Background High staff turnover is something that bothers most organizations as each new recruitment generates an increased cost for the organization. Staff turnover is affected by several different factors, which in turn affect the organization in the short and long term. One of these factors is leadership, which the report authors want to examine more closely to find out how leadership in various forms can work to get employees to stay in the organization and thereby reduce staff turnover. Purpose The purpose of the study is to investigate factors that affect staff turnover and contribute with knowledge and understanding of the reasons for employees to remain in the organization. Theory Previous theories that have been used in the study are Lewin's three different leadership styles; authoritarian, democratic and delegating leadership style. Method Through a case study with a combined qualitative and quantitative method, eleven interviews have been conducted, including one semi-structured interview that was conducted with the site manager and ten structured interviews that were conducted with employees in the organization. Data has been collected through transcription and analyzed and linked to theories. Analysis The analysis shows that staff turnover in the study's chosen organization has decreased significantly in the past three years, but the statistics from the HR department show that staff turnover has started to increase again. This is due to an increase in volume, salary differences and the leader's inability to change styles. Conclusion Based on theories and collected data from respondents, the study has shown that leadership has a large impact on staff turnover in different ways. This is with work environment issues and community. One factor that warns of increased staff turnover came to light in the present study, which is caused by an unfair salary setting of employees. / Bakgrund Hög personalomsättning är något som besvärar de flesta organisationer då varje ny rekrytering genererar en ökad kostnad för organisationen. Personalomsättning påverkas av flera olika faktorer vilket i sin tur påverkar organisationen kort och långsiktigt. En av dessa faktorer är ledarskapet vilket rapportförfattarna vill undersöka närmre för att komma fram till hur ledarskapet i olika former kan arbeta för att få medarbetare att stanna i organisationen och därav minska personalomsättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar personalomsättningen samt bidra med kunskap och förståelse av det som är avgörande för att medarbetarna stannar kvar i organisationen. Teori Tidigare teorier som har använts i studien är Lewins tre olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och delegerande ledarstil. Metod Genom en fallstudie med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har elva intervjuer genomförts varav en semistrukturerad intervju som genomfördes med platschefen samt tio strukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare i organisationen. Data har samlats in genom transkribering samt analyserats och kopplats till teorier. Analys Analysen visar att personalomsättningen i studiens valda organisation har minskat betydligt senaste tre åren men statistiken från HR-avdelningen visar att personalomsättningen har börjat öka igen. Detta på grund av volymökning, löneskillnader och ledarens oförmåga att kunna stilväxla. Slutsats Utifrån teorier och insamlade data från respondenter har studien visat att ledarskap har en stor påverkan på personalomsättning på olika sätt. Detta genom åtgärder inom bland annat arbetsmiljöfrågor och gemenskap. En faktor som varnar för en ökad personalomsättning kom att visa sig i föreliggande studie vilket orsakas av en orättvis lönesättning hos medarbetare och ledaren oförmåga att kunna stilväxla.

Titel: Covid-19s påverkan på produktivitet och arbetsförhållanden vid övergången till distansarbete.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Axelsson och Jennifer Österberg   Handledare: Arne Fagerström   Datum: 2023 - Januari   Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse för hur anställda upplever förändringen gällande arbetsförhållanden och produktivitet i redovisningsbyråer under Covid-19. Detta besvaras genom att titta på faktorer som påverkar produktiviteten och arbetsförhållanden. Uppsatsen består av en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer utförda på redovisningsbyråer. Resultatet tyder på att produktiviteten inte förändrats nämnvärt under Covid-19 pandemins distansarbete. Olika faktorer har genererat i förhalningar av arbetsuppgifter men respondenterna som tillfrågats har arbetat mer vid stora deadlines för att utföra sina arbetsuppgifter i rätt tid. Den psykologiska effekten vid distansarbete är stor vilket både tidigare forskning och empirin tyder på. Därmed har arbetsförhållandena förändrats. En idé till fortsatt forskning är att undersöka om anställda som arbetar hemifrån mår sämre än de som arbetar på kontoret och vad det kan ge för konsekvenser.   Nyckelord: “Covid-19”, “distansarbete”, “arbeta hemifrån”, “hybrid arbete” och “arbetsförhållanden”. / Title: The impact of Covid-19 on productivity and working conditions during the changeover to remote work.   Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration   Author: Sofia Axelsson and Jennifer Österberg   Supervisor: Arne Fagerström   Date: 2023 – January   The puropse of the thesis is to create an understanding of how employeés experience the change in work conditions and productivity in accounting firms during Covid-19. This is answered by looking at factors that affect productivity and the work conditions. This thesis consists of a qualitative study with semi-structured interviews on accounting firms. The result indicates that productivity has not changed significantly during the remote work of the Covid-19 pandemic. Several factors have been generated in delaying work tasks but respondents who are asked have worked more around big deadlines to complete their work tasks on time. The psychological effect of remote work is big, as both previous research and empirical evidence indicate. Thus working conditions have changed. One idea for continued research is to investigate whether employees who work from home feel worse than those who work in the office and what the consequences may be.   Key words: “Covid-19”, “remote work”, “work from home”, “hybrid work” and “working conditions”.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

Bakgrund: När pandemin bröt ut för ungefär två år sedan drabbades många sektorer ute på arbetsmarknaden hårt. En av de sektorer som drabbades hårdast var vården. Vården har stått inför flertalet utmaningar när antalet patienter och bristen på sjuksköterskor har ökat. Detta har ställt höga krav på samtliga arbetsgivare inom vården att kunna rekrytera ny personal samt viktigast av allt behålla befintlig personal. För att kunna locka ny personal samt behålla befintlig personal krävs det att arbetsgivare finner centrala delar i vad arbetstagare anser vara ett attraktivt arbete. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera sjuksköterskornas uppfattning om vad som gör deras jobb attraktivt inom den kommunala sektorn. Genom att använda “modellen för attraktivt arbete” (Åteg, et al., 2004) är syftet att beskriva och analysera kännetecken som anses vara ett attraktivt arbete för sjuksköterskor inom kommunal sektor. Studien görs inom den kommunala sektorns hemsjukvård Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in som utgår från ett medarbetarperspektiv. Det gjordes totalt åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hemvården i en mindre kommun i Västsverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det är flera kännetecken som sjuksköterskorna i föreliggande studie ansåg bidra till attraktivt arbete. Relation med kollegorna, stimulans och variation av arbetsuppgifter är det kännetecken som är mest betydelsefulla när det kommer till attraktivt arbete. Lön är också något som prioriteras däremot väger relationen med kollegor högre. Detta utesluter inte att de andra dimensionerna som studien tar upp är oviktiga men de fyra ovan värderas högst. Relationen med kollegor är viktigt i den mån att sjuksköterskorna har någon att diskutera med och få ny kunskap ifrån. Stimulansen inom arbetet var viktigt och för att uppnå det kunde interna utbildningar bidra till en ökad stimulans. Variation av arbetsuppgifter var också en av de viktigaste dimensionerna och bidrar starkt till det attraktiva arbetet, detta var också något som de administrativa arbetsuppgifterna kunde bidra med genom att minska administrativa arbetet. / Background: When the pandemic broke out about two years ago, many sectors of the labor market were hit hard. One of the sectors hardest hit was healthcare. Healthcare has faced several challenges as the number of patients and the shortage of nurses has increased. This has placed high demands on all employers in healthcare to be able to recruit new staff and most importantly to retain existing staff. In order to be able to attract new staff and retain existing staff, it is required that employers find key elements in what employees consider to be attractive work. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the perception of nurses regarding their believes on what makes their profession attractive within the municipal (government) sector. By using the “model for attractive work” (Åteg, et al., 2004), the purpose is to describe and analyze characteristics that are considered attractive work for nurses in the municipal sector. The study is conducted in the municipal sector's home health care. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive research approach. Empirical data is collected that are based on an employee perspective to give the study an increased credibility. There were a total of eight semi-structured interviews with nurses within the homecare sector in a smaller municipal in the western region of Sweden. Conclusion: The results of the study show that there are several characteristics that the nurses in the present study considered to contribute to attractive work. Relationships with colleagues, stimulation and variety of tasks are the characteristics that are most important when it comes to attractive work. Salary is also something that is prioritized, however, the relationship with colleagues weighs higher. This does not exclude that the other dimensions that the study addresses are unimportant, but the four above are highly valued. The relationship with colleagues is important insofar as the nurses have someone to discuss with and gain new knowledge from. The stimulus within the work was important and to achieve this, internal training could contribute to an increased stimulus. Variety of tasks was also one of the most important dimensions and contributes strongly to the attractive work, this was also something that the administrative tasks could contribute by reducing the administrative work.

Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed. / Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.

Denna studie undersöker hur individer påverkas av att arbeta under osäkra anställningsförhållanden. Genom att genomföra sju kvalitativa intervjuer med personer anställda på olika osäkra eller tidsbegränsade anställningar, samt med en tillsvidareanställd och en chef på ett företag med visstidsanställda, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för hur osäkra arbetsförhållanden påverkar människors välbefinnande och vardag. Resultaten visar att respondenterna upplevde både positiva och negativa effekter av de osäkra anställningsformerna. Å ena sidan uttrycker många hur de känner en oro för sin arbetssituation, men upplever samtidigt en viss trygghet på respektive arbetsplats. Dock är drömmen om en fast anställning gemensam för alla respondenter. Osäkerheten och oron bidrar bland annat till stress, ekonomisk otrygghet och svårigheter att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid för respondenterna. Å andra sidan uppskattar vissa av respondenterna flexibiliteten, trivs med sina kollegor och den gemenskap som finns på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis visar studien att osäkra anställningsförhållanden påverkar individen på olika sätt, både positivt och negativt, vilket skapar en djupare förståelse för konsekvenserna av dessa arbetsförhållanden. / This study examines how individuals are affected by working under precarious employment conditions. By conducting seven qualitative interviews with individuals employed in various insecure or temporary positions, as well as with a permanent employee and a manager at a company employing fixed-term workers, the study aims to gain a deeper understanding of how insecure working conditions impact people's well-being and everyday lives. The results reveal that respondents experienced both positive and negative effects of insecure employment arrangements. On one hand, many express concerns about their work situation but also find a certain sense of security within their respective workplaces. However, the desire for permanent employment is a common thread among all respondents. The uncertainty and anxiety contribute to stress, financial insecurity, and difficulties in maintaining a work-life balance for the participants. On the other hand, some respondents appreciate the flexibility, enjoy their colleagues' company, and value the sense of community in their workplace. In summary, the study demonstrates that insecure employment conditions affect individuals in different ways, both positively and negatively, providing a deeper understanding of the consequences of such employment arrangements.

Med tiden och utvecklingen av ny teknik skapas förutsättningar för nya industriella revolutioner vilka historiskt har förändrat produktionsindustrin radikalt. Industri 4.0 är vägen till nästa paradigmskifte och ska med implementering av smart teknik möjliggöra en mer flexibel och effektiv produktion. Samtidigt har frågan ställts om den kommande revolutionen kommer att vara en hållbar lösning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I den här studien har en empirisk studie på de två svenska företagen Scania AB och Atlas Copco utförts för att ta reda på om Industri 4.0 kommer innebära en ekonomisk tillväxt samt om arbetsförhållanden kommer att förändras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie i form av en teoristudie på hållbar produktion, smart tillverkning och Industri 4.0. Med erhållen information kunde en förstudie med specifika sökningar utföras på vetenskapliga artiklar om Industri 4.0 och dess påverkan ekonomiskt och socialt, parallellt som frågor dokumenterades för att förbereda en intervjustudie på de ovannämnda företagen. Slutligen kunde all insamlad fakta och data analyseras för att angripa arbetets frågeställning och underfrågor. Utifrån den sociala aspekten visade studien på att en möjlig drivkraft till varför ett svenskt företag idag behöver nå Industri 4.0 är att intresset för traditionellt montörsarbete har minskat från arbetstagarna och med smart teknik kan automatiseringen minska beroendet av människan. Vidare kommer arbetsuppgifter på verkstadsgolvet förändras till att handla om interaktion med automatiserad teknik. Människan spelar fortfarande en stor roll vilket medför att behovet av arbetskraft kommer kvarstå men med fokus på nya kompetenser hos den anställde. Kunskaper kring IT-teknik prioriteras med den kommande systemkomplexiteten vilken smart tillverkning medför och med det behöver industriella produktionsföretag locka ny kompetent personal parallellt med utbildning av existerande. Ny personal kommer lära sig arbetsuppgifter enkelt via hjälpande verktyg samt digitala realtidsinstruktioner och på så sätt förenklas vägarna till att införskaffa och upprätthålla kompetent personal. Det historiskt påverkande problemet inom produktionsarbete med utarbetad och skadad personal kan med de nya produktionsverktygen minimeras tack vare ergonomiska och assisterande verktygslösningar samt digitaliserade utbildningar i en verklig arbetsorienterad miljö. Det ekonomiska perspektivet visade i studien att det finns nya värdeskapande processer och därmed nya affärsmodeller som alla försöker leverera skräddarsydda lösningar till kunderna. En utav dessa är den resultatbaserade affärsmodellen som går ut på att tillfredsställa behov innan de ens uppstår. Den bygger mycket på att smarta sensorer placeras i produkter för att kunna samla in en stor mängd data som sedan ska kunna analyseras för att till exempel se om delar behöver bytas ut. Ytterligare en ekonomisk konsekvens som förväntas av Industri 4.0 är att företag kommer vilja inkorporera smart teknologi i produktionen där alla maskiner är uppkopplade och utbyter data och information. Anledningen är att på samma sätt som den resultatbaserade ekonomin, så ska data tala om hur maskiner och människor presterar och mjukvaran kan därmed föreslå förbättringar som ska i längden leda till ökad produktivitet, kvalité och effektivitet. / With time and development of new technology, premises for a new industrial revolution which historically have radically changed the production-industry have emerged. Industry 4.0 is the road to the next paradigm shift, and with implementation of new smart technology, will enable a more flexible and effective production. At the same time, questions have been asked if the coming revolution would mean a sustainable solution from an economical, ecologic and social perspective. In this paper, an empirical study has been done on the two Swedish companies Scania AB and Atlas Copco to find out if Industry 4.0 will ensue in an economical growth and better working conditions for the workers. This study began with a research in the form of a literature study on sustainable production, Industry 4.0 and smart manufacturing. With the obtained information, more specific searches could be made on scientific articles about Industry 4.0 and its economic and social impact, while on the side, questions were written down to prepare an interview study for the previously named companies. Finally, all the collected facts and data was analyzed to attempt to answer this papers issue and sub questions. From the social aspect point of view, this study showed a potential driving force to why a Swedish company today needs to go for Industry 4.0. It is that the interest for traditional manufacturing work has decreased and with automation, manufacturing is less dependent on the human. Furthermore, the work tasks on the shop-floor will change to interacting with automated technology. Humans will still be important which means the need for labour will remain but with higher prerequisites for the employees - especially education. Knowledge about IT will be prioritized with the coming system. Complexity which is brought by smart manufacturing, and with that, industry companies will have to attract new competent employees as the same time as they form and educate the old ones. New employees will be able to learn work tasks easily thanks to Virtual Reality technology and by so,  opening moreways for the company to acquire competent personnel. The historically-known problem of outburned or injured employees will be minimized thanks to new assisted tools and digitalized employee-training in a real and work-oriented environment. The economical perspective showed in this paper that there are new value creating processes and therefore new business models that try to supply tailor-made solutions to the customers. One out of these models is the outcome-business-model that focuses on satisfying the customer’s needs before they even appear. To be able to do this, smart sensors are placed in products to collect a large amount of data that will be analysed to see if some parts need replacement for instance. Another economical consequence that is expected from Industry 4.0 is that companies will try to incorporate smart technology in the production line where all machines will be connected to a network and able to exchange data and information. The reason is similar to the outcome-based-business-model, where the data will tell how machines and people perform and the software will there be able to suggest areas of improvement and lead to increased productivity, effectivity and enhanced quality.