No description available.

Denna uppsats undersöker samers utrymme och framställning i svenska dagstidningar. Tidigare forskning visar hur nyhetsmedia innehar en växande makt i att påverka hur olika grupper i samhället uppfattas och behandlas. Bland annat exemplifierar den tidigare forskningen hur urfolk och minoriteter begränsas i sitt mediala utrymme och framställs på ett homogent och fördomsfullt sätt. I föreliggande studie undersöks vilket utrymme den samiska befolkningen får i svensk nyhetsrapportering, vad för typ av samerelaterade nyheter som uppmärksammas samt hur samerna framställs i rapporteringen. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag, där tidningsartiklar från tre svenska dagstidningar har studerats under tidsperioden av ett år. Resultatet visar bland annat hur samerna får ett begränsat medialt utrymme och att när de väl uppmärksammas är det ofta ett stort fokus på kulturella nyheter, medan händelser som kan anses viktiga för den samiska befolkningen marginaliseras. Därefter har resultatet analyserats utifrån den postkoloniala teorin, och därmed kunde samband urskiljas mellan Sveriges historiska relation till den samiska befolkningen och medias framställning av dem. / This paper examines the Sami peoples representation in Swedish newspapers. Previous research show that news media holds a growing power in affecting how different groups are perceived and being treated in today’s society. It shows how indigenous people and minorities are limited in the news media and portrayed in a homogeneous and biased way. This study examines to which extent the Sami population is being seen in the Swedish news media, what kind of Sami related news that are being reported and, how the Sami people are being presented. The method used to answer the thesis questions is a content analysis with complementary qualitative and quantitative elements. Articles published in three Swedish newspapers during the period of one year have in this study been examined. The result indicates that Sami culture is given a lot of space in the reported news, while other important events and questions concerning the Sami people are less visible. The result is analyzed on the basis of postcolonial theory, and connection could thus be distinguished between Sweden's historical relationship with the Sami population and the media's presentation of the group.

I den här studien har jag undersökt utlandsfödda studenters upplevelser av svenskt universitet. Det de har gemensamt är att de kommer från en annan bakgrund än svensk, att de studerar eller har studerat på ett svenskt universitet och att de talar god svenska. Undersökningen visar prov på hur etnicitet och identiteter skapas och synliggörs i olika situationer, och att det svenska språket och tiden i Sverige är viktiga faktorer för att förstå normer och koder. Detta material har framtagits genom att jag intervjuat personer som överensstämmer med beskrivningen, kodat materialet, intervjuat igen och sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning. / In this study, I have examined how foreign-born students experience studying at a Swedish university. What they have in common is that they originally come from a different country than Sweden, that they study or have studied at a Swedish university and that they speak and understand the Swedish language well. The survey shows how ethnicity and identities are created and made visible in certain situations, and that both the Swedish language and time in Sweden are important factors for understanding norms and codes. The material is collected by me intervjuing individuals that falls under the above discription. Then I have analysed the material and compared it with privious, similar studies.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den urbana normen i Stockholmsfokuserad nyhetsmedia. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur porträtteras landsbygd och glesbygd i en dagstidning med Stockholmsfokus? Kring vilka teman framställs landsbygd och glesbyd? Hur uttrycks relationen mellan land och stad? 41 artiklar har sorterats utifrån tema, nyhetens laddning, porträttering och utifrån om landsbygd nämns i relation till staden. Utifrån diskursanalys har artiklarna analyserats med hjälp av teorier om konstruktivism, urban norm och andrafiering. Resultatet visar att det finns en urban tidningsdiskurs som uttrycks i beskrivningen mellan land och stad. De teman som identifieras är kultur, infrastruktur, bil och bensin, avfolkning, partipolitik, nedläggning, integration/segregation, vård och omsorg, barnafödande och klimat. Valet att rapportera om just dessa nyheter är ett aktivt val och innebär att andra händelser inte lyfts fram i nyhetsrapporteringen. Rapporteringen är alltså bara ett utsnitt av alla nyheter på landsbygden varför bilden av landsbygden i Dagens Nyheters nyhetsrapportering är ofullständig. Studien visar också att landsbygden andrafieras till en plats som nästan alltid står i relation till staden, som framställs som mindre attraktiv och som framkommer i motsats till staden.

Denna undersökning kommer undersöka ursprungsbefolkningen i Kanada och i USA, First Nations (Kanada) respektive Native Americans (USA). Fokuset ligger på olika lagar i respektive land som behandlat och behandlar dessa ursprungsbefolkningar. Ursprungsbefolkningar har diskriminerats genom historien och diskrimineras även idag vilketvi anser är värt att undersöka, då båda länderna idag är ledande inom arbetet kring mänskliga rättigheter. När lagar trätt i kraft har motiveringen varit att det ska gynna och skyddaursprungsbefolkningar, frågan är om det historisk verkligen varit så? Teorierna som valts är andrafiering, samt assimilation i jämförelse med kulturell pluralism och metoden är en innehållsanalys samt en komparativ metod. I denna undersökningen kommer en jämförelse aven lag från Kanada; the indian act, och lagar från USA; the general allotment act, the indian reorganization act och the indian civil rights act. Syftet är att jämföra hur ursprungsbefolkningarnas rättigheter har behandlats genom de nämnda lagarna ovan. Materialet är insamlat från regeringens egna webbsidor i både Kanada och USA och består av de juridiska dokument där lagarna beskrivs. I undersökningens analys framkommer det att det finns både skillnader och likheter i ländernas hantering, att lagarna har bidragit till andrafiering, samt att målet med lagarna har utvecklats från enbart assimilation som mål till mer kulturell pluralism. / This research will look into the indigenous peoples in Canada and The United States of America, First Nations (Canada) and Native Americans (United States). The focus is on different acts in both countries that deal with indigenous peoples rights. Indigenous people have been and still are being discriminated, which is something we believe is worthy of investigation, since both of these nations today are among the leading countries on the actions for human rights. When acts are ratified the motivation behind them is to benefit and protect those indiginous people, the question is, is it historically true? The theories chosen for this research are othering and assimilation in comparison with cultural pluralism and the methods are a content analysis and a comparative method. There will be a comparison between an act in Canada; the indian act, and acts from The United States; the general allotment act, the indian reorganization act and the indian civil rights act. The purpose is to compare the rights of indigenous peoples through the acts mentioned above. The material is collected from the states´ websites and are legal documents where the acts are described. The analysis shows that there are both similarities and differences in both nations policies towards the indigenous peoples, the acts have contributed to a rise in othering towards the natives, and how the main goal with the acts have shifted from assimilation towards cultural pluralism.

Syftet med detta arbete är att göra en kvantitativ, korpusbaserad undersökning av den språkliga andrafieringen av tre minoritetsgrupper: romer, vietnameser och ukrainare, i den tjeckiska mediadiskursen under 15 år, samt att få ett omfattande, representativt resultat genom att jämföra neutrala, positiva och negativa adjektiv som står intill sökorden. Till teoretisk grund ligger hur språket hjälper till att bygga och förstärka maktstrukturer samt hur korpussökningar efter kollokationer och närliggande ord kan tydliggöra en språklig andrafiering. Här används en kvantitativ metod för att besvara analytiska frågor om dessa benämningar. Materialet som ligger till grund för analysen är SYN version 4 i det tjeckiska Nationalkorpuset – i sin helhet består det av 275 miljoner meningar. Det verkar inte tidigare ha utförts någon sådan undersökning på ett så stort material, även om några forskare har använt liknande metoder. Resultatet bekräftar att de olika grupperna beskrivs på olika sätt, och är, genom det stora källmaterialet, ett bevis på hur språket i mediadiskursen speglar diskursen i samhället i stort.

This study examines the difference in Expressen’s portrayal of two similar murder cases in Sweden with the key difference being the ethnicity of the perpetrators. The main purpose is to determine if the media is using a discriminatory rhetoric in their covering of crime and if they are upholding a “we and them” view of the world. Former research shows signs of othering in the media around discourse of crime and immigrants and discusses medias’ cementing of a post-colonial worldview. This study uses framing theory and othering theory as a theoretical framework and is conducted through a quantitative content analysis of the written articles, about the murder cases of Wilma Andersson and Tova Moberg, across the time period of them going missing, to the point where the murderer is sentenced. The results show no signs of othering or discrimination in the Expressen articles and both the perpetrators and victims are framed equally in almost every aspect. Furthermore there is no significant connection between the sources cited and the framing in those articles, which could indicate an awareness in Expressens news process and how they influence the public.

The purpose of this qualitative study was to explore professional social workers perceptionson cultural competence. Seven semi-structured interviews were conducted with professionalsocial workers from different municipalities in Sweden. The interviews were analyzed usingthematic analysis and social constructivism as a theoretical framework along with theoreticalconcepts such as; culturally sensitive social work and cultural competence, professional roleand cultural capital.The result of the study shows that professional social workers experience several factors inwhat affects cultural competence. Further the result shows that cultural competence can varydepending on the personal experiences and on cultural belonging. The professional socialworkers experienced a lack of prerequisites in acquiring cultural competence in the practicalsocial work but also in the social education.The professional social workers stated that the cultural competence was something that theindividual needed to acquire on their own initiative - either based on interaction withindividuals of cultural diversity or by their own studies.

Ungdomar växer upp i en multikulturell kontext där kulturer, åsikter, språk och normer blandas till nya kulturer. För att förstå det samhälle de växer upp till och de visuella uttryck de möter behöver de ett verktyg, interkulturell litteracitet. Kunskapsöversikten undersöker vad begreppen interkulturell respektive visuell litteracitet är, varför de samverkar, skillnader mellan mångkulturell och interkulturell och hur dessa begrepp fungerar i det medie- och multimodala samhälle som ungdomar växer upp i och en dag ska föra vidare. Texten studerar vidare varför interkulturell litteracitet kan användas för att visa på hur maktordningar representeras i media, samhälle, skola och hur lärare kan arbeta didaktiskt inom ämnena. Kunskapsöversikten har ett noggrant urval av material som har valts ut ur en systematisk sökprocess. Resultatet visar sambandsfaktorer mellan interkulturell- och visuell litteracitet och en slutsats är dess möjligheter att positivt påverka medielitteracitet som ett verktyg för att utbilda demokratiska medborgare.

With the use of a discourse psychology approach, this study has intended to highlight and analyze the nature of the Swedish digitalized football fan culture on Instagram, which previously hasn't been studied within the field of research in Sweden. The collection of data has been gathered through a non-participatory netnographic approach, from which comments of hate speech are expressed on Instagram, regarding the first 6 rounds of the 2024 season of Allsvenskan. The three discourses (1) to discriminate, (2) fans authenticity, and (3) masculinity, has been the base of the analysis. The results demonstrate that the terms stooge, hobo, and bastard, are the three characteristics that are particularly important regards to maintaining and reinforce the use of hate speech, as well as the use of GIFs and likes. Football fans' utilization of superiority, subordination, and the othering of opposing fans, have proven to permeate the comments, especially in protecting one's fandom and team. Moreover, the results indicate Instagram as a platform which furthers online hate speech opportunities. Lastly, the study's theoretical framework has been proven to be of relevance for the results. / Studien har nyttjat ett diskurspsykologiskt angreppsätt i syfte att belysa och analysera den digitaliserade svenska fotbollssupporterkulturen på Instagram, något som inte tidigare gjorts inom det svenska forskningsfältet. Studiens datainsamlingsmetod består av en icke- deltagande netnografisk ansats, där kommentarer som gett uttryck för hat på Instagram, rörande Allsvenskans första sex omgångar under säsongen 2024, har inhämtats för en diskurs-psykologisk analys. Analysen har utgått ifrån de tre diskurserna (1) att diskriminera, (2) supportrars äkthet, och (3) maskulinitet. Resultaten visar på att de tre benämningarna dräng, luffare och horunge är synnerligen utmärkande för upprätthållandet och förstärkande av studiens hatuttryck, likaså brukandet av GIFs och gilla-markeringar. Supportrars markerande av över- och underordningar liksom andrafiering av motståndssupportrar har påvisat vara genomsyrande i kommentarerna, i synnerhet i termer av att skydda sitt supporterskap och tillhörande fotbollslag. Därtill indikerar även resultaten på att Instagram som plattform främjar tillfällen för hatuttryck online. Slutligen har de teoretiska utgångspunkterna konstaterats ha en betydande förklaringskraft för resultaten.