No description available.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön har tidigare beskrivits som svår för patienter att förstå och att den kan te sig skrämmande. Den kan utgöra en barriär mellan specialistsjuksköterskan och patienten. Patienters relationer till specialistsjuksköterskor kan bidra till patienters trygghet. Att trygghet och miljö är en del av vårdandet av patienter belyses även i vårdteori. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö. Metod: Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom anestesi (n=5) och intensivvård (n=5) intervjuades med semistrukturerade öppna frågor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter sker genom att kommunicera med patienter och att värna om patienter. Slutsats: Information till patienter kan främja trygghet, det är viktigt att anpassa information. Genom att se patienter kan trygghet skapas, det kan ske genom att visa närvaro, individuellt bemötande, genom positiva budskap och genom delaktighet. Bemötande av patienter spelar en viktig roll för patienters trygghet. Specialistsjuksköterskans uppträdande kan bidra till trygghet. Patienter vill ha olika mängd kontroll. Specialistsjuksköterskor kan mötas av patienter de inte når fram till. Genom att skapa en lugn och trygg miljö kan patienter skyddas från obehagliga intryck. / Background: Highly technical environment has been described as difficult to understand for patients and that it could be frightening. It could pose as a barrier between nurse specialist and patients feeling of safety. Safety and environment is a part of caring and is highlighted in nursing theories. Aim: To describe nurse specialists experiences of making patients feeling safe in a highly technical environment. Method: Qualitative interviews with an inductive approach. The data consisted of ten semi-structured interviews with nurse anesthetist (n=5) and intensive care nurses (n=5). The analysis was conducted with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurse specialists experiences of providing safety to patients are done by communicating with patients and care for patients. Conclusion: Information can promote patient safety, it is important to adjust information. By seeing patient safety can emerge, which can be done by being present, individual treatment, by positive messages and participation. Behavior can promote patient safety. Patients differ in need to maintain control. Nurse specialists can meet with patients they cannot reach. By creating a calm and safe environment patients can be protected from disturbing impressions.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.</p><p><strong>Metod: </strong>Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland.</p><p><strong>Resultat: </strong>Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet.</p> / <p><strong>Background:</strong> New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations.</p><p><strong>Purpose: </strong>To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope.</p><p><strong>Method: </strong>Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010.</p><p><strong>Results: </strong>Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.</p>

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt. Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland. Resultat: Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget. Slutsats: Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet. / Background: New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations. Purpose: To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope. Method: Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010. Results: Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area. Conclusion: Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm. / Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was    carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.

SAMMANFATTNING På de flesta operationsavdelningar är det rutin att föräldrar är med sitt barn till och med anestesiinduktionen. Föräldranärvaron syftar till att minska barnets oro och för att undvika att barnet separeras från sin förälder. Fokus ligger på barnet och det är lätt att bortse från den medföljande förälderns upplevelser och känslor. Mot denna bakgrund var syftet med denna studie att kartlägga föräldrars upplevelser av att vara tillsammans med sitt barn i den perioperativa perioden och vilka vårdåtgärder som kunde underlätta för föräldrarna. En litteraturstudie genomfördes och 22 artiklar som behandlade detta ämne fanns och analyserades. Resultatet visade att föräldrar som närvarade vid sitt barns perioperativa period framförallt upplevde en stor stress, oro, förlorad kontroll och förlust av föräldrarollen. Sjukvårdspersonalen ansåg att föräldrarna kunde vara till hjälp och stötta sina barn, men att de även upptog tid från personalen. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen visade engagemang och gav god omvårdnad, men de upplevde även en ”löpandeband-känsla”. De vårdåtgärder som kan underlätta är att ge individualiserad information till föräldrarna, låta dem genomgå förberedelseprogram och få stöd från vårdpersonalen. En annan slutsats av litteraturstudien är att den perioperativa dialogen kan vara ett hjälpmedel för anestesisjuksköterskan i mötet med föräldrar och barn. / ABSTRACT On most operating theaters it’s routine for parents to be with their child until the anaesthesia induction. The purpose of parental presence is to reduce the child’s anxiety and to avoid the child from being separated from its parent. The child comes first and it's easy to overlook the accompanying parent’s experiences and feelings. Hence, the purpose of this study was to identify parents' experiences of being with their child in the perioperative period and the interventions that could help the parents. A literature review has been conducted based on 22 articles. The result showed that parents who attended their child's perioperative period, mainly experienced great stress and anxiety. They also experienced loss of control and loss of the parental role. The caregivers experienced that the parents could be of help and support to the children, but they also took time from the staff. The parents experienced that the caregivers showed commitment and gave good care, but they also experienced a “conveior belt feel”. The interventions that could help are primarily to give parents individualized information, to let them undergo preparation program and better support from caregivers. Another conclusion of the study is that the perioperative dialogue also could assist the nurse anaesthetist.

Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional anestesi istället för att bli helt sövda. Denna anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet. Patienter som genomgår vaken kirurgi upplever smärta, känslor av obekvämlighet, oro, ångest och rädslor för att behöva höra, se och känna något av operationen. Känslan av att inte ha kontroll över sin egen kropp skapar känslor av utsatthet. Närvaro och kommunikation mellan anestesisjuksköterskan och patienten skapar upplevelser av delaktighet. Resultatet diskuteras utifrån Comfort Theory’s fyra kontexter; Fysisk, Psykospirituell, Sociokulturell och Miljömässig. Anestesisjuksköterskans uppgifter blir att hitta de omvårdnadsinterventioner som lindrar och underlättar patientens situation i den perioperativa miljön. Vidare finns det således behov av att undersöka vilka olika omvårdnadsinterventioner som påverkar patientens perioperativa nöjdhet och bekvämlighet. / A common procedure in surgery is local or regional anesthesia in contrast to general anesthesia. These forms of anesthesia demand a lot from the patient in terms of collaboration. During the surgical procedure, the perioperative nursing care needs to be adapted to each patient’s individual needs. Therefore, this study is a literature review with the aim to describe patients’ experiences during awake surgery. The results were categorised from three themes, experiences of pain and discomfort, experiences of anxiety and fear, experiences of vulnerability or participation. Patients undergoing awake surgery experience pain, discomfort, anxiety and fear of hearing, seeing and feeling anything during the surgical procedure. The feeling of not having control of your own body results in experiences of feeling vulnerable. To be close to the patient and have a good communication between the nurse anesthetist and the patient create experiences of participation. The role of the nurse anesthetist is to find nursing interventions which relieve and help the patient in these situations. The results are discussed according to the Comfort Theory’s context; physical, psychospiritual, sociocultural and environmental. The skills for the nurse anesthetist are to find nursing interventions which relief and ease the situation for the patient. Furthermore, there is a need to investigate effects of different nursing interventions on patients’ satisfaction and comfort in the perioperative setting.

Det är välkänt att patienter känner oro inför generell anestesi vilket utgör ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. Studier gjorda över olika decennier visar att över 80 % av patienter som ska genomgå operation känner oro inför generell anestesi. Det patienter känner oro inför är exempelvis att tappa kontrollen, vakna under anestesin, att inte vakna efter operationen, erhålla perifer venkateter och lång väntan. Anestesisjuksköterskan träffar patienten först i det preoperativa samtalet och ska då under några minuter identifiera  patientens oro samt planera omvårdnadsåtgärderna för att försöka lindra den. Detta medför ett stort behov av adekvata omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten lindra sin oro. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier för att lindra patientens oro inför generell anestesi. Studien har en deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien innefattade intervjuer med fyra verksamma anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. Efter  dataanalysen framkom två kategorier som beskriver anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier preoperativt för att lindra patientens oro inför generell anestesi. En spridning av studiens material kan kanske öka medvetenheten om användningen av olika omvårdnadsstrategier. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att lindra den preoperativa oron inför generell anestesi. / It is well-known that patients feel anxious about general anesthesia and that makes a problem in the nursing of anesthesia. Studies made over decades show that over 80% of the patients undergoing operation feel anxious about general anesthesia. Patients feel anxious about to lose control, wake up during the operation, never wake up, to get a needle and to wait long. The anesthesia nurse sees the patient at the first time in the preoperative meeting and have to identify anxiety and plan the nursing strategies in a few minutes. This lead to a large need of adequate nursing strategies which can mitigate patients anxiety. The aim of this study was to describe nursing strategies preoperative to mitigate patients anxiety before general anesthesia. The study has a descriptive qualitative design and semi structured interviews were used to collect data. The study was based on four working anesthesia nurses in a hospital in the west of Sweden. After the analysis two categories were identified to describe the nursing strategies to ease the patients anxiety before operation. The results of the study can get around and add the consciousness to use different nursing strategies. This could in turn conduct to help patients ease the preoperative anxiety before general anesthesia.

Bakgrund: Cerebral syrebrist är ett problem som kan ge katastrofala konsekvenser även hos friska individer. Patienter som skall genomgå axeloperation i beach-chair position är en patientgrupp som har högre risk att drabbas av cerebral syrebrist (CDE). CDE är dock svårt att detektera med konventionell intraoperativ övervakning.Syfte: Att undersöka förekomst av CDE hos sövda patienter som genomgår axelkirurgi i beach-chair position samt att identifiera de specifika riskfaktorer för CDE och åtgärder som anestesisjuksköterskan kan utföra för att reducera dessa.Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats.Resultat: Incidensen av uppmätta CDE varierade i de olika studierna mellan 3 % och 80 %. Anestesisjuksköterskan kan minska risk för CDE genom att preoperativt bedöma riskfaktorer i patientens anamnes samt intraoperativt genom blodtrycksreglering, ventilationsförändring, kontroll av beach-chair position samt kontroll av huvudets position.Slutsats: Genom att anestesisjuksköterskan uppmärksammar specifika riskfaktorer i patientens anamnes samt utför intraoperativa åtgärder som syftar till att säkerställa adekvat blodtryck och optimal syresättning kan risken för CDE minska. Mätning av cerebral syresättning med NIRS rekommenderas som ett komplement för att detektera förekomst av CDE. / Background: Cerebral desaturation is a problem, which may result in catastrophic consequences even with healthy individuals. Patients who will undergo shoulder surgery in beach-chair position are at higher risk to be affected by cerebral desaturation events (CDE). However, CDE is hard to detect with conventional intraoperative surveillance.Purpose: To investigate incidence of CDE with anesthetized patients undergoing shoulder surgery in beach-chair position, and to identify the specific risk factors and measures the nurse anesthetist may perform to reduce those.Method: Descriptive literature review with systematic approach.Result: The incidence of measured CDE varied between 3% and 80% in the different studies. The nurse anesthetist may reduce the risk for CDE by preoperatively assess the risk factors in the medical history of the patient and intraoperatively by regulation of the blood pressure, changes in ventilation, control of beach-chair position and control of the patients head position.Conclusion: By paying attention to specific risk factors in the patients medical history and performing intraoperative measures to ensure adequate blood pressure and optimal saturation the risk for CDE may be lowered. Measuring cerebral saturation with NIRS technology is recommended as a complement to be able to detect incidence of CDE.