No description available.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.   Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang. / Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence.  Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande?  Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod. / The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development?  The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

Studiens syfte är att belysa hur eventuella missförhållanden i pågående familjehemsplaceringar kommer till kännedom för socialtjänsten, samt att belysa vilka åtgärder socialtjänsten använder för placerade barn och/eller familjehem, när missförhållanden föreligger. Den tidigare forskningen lyfter fram hur barn påverkas vid missförhållanden och beskriver socialtjänstens utmaningar samt möjliga åtgärder vid missförhållanden. De teoretiska perspektiven som används är anknytningsteorin och kristeorin. Den använda metoden i denna studie är sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två olika städer i Mellansverige. De centrala resultat som framkommer är att socialtjänsten uppmärksammar eventuella missförhållanden genom att få information från myndigheter, familjehemsplacerade barn, familjehem och biologfamiljer genom orosanmälningar, barnsamtal, hembesök samt uppföljningsmöten. De åtgärder som socialtjänsten använder för barn och/eller familjehem när det föreligger missförhållanden är att inte genomföra någon direkt åtgärd, sätta in råd och stödåtgärder i familjehem genomföra utredningar på familjehem utifrån barns bästa och omplaceringar av barn. / The purpose of this study is to highlight how abusive situations in ongoing foster care placements come to the knowledge of the social services, and what actions the social services use for placed children and/or foster care, when abusive circumstances exist. The previous research highlights how children are affected in abusive situations and describes the social service's challenges as well as possible actions in abusive situations. The theoretical perspectives used are attachment theory and crisis theory. The method used in this study is six semi-structured interviews with social workers from two different cities in Central Sweden. The central results that emerge are that the social services obtains knowledge of possible abuses by obtaining information from authorities, foster care children, foster families and biological families through reports of concern, meetings with children, home visits and follow-up meetings. The actions that the social services use for children and/or foster families when there are confirmed abuses are not to take any immediate action, to put in counselling and support measures in foster families to conduct investigations on foster families based on children's best interests and relocation of children.

Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.

Detta är en kvalitativ observationsstudie som vittnar om att ritandet och tillägnandet av sina teckningar spelar roll för barnen på olika sätt. Syftet är därför att undersöka vilken betydelse tillägnandet av barns teckningar till någon nära person har, för barn i 3-5 års ålder under fri lek på en förskola, samt hur man kan se tillägnandet som en del av anknytningsprocessen och i förhållande till begreppen intermediärt område och övergångsobjekt. Studien försöker genom ett brett perspektiv förstå bakomliggande aspekter av vad barns skapande av teckningar och tillägnande av dem till en nära person har för betydelse för dem utifrån olika känslor barnen uttrycker i dessa sammanhang. Metoder som används är sex öppna observationer och en semistrukturerad intervju. Analysen har en abduktiv hermeneutisk tolkningsansats. Genom att låta två perspektiv, anknytningsteorins (Bowlby, 1988) och det intermediära områdets (Winnicott, 1971) begrepp samverka i analysen tillsammans med forskning om gåvogivande och barns bildskapande, framträder en komplex bild över vad barns skapade teckningar och tillägnande har för betydelse för dem. Resultatet visar att olika psykologiska verktyg blir synliga som barnen förhåller sig till: Utforska från en trygg bas, inre arbetsmodeller, att vara i det intermediära området där fantasi, lek, kreativitet och symbolisering av övergångsobjekt sker, samt internalisera objekt och känslor från vuxenvärlden till tankeverktyg och bidrag till ritningsaktiviteter. Med hjälp av dessa verktyg spelar det roll ifall och hur barnen tänker på den nära personen de vill ge sin teckning till, samt ifall och i hur stor omfattning anknytningssystemet gör sig påmint i samverkan med utforskarsystemet och det intermediära området. Barnen ger uttryck för olika känsloområden när de har en tanke bakom tillägnandet till en viss person med anledningar som: att glädja någon som är ledsen eller oroar sig för världen, att någon fyller år, att barnet oroar sig för en kompis eller känner empati för den eller en personal, att värna om en relation, att ge för att få något i utbyte; antingen gåvor eller känslor, att vara stolt över sina färdigheter, tänka om döden eller när hen är ledsen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

Studiens syfte var att undersöka om läsning med stöd av en hund påverkade avkodningsförmågan och motivation till läsning hos elever som hade svårigheter med att automatisera sin läsning. Under sex veckor, fyra dagar i veckan, lästränade sex elever intensivt genom att läsa läslistor samt läsa högt ur en bok. Tre elever läste med en hund och tre elever läste utan hund men för övrigt var lästillfällena upplagda på samma sätt. Single study design användes som metod, med pre-, posttest samt testning under träningens gång. Resultatet visade positiva resultat på avkodning men hundens påverkan gick inte att mäta. Resultatet gick inte heller att generalisera eftersom urvalet av elever var för få, inte valdes ut slumpmässigt och hade olika utgångsläge. Eleverna som läste med en hund som stöd hade högre avkodningsförmåga initialt jämfört med eleverna som lästränade utan hund.Resultatet gällande motivationen visade små positiva förändringar på individnivå.

The purpose of this essay is to investigate and analyze how specifically appointed social workers – barnsekreterare work within the foster care with foster placed children and their network and how specifically appointed social workers specifically work with the best interest of the child in their daily work and in relation to attachment theory within foster placement for children and how they prioritize the attachment between children, foster parents and biological parents throughout foster placements. For this essay there will be documented research of the topic and earlier studies, together with the theory done on attachments theory. This essay will also include the point of view of the best interests of the child throughout the text.  Three semi-structured interviews are going to be held with three different specifically appointed social workers within one big city in Sweden. Sixteen open questions are going to be asked which are divided in between the work social workers do with biological parents versus foster parents. The result will then be documented, consisting of quotes from the social workers, a summary of their answers. With the documentation, an analysis will continuously be made with the purpose of finding similarities and differences between the earlier studies made and the answers of each social worker.  From the gathered information and the analysis of the empirical material the conclusion was made that the specifically appointed social workers work very thoroughly with upholding the law stated rights of every individual within the child’s network, but due to the variety of errands and cases it is a constant moral dilemma for most social workers. The importance of the attachment however is something that is never forgotten but modified to best suit the child’s needs within the foster home.