Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet. Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden. Med utgångspunkt i ett diskursperspektiv har studien genom kvalitativ analys av texterna svarat på hur gärningsmannen till de båda dåden har förklarats i de fyra tidningarna. Det har visat sig att han beskrivits på många olika sätt. Han har framställts som exempelvis terrorist och högerextrem, personlighetsstörd och som psykiskt sjuk. Dessa skapar tillsammans med andra beskrivningar, som exempelvis singel, frimurare eller ond, en bild av gärningsmannen som inte är enhetlig. Beskrivningarna fungerar som förklaringar till dåden. Det kan med stöd i tidigare forskning vara så att rädslan över att kategorisera rasistiska ytt-ringar eller som i detta fall, terroristiska och högerextrema sådana, vilket gör att gärnings-mannen inte kategoriseras som det ena eller det andra utan får flera benämningar. Studien har som en andra slutsats kommit fram till att de olika rubriceringarna fungerar som en förklar-ingsmodell eller orsak till brottet eftersom det inte förklaras djupare utan får stå för sig själva. En tredje slutsats är att terrorism och terrorist är beteckningar på brottet och gärningsmannen, snarare än en förklaring till varför det inträffat. Detta eftersom dessa beteckningar återkom-mer oavsett vilken förklaring som anges.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:23:02Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-04-28Bitstream added on 2014-06-13T18:09:10Z : No. of bitstreams: 1 rosa_aem_me_rcla.pdf: 1064287 bytes, checksum: ab9e33b0c37f5a7f45c3e4caa956d4d6 (MD5) / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / A Área de Proteção Ambiental “Santuário Ecológico da Pedra Branca” localizase no município de Caldas, sul de Minas Gerais, na face interiorana da Serra da Mantiqueira. Nos 119 km2 da área, a altitude é sempre superior a 1000m, chegando a 1760m no seu ponto culminante, a Serra da Pedra Branca. A região é inserida no domínio de Mata Atlântica, embora esteja nos limites entre esta e o bioma Cerrado. A região de Caldas desperta interesse desde a segunda metade do século XIX, quando o naturalista Anders F. Regnell realizou amplas coletas da flora local, dentre elas relacionando várias espécies de Bromeliaceae. Com o objetivo de retomar os trabalhos de caráter florístico e taxonômico iniciados por Regnell, bem como apresentar espécies ainda não descritas para a região, e/ou espécies novas de Bromeliaceae, foram amostrados, durante 18 meses, indivíduos de Floresta Estacional Semidecidual Montana e Altomontana, Campo de altitude, Campos Rochosos e Cerradão, em diferentes cotas de altitude. Em razão do elevado grau de fragmentação da vegetação local e da grande extensão coberta por pastagem, culturas e mineração, as áreas priorizadas para a coleta foram as que ainda preservam a vegetação original, com destaque para o entorno da Pedra Branca. Para cada espécie anotou-se a distribuição geográfica, descrição, material examinado e comentários a respeito dos aspectos taxonômicos relevantes, época de floração, frutificação e categoria de ameaça. Foram identificadas 19 espécies de Bromeliaceae nos limites da Área de Proteção Ambiental “Santuário Ecológico da Pedra Branca”. Os gêneros melhor representados foram Tillandsia (9 espécies), Aechmea (3) e Vriesea (3), enquanto Billbergia, Bromelia, Dyckia e Wittrockia apresentaram somente uma espécie cada. É descrita, pela primeira vez, a ocorrência de... / The Environmental Protection Area Ecological Sanctuary of Pedra Branca is located in the municipality of Caldas, southern Minas Gerais state, in the countryside face of the Mantiqueira mountain range. In the 119 km2 of the area, the altitude is always above 1000m, reaching 1760m in the summit, the Serra da Pedra Branca. The region belongs to the Atlantic Forest area, although it is located in the boundaries between this one and the Cerrado biome. The region of Caldas raises interest since the mid-nineteenth century, when the naturalist Anders F. Regnell conducted extensive collections of local flora; among them he related several species of Bromeliaceae.With the aim of resuming the work on the floristic and taxonomic character started by Regnell, as well as present species not yet related in the region, and/or new species of bromeliads, samples of individuals of the Montane Seasonal Semideciduous Forest and Upper Montane Forest, High Altitude Grassland (campos de altitude), Rocky Fields and Forested Savanna, were collected in various dimensions of altitude, for 18 months. Due to the high degree of fragmentation of local vegetation and the large expanse covered by pasture, crops and mining, the priority areas for the collection were the ones that are still preserving the original vegetation, especially in the vicinity of Pedra Branca. For each species was noted the geographical distribution, description, material examined and comments about the relevant taxonomic issues, time of flowering, fruiting and endangered category. We identified 19 species of Bromeliaceae in the limits of the Environmental Protection Area Ecological Sanctuary of Pedra Branca. The best represented genera was Tillandsia (9 species), Aechmea (3) and Vriesea (3), while Billbergia, Bromelia, Dyckia and Wittrockia showed only one species each. It is described for the first time the occurrence of ... (Complete abstract click electronic access below)

Gamer mode är ett vinstfokuserat-beteende där Frank menar att det finns 3 faktorer till varför ”gamer mode” uppkommer, där en av faktorerna handlar om hur spelet framställs. I det här arbetet har fokus varit på den andra faktorn om framställning och hur den påverkar spelarens beteende gällande poängsamlande. Deltagarna i undersökningen delades upp i två grupper och som skulle spela ett spel som var identiskt förutom dess framställning i form utav en introduktionsskärm. Denna introduktionsskärm uppmanade till att utföra egocentriska eller altruistiska uppgifter där de egocentriska uppgifterna lede till poäng. Resultatet visade på att den gruppen som fick en egocentrisk framställning var mer benägna till poäng medan de som fick en altruistisk framställning inte var lika benägna till poängsamlande. Möjligheter till vidare forskning finns genom att pröva olika grader av framställning för spelaren för att undersöka hur dess beteende påverkas, samt liknande undersökning fast i ett 3D-spel.

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

I denna uppsats studeras Per Anders Fogelströms historiska roman Mina drömmars stad. Undersökningen har två syften. Det primära syftet är att undersöka hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls av de två manliga huvudkaraktärerna. Denna del av undersökningen utgår från R.W. Connells maskulinitetsteori och genomförs med metoden karaktärsanalys. Det sekundära syftet är att undersöka romanens handling och karaktärer utifrån John Stephens kulturrelativistiska perspektiv. Undersökningens resultat visar att de två manliga huvudkaraktärerna eftersträvar att uppnå hegemoniska maskulinitetsideal i olika sociala grupperingar, men att deras framgång i denna strävan skiljer sig, samt att de olika maskuliniteterna samspelar med och påverkar varandra. Utifrån den kulturrelativistiska teorin visar undersökningen att 1950-talets samhälle och värderingar på flera plan avspeglas i karaktärerna och berättelsen som tilldrar sig i Stockholm 1860-1880.

Litteraturvetaren Anders Öhman argumenterar för att använda sig av metoden somhan kallar för skugga intrigen. Skugga intrigen är en analysmetod som Öhman arbetatfram. Denna studie fokuserar på hur en gymnasielärare tillämpar metoden underdistansundervisning. I undersökningen användes observation som metod ochkompletterades genom intervjuer av undervisande lärare och fyra elever i klassen.Analysen visar på att intrigskuggning är en väl fungerande metod som går att tillämpa ien gymnasieklass. Arbetet har lett fram till följande slutsatser: Utmaningarna somuppstår vid tillämpningen av metoden är flera. Läraren måste anpassa Öhmansanalysmetod till styrdokumenten i läroplanen. Den observerade läraren i denna studiemåste införa boksamtal i smågrupper och i helklass samt, följa intrigen med eleverna ikronologisk ordning. Det är enklast att skugga intrigen muntligt vidgymnasieundervisning. Vissa av eleverna saknar litterära förkunskaper för att kunnaanalysera en novell.

Min ambition har varit att operabyggnaden ska imitera och spegla platsens karaktär och unika läge i staden.Galärvarvet är ett område som har direkt närhet till både staden (Strandvägen och Östermalm), parken (Galärparken och resten av Djurgården) samt till vattnet (Ladugårdsviken och Mälaren). Dessa tre stadselement är också starkt karaktäriserande för Stockholm som stad. Intentionen var dessutom att operabyggnaden skulle kunna erbjuda staden något mer än bara opera som konstform och att den ska vara inbjudande och tillgänglig både interiört och exteriört även för de som inte uppskattar operakonsten. Fasaden mot Strandvägen är till stora delar glasad med ytor för operabesökare, balettsalar, orkestersalar och loger för artister samt musiker som kommunicerar operans verksamhet mot staden. Längs med denna fasad löper en lång ramp för besökare ner till den lilla scenen och restaurangen. Fasaden mot söder och parken är mer uppbruten och har en organiskt, oregelbunden karaktär med möjligheter att röra sig upp på operans gröna tak. Kontakten och kopplingen till vattnet sker genom en pir som skjuter ut i vattnet och som avslutas med en resturang samt en brygga för småbåtar och en ny hållplats för Djurgårdsfärjan. Även pirens tak har vegetation vilket gör övergången från takparken och vattnet mer upplöst. Entréfasaden har en tung och (nästan) helt symmetrisk utformning som en referens till nordiska museet.

No description available.