Denna studie undersöker skillnader i rapporteringen om två olyckor på havet och hur dessa gestaltas i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Resultatet visar att migrantbåten Adriana ofta beskrivs med ett kollektivt dödstal eller refereras som en homogen grupp medan offren på ubåten Titan får en grundlig beskrivning av sina ursprung och ekonomiska status. Dessutom namnges dessa oftare än offren på Adriana. Det visade sig även att rapporteringen om ubåten Titan fick mer plats i medierna då det skrevs 75 fler artiklar om den olyckan än olyckan på Medelhavet. Flera olika gestaltningar har undersökts för att försöka svara på hur och om offren beskrevs olika på olyckorna. Slutligen blev det tydligt att offren på ubåten Titan fått en djupare och mer detaljrik historia än de på migrantbåten Adriana. Författarna till artiklarna har även försökt göra olyckorna mer dramaturgiskt intressanta genom att använda värdeladdade uttryck eller genom att försöka peka ut en ansvarig aktör för varje olycka. Studien genomfördes med hjälp av en metodtriangulering där kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys var de centrala metoderna. Detta för att både kunna ta fram resultatet om mängden artiklar i rapporteringen och hur offren i olyckorna beskrevs. Resultatet har i sin tur analyserats med hjälp av nyhetsvärderingens principer, gestaltningsteori och andrafiering tillsammans med tidigare forskning inom angränsande forskningsområden. Tillsammans visade resultaten från dessa metoder att en andrafiering kunde identifieras. Det vill säga att medierna genom sin nyhetsrapportering bidragit till en känsla av utanförskap i flera av artiklarna.

In an ever-changing society, what is considered normal is also changing. Gender issues, ethnical questions and groups of people that have not been considered "norm" in the past are now visible and present phenomena in our everyday lives. The Swedish curriculum consists of two parts where the first is common values that are to be lived and taught in the classroom. The second part is the subject’s syllabi, with the aims and goals of e.g. the subject of history. Research shows that the subject of History is one of the school subjects were teachers put the largest amount of trust in the textbook. With no governmental control of the books, there is a big need to examine if the most commonly used history textbook follows the curriculum in not only the subject of history, but also in the values presented. Does it contain specific norms when it comes to people based on gender, sexuality, ethnicity, age, handicap, religion or transgender identity? The aim of this study is to through critical discourse analysis, examine the discursive construction of these groups, with focus on the norm, using post-colonial theory, queer theory and a term called "and-history". Our results show that there is a systematic otherisation in all categories throughout the book.

Artificiella kvinnor har porträtterats efter vissa tematiska utgångspunkter genom kulturhistorien, där Ovidius Pygmalion-myt varit en dominerande tematik. Frågan om artificiella människor är också tätt förknippad med science fiction-genren, och även där har bilden om den ensamme mannen som skapar sig en kvinna ofta återkommit. I denna uppsats jämförs tre science fiction-filmer från 2010-talet - Her (Spike Jonze, 2013), Ex Machina (Alex Garland, 2014) och Blade Runner 2049 (Denis Villeneuve, 2017) - för att utröna hur artificiell femininitet konstruerad av män tar sig uttryck: vilken tematik som är jämförbar med äldre porträtteringar av artificiella kvinnor, och vad dessa samtida inkarnationer kan säga om heteronormativitet inom science fiction-genren i dag och i framtiden. Denna analys görs dels mot bakgrund av nyckelverk inom litteratur och film, delvis genom begrepp som performativitet och andrafiering inom genus- och queerteori.

Studiens syfte var att undersöka hur EU-migranter framställs i de två mest spridda nyhetstidningarna i Sverige år 2015, Aftonbladet och Expressen. En kritisk diskursanalys användes som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens teoretiska fundament utgjordes av socialkontruktionism, kritisk diskursanalys och teorier kopplade till andrafiering. Studiens huvudresultat visade att de två nyhetstidningarna beskrev EU-migranter som romer, bulgarer eller rumäner och som sjuka, fattiga samt utsatta levandes under osanitära förhållanden. Vidare så beskrevs att de protesterade och etablerade olagliga bosättningar. De framställdes som beroende av svenskars hjälp och att deras handlingsutrymme var begränsat. Tre diskurser hittades: Rättsdiskurs – med krav på lag och ordning gällande hanteringen av EU-migranter, Offerdiskurs – fokus på EU- migranternas utsatthet och hjälpbehov, samt Ansvarsdiskurs - vem bär ansvaret för att hjälpa EU-migranterna i deras situation. EU-migranter andrafierades som avvikande, onormala samt ett hot mot svensk lag, ordning och värderingar. / The purpose of the study was to examine how EU-migrants was depicted in the two top selling newspapers in Sweden year 2015, Aftonlandet and Expressen. A critical discourse analysis was used to answer the purpose and questions of the study. The theoretical foundation consists of social constructionism, critical discourse analysis and theories linked to otherness. The main result showed that the two newspapers described EU- migrants as romas, Bulgarians or Romanians and being sick, poor and vulnerable, living in unsanitary conditions, setting up illegal settlements. They were depicted as having limited agency and being dependent of the help from swedes. Three discourses were found: Legal discourse – demanding law and order in handling the EU-migrants, Victims discourse – focusing on the EU-migrants vulnerability and need of help, and Responsibility discourse – discussing who’s responsible for helping the EU-migrants out. EU-migrants was constructed as the other by portraying them as deviant and a threat to Swedish law, order and values.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4’s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts. Genom att analysera vilka språk och praktiker som omgärdar Faddergalan belyser uppsatsen hur fadderskapet konstrueras kring skillnad och hur fadderskapet innebär en asymmetrisk relation mellan fadder och fadderbarn i termer av givare och mottagare av bistånd. Ett dikotomiskt förhållande mellan fadder och fadderbarn framträder i Faddergalan och genomsyrar representationerna av fadderskapet vilket kan förstås i en bakgrund av andrafiering som placerar fadder och fadderbarn i imperialistiska relationer som bland annat tar sig form i kommodifiering av fadderbarnet och fadderskapet förknippat med svenskhet och kändisskap. Dessutom förstås fadderskapet som relation utifrån tanken om välgörenhet som en könad och rasifierad struktur som sätter biståndsmottagaren i en feminiserad roll gentemot en världsordning präglad av vithet och patriarkala maktrelationer.

This study aims to unfold and explain the historical Swedish view upon the Samic people. The fundamental question asked is: ”In which manner, or manners, are the Samic people in the so called Lappmarkerna portrayed by Swedish missionaries during the 17th century? The study makes use of five Swedish missionaries’ written accounts of their travels in Lappmarkerna during the 17th century. The primary sources are examined through a hermeneutic method and the results are analyzed from a postcolonial theoretical framework based mostly on Edward Said’s Orientalism and Ania Loomba’s Colonialism/postcolonialism. The results unfold a view of the Samic people as indeed something other than the rest of the Swedes. The Samic people were described as cowardly, lazy, small in stature, not particularly strong, vigorous, fairly intelligent, disgraceful in the context of trade and very skilled with a bow and at hunting in general, but lacking any inclination towards war. The view of the Samic people as the other is however mostly not based on a suggestion that there were any ontological differences between the Samic people and the Swedes. On the contrary, the described differences were mostly ascribed to historical and cultural causes. It’s plausible that the explanation for the limited claims about any fundamental differences is found in the Swedish missionaries’ purpose of producing accounts of their travels. The Swedish missionaries were probably inclined to emphasize the basic similiarities in order to establish that the Samic people were possible to convert to Christianity as well as foster into becoming proper Swedish subjects.

”Arabiska våren – framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia” är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ”Arabiska vårens” framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna. Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden. Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ”De onda Andra”. BBC andrafierar revolutionen där konstruktionen av diskursen om revolutionerna uttrycks i postkoloniala diskurser. BBC andrafierar aktörer i revolution i dimensionerna ”De goda Andra” och ”De onda Andra”, där de förstnämnda tillämpas på västallierade och den andra förknippas med aktörer som väst inte har goda politiska relationer med.

Research on school textbooks, presented by Masoud Kamali and Mia Mikander, shows that othering is a reoccurring matter. Without a national authority to examine the textbooks used in Swedish schools, in relation to teachers not having the time to examine their textbooks of choice, one wonders how this affects the education taking place in Swedish schools. Since the National Agency for Education states that the education should be factual and versatile.  By using the critical discourse analysis, the aim of this study is to analyze if and how history textbooks for pupils in grades 4 - 6 articulates othering. To fulfill the aim of the study the following questions were formulated to enable the analysis of the textbooks:  Where does the subjective modalities occur in the chosen textbooks? Which subjective modalities occurs in the chosen textbooks? Who are included alternatively excluded in the textbooks use of “us”? How could it be? The method used for the study is Faircloughs three-dimensional model with the text analysis as the main focus of the study. The critical analysis is used to analyze how discourses of power are reproduced through the language. The results show that the analyzed textbooks articulate othering by including or excluding groups of people based on the use of pronouns like us, our and ours. This may lead to a reproduction of the hegemony that saturates the society to take place in the Swedish classrooms as well.

Studiens syfte var att identifiera och jämföra diskurser om romer från svensk press åren 2006 och 2021. De tidningar som valdes ut var Aftonbladet och Expressen då det var tidningarna med störst spridning från respektive år. Diskursteori och teori om andrafiering utgjorde grunden för studiens analys och ett snävt diskursanalytiskt tillvägagångssätt användes för att kartlägga romers subjektpositioner ur skildringarna. De huvudsakliga resultaten visade på att romer framställdes som en homogen grupp bägge åren, samt som en grupp utsatta för diskriminering och utanförskap av olika slag. Skillnader som kunde identifieras mellan de olika åren var att synen på romer som hjälpbehövande tycktes ersättas av en syn om genombrott och framsteg där romer skildrades som banbrytande. Andrafiering av olika slag identifierades från båda åren, men med olika omfattning och grunder. I vissa fall var andrafieringen år 2021 mindre tydlig än år 2006 och i andra fall tydligare. / The purpose of the study was to identify and compare discourses about Roma in the Swedish press during the years 2006 and 2021. The chosen newspapers were Aftonbladet and Expressen since they had the largest distribution in both years. The discourse theory and theory about othering constituted the basis of the study’s analysis and a narrow approach to discourse analysis was used to map Roma’s subject positions from the papers’ depictions. The main results showed that the Roma were portrayed as a homogeneous group in both years, as well as a group exposed to discrimination and exclusion of various forms. Differences that could be identified between the different years were that the view of Roma as in need of help seemed to be replaced by a view of breakthroughs and progress where Roma were portrayed as mould-breaking. Othering of different kinds was identified from both years, although to different extents and with differing bases. In some cases, the othering was less noticeable in the year 2021 and in others it was more noticeable.