicting the death and illness of the youngest generation in the novel. Furthermore, the main character, Emma Niskanpää, believes that she meets God during the church service at the yearly holiday Marie bebådelsedag. I argue though, that the man she encounters is a fictitious Herman Lundborg (1868–1943), the most prominent of the Swedish race biologists, who, in reality, repeatedly performed skull measurement during this celebration. Directly following on this encounter, the ”deaf-and-dumb” daughter of the family Renström is buried along with several others and Emma Niskanpää’s son falls ill with tuberculosis. In this way, the novel captures the racial surveys carried out on minority groups– surveys which are today considered a national trauma. In This Side of Heaven, Stina Aronson turns into literature a specific form of racism and a forgotten part of Swedish history as a pioneering country in the formulation of race hierarchies.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur ett radioprogram bör agera utifrån ett tidskritiskt perspektiv på sociala medier, med bakgrund i den ökade användningen av podcasts och annan medieanvändning on demand. Studien i den här uppsatsen har syftet att identifiera vilka tidskritiska styrkor och svagheter tre olika svenska morgonradioprogram – Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner, besitter för att på olika sätt interagera med dess följare på Facebook. Studiens huvudsakliga empiri är insamlad genom en innehållsanalys, inom kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens, över tre olika morgonradioprogams Facebookinlägg under en avgränsad tidsperiod. Vidare har studiens empiri kompletterats med en fokusgrupp på sex deltagare som är experter på områdena radio, podcast och sociala medier. Studiens resultat visar att de olika radioprogrammen skiljer sig åt i användningen av Facebook när det på olika sätt interagerar med sina följare. Slutsatsen pekar på Morgonpasset i P3 är det radioprogram som har den lämpligaste strategin sett ur ett tidskritiskt perspektiv, följt av Gry & Anders med vänner vars strategi både är lämplig och olämplig ur ett tidskritiskt perspektiv. Vidare är den strategi som Rix MorronZoo tillämpar på Facebook den mest olämpliga utifrån ett tidskritiskt perspektiv. / This bachelor thesis examines how a terrestrial radio program should act upon a time-critical perspective within social media, with a background in the increasing use of podcasts and other media use on demand. The study in this paper has the purpose to identify what time-critical strengths and weaknesses three different Swedish morning radio shows posses when it comes to interact with their followers on Facebook. The study's primary empirical data is collected through a content analysis who built upon the categories; interaction, marketing and coherence, where the three radio shows Facebook post’s where analyzed during a limited time. Furthermore, a focus group of six participants who are experts in the fields of radio, podcasts and social media was also conducted. The results show that the various radio shows differ in the use of Facebook in different ways to interact with their followers. The conclusion points out that Morgonpasset i P3 have the most appropriate strategy from a time-critical perspective, followed by Gry & Anders med vänner, whose strategy is both appropriate and inappropriate from a time-critical perspective, and the radio show Rix MorronZoo have the most inappropriate strategy from a time-critical perspective.

SWEDISH DEFENCE POLICY AFTER THE COLD WAR This essay is about Sweden's shift from strong territorial defense to disarmament with the defense decisions of 1996, 2000 and 2004. During the Cold War, Sweden had pursued a policy of neutrality aimed at staying out of the conflicts between the great powers. The country's defenses were focused on facing a possible invasion and preventing occupation. The Swedish Armed Forces were built up with a strong domestic defence industry which also benefited Sweden as an industrial nation. The strategy was based on the marginal doctrine where the intended aggressor was the Soviet Union.   However, the end of the Cold War in the early 1990s dramatically changed the conditions for Sweden's security policy. The fall of the Berlin Wall in 1989 and the dissolution of the Soviet Union in 1991 significantly reduced the threat of a military confrontation between the two superpowers, the United States and the Soviet Union, and this led to a renewed discussion within both the political and military spheres. The defence decisions around the turn of the millennium represent a turning point in Sweden's modern history when it comes to security policy and defence. The purpose of this essay is to study the process behind the decisions and specifically look at the motives of some of the decision-makers, both military and political. The essay takes its methodological basis in oral history in the form of protocols from a witness seminar. The result of the study is that the combination of the geopolitical changes in the world around us and the new stricter economic budget frameworks together seem to have led to decisions that in the end were more extensive than what possibly was intended when they were made. / SVENSK FÖRSVARSPOLITIK EFTER KALLA KRIGET Den här uppsatsen handlar om Sveriges omsvängning från starkt territoriellt försvar till nedrustning i och med försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004.  Under det kalla kriget hade Sverige fört en neutralitetspolitik som syftade till att hålla sig utanför stormakternas konflikter. Landets försvar var inriktat på att möta en eventuell invasion och förhindra ockupation. Det svenska försvaret byggdes upp med en stark inhemsk försvarsindustri vilket också gagnade Sverige som industrination. Strategin byggde på marginaldoktrinen där den tänkta angriparen var Sovjetunionen.  Det kalla krigets slut i början av 1990-talet förändrade emellertid förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik dramatiskt. Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 innebar att hotet om en militär konfrontation mellan de två supermakterna, USA och Sovjetunionen, minskade väsentligt och detta ledde till en förnyad diskussion inom såväl den politiska som militära ledningen rörande vilken linje som var rätt för Sverige fortsättningsvis. Försvarsbesluten kring millennieskiftet utgör en vändpunkt i Sveriges moderna historia när det kommer till säkerhetspolitik och försvar. Uppsatsens syfte är att studera processen bakom besluten och specifikt titta på vad några av beslutsfattarna, både militära och politiska, hade för bevekelsegrunder för besluten som togs. Uppsatsen tar sin metodologiska grund i muntlig historia i form av protokoll från ett vittnesseminarium. Resultatet av studien är att samverkan av de geopolitiska förändringarna i omvärlden och de samtidiga striktare ekonomiska budgetramarna verkar ha lett till beslut som i slutändan blev mer omfattande än vad som verkar varit avsikten när de fattades.