Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka under vilka arbetsförhållanden gitarrlärare arbetar och deras tankar kring sin arbetssituation. Detta är en kvalitativ fallstudie, med intervju som undersökningsmetod. Informanterna är tre gitarrlärare som arbetar i kulturskola/musikskola i olika kommuner inom Stockholms län. I resultatpresentationen beskrivs hur intervjupersonerna berättar om och tänker kring sina arbetsförhållanden. Här ges en bild av hur lärarnas arbetssituation ser ut beträffande elevantal, schema, undervisning, rutiner, regler, lokaler, utrustning och lön. Detta analyseras sedan utifrån perspektiv som inflytande, lönesättning och kritik. Dessutom belyses arbetsförhållandens pedagogiska konsekvenser, vilket sedan diskuteras i ljuset av ramfaktorteorin. En diskussion beträffande faktorer som kan tänkas ligga bakom eller påverka lärares kritik av sin arbetssituation görs också.

Sveriges välfärd står inför en kompetensutmaning till följd av en åldrande befolkning och ett ökat behov av välfärdstjänster. En potentiell lösning på detta är att implementera heltidsarbete som norm i välfärdens verksamheter. Förutsättningar för att arbeta heltid delas upp i två delar; privata förhållanden och arbetsförhållanden. Ur ett arbetsgivarperspektiv blir det därför viktigt att undersöka vad som skapar goda arbetsförhållanden. Tidigare forskning definierar åtta så kallade Friskfaktorer som arbetsgivare systematiskt kan arbeta med. För att kvantifiera dessa utgår studien från HME-enkäten, skapad av SKR, Sveriges kommuner och regioner, som avser att mäta hållbart medarbetarengagemang. Denna data är hämtad från databasen Kolada (u.å). För att undersöka hur heltidsarbete och HME-index samvarierar har bivariata och multipla regressionsanalyser genomförts. Resultaten visar att inget samband mellan andelen heltidsarbetande personal och HME-index. Trots att inget signifikant samband kunde fastställas, har vissa mönster varit möjliga att observera i resultatet. Det råder dessutom signifikanta samband mellan andelen heltidsarbetande personal och kommunens invånarantal, samt mellan andelen heltidsarbetande personal och den totala mängden tillgångar kommunen besitter. Studiens resultat diskuteras slutligen utifrån teorierna; Krav- och kontrollmodellen, motivations- och hygienfaktorer samt könad organisationsteori.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.

Samhället vi lever i idag är stark betonat av konsumtion. (Svensson, 2015) Genom konsumtion uttrycker man sin identitet och image. (Bengtsson & Östberg, 2011) Inte minst när det gäller klädkonsumtion. Den massiva konsumtionen av kläder har lett till negativa effekter, inte bara på miljön utan också hos människorna som gör denna konsumtion möjlig; nämligen textilarbetarna. (Klein, 2000) I en tid då fokus ligger på att värna om miljön faller dessa arbetares livsöden i skymundan. Aftonbladet har sänt ett program under namnet Sweatshop för att återigen belysa problemet. Med hjälp av programmet vill de väcka frågan angående etiska arbetsförhållanden för textilarbetare bland människor – främst ungdomar. Syftet med studien ämnar undersöka hur ungdomar tar till sig meddelandet om etiska arbetsförhållanden i form av mediekanalen Sweatshop. Studien stärks av teorier som berör bland annat kommunikationsteori, hantering av information och retorik. Undersökningen har genomförts med hjälp av fyra stycken fokusgrupper med deltagare i åldrarna 16–19 år. Fokusgrupperna syftade till att ta reda på ungdomars generella inställning till mode och textilbranschen före och efter att de sett programmet Sweatshop, samt deras tankar om programmet som förmedlare av budskapet. Slutsatsen av studien är att Sweatshop som program är ett bra sätt att förmedla budskapet på och det gav ungdomarna en bättre förståelse för arbetsförhållandena i tredje världen. Problemen som dök upp var dock att programmet inte verkar komma fram till ungdomarna och att de flesta av dem kände att de inte kan göra någonting åt problemet. / Today’s society has a strong emphasis on consumption. We express our identity and image through consumption, especially when it comes to our clothes. The massive consumption of clothing has affected not only the environment but also the people that make this consumption possible; the textile workers. In a time when the focus seems to lie on protecting the environment, the lives of these textile workers are sidelined. Aftonbladet broadcasted a web-based series called Sweatshop to shed some light on this problem. By broadcasting the series, they want to raise the awareness about ethical working conditions for textile workers among people in general and young people in particular. This study aims to examine how young people embrace the message of ethical working conditions in the form of Sweatshop. The study is strengthened by theories that concern communication theory, information management and rhetoric. The analysis was conducted by four focus groups with participants in ages from 16-19. The aim of the focus groups was to find out young people's general attitude toward fashion and the textile industry. A discussion took place before and after they watched Sweatshop and the study examined their thoughts on the series as a mediator of the message. The conclusion of the study is that Sweatshop is a great way to convey the message. It gave the young people a better understanding of the working conditions in factories in Third World countries. However, some problems with the series occurred. The series did not seem to have reached the young people. Most of the participants felt as if there was nothing they could do about the problem after watching the series.

I detta arbete undersöker jag hur samtida manusförfattares arbetsförutsättningar ser ut i Sverige, vad gäller deras arbetsförhållanden, utbildning, men framförallt hur de uppfattar sin roll som manusförfattare (enskilt och i relation till andra). Genom att inkludera yrkets historiska förutsättningar, så betonas negligeringen av manusförfattares anseende (i Sverige) som en viktig aktör inom filmskapande och att arbetsförutsättningarna har gått i vågor efter branschens behov. Analysen utgår från Bridget Conors tes om att manusförfattares arbetsförutsättningar kan utrönas genom en blandning av en  kritisk sociologisk analys av kreativ produktion och en Foucauldiansk förståelse av "technologies of the self" – skapandet och reglerande av självet i relation till det egna arbetet.         Resultatet visade att manusförfattare i Sverige länge varit en bortglömd aktör inom filmskapande, vilket bland annat uttryckts i att en formell yrkesutbildning först blev aktuell på 1990-talet. Betydelsen av den formella manusutbildningen vid Stockholms dramatiska högskola visade sig inte vara centralt för yrkets identitetsskapande, utan det är något som kan utvecklas i yrkeslivet och utbildningen riktar helst sig till dem som anses behöva den. Däremot så kan utbildningen ge möjlighet att lära sig yrket i en mer skyddad miljö. Yrkesverksamheten präglas av en ständig osäkerhet, vilket tar sig uttryck både ekonomiskt och praktiskt. Därmed så måste manusförfattare göra sig själva tillgängliga för arbete och skaffa sig ett brett kontaktnät, vilket ställer krav på en social kompetens. Det är vitalt för manusförfattare i Sverige att vara verksamma inom andra områden än film som behöver deras tjänster, exempelvis TV, radio och teater. Yrkesrollen kräver ett pragmatiskt tänkande och att välkomna det kreativa samarbetet med regissörer och producenter. Uppfattningen att yrkesrollen idag skulle vara marginaliserad visade sig vara ambivalent. Respondenterna betraktade sin underställda roll inom filmskapande som naturlig, men däremot att deras insatser ofta försummades i relation till regissörer och producenter.

No description available.

No description available.

Driften av den lokala och regionala busstrafiken i Sverige avreglerades från offentlig till privat sektor år 1989. Det innebär att privata busslinjeaktörer lägger anbud på att få köra trafik i specifika trafikområden under en begränsad tid. Lägst anbud vinner, vilket resulterar i att de konkurrerande bussbolagen inför varje anbudsprocess pressar priserna och slimmar organisationerna maximalt. Sedan avregleringen har bussföraryrket genomgått en rad förändringar vad gäller förändrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Konkurrensen har gjort att tjänsterna är hårt komprimerade vilket för bussförarna innebär många timmar bakom ratten och stor stress. Behovsanställningar dominerar, det är på många bussdepåer svårt att få en heltidstjänst och ännu svårare att få ett fast schema vilket innebär att bussförarna har fått mycket ojämna arbetstider. Det utmanar både arbetsbelastningen, arbetsmiljön och möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv. De försämrade arbetsvillkoren har lett till att yrkets status har sjunkit och det har blivit oattraktivt att arbeta som bussförare, vilket har lett till en nationell och internationell bussförarbrist. I denna studie intervjuas 6 respondenter som arbetar på ett stockholmsbaserat globalt busslinjeföretag. Samtliga respondenter har arbetat inom bussbranschen sedan avregleringens början och har själva upplevt hur arbetsvillkoren successivt har förändrats. Studiens syfte är att ta reda på hur arbetsförhållandena har förändrats över tid samt vilka konsekvenser det fått för den enskilda bussföraren och branschen i stort. Respondenterna vittnar om ett kraftfullt personalutnyttjande i jakten på att vinstmaximera och att vinna upphandlingar, ett försvagat fack som får allt svårare att stå upp mot arbetsgivaren, hur brister i lagstiftning och kollektivavtal gör att arbetsgivaren får fritt spelutrymme, och hur företagslojaliteten och yrkesstoltheten i mångt och mycket gått förlorad. Deras svar på frågan om hur branschen ska komma till rätta med bussförarbristen är att göra om systemet i grunden; genom att ta tillbaka driften av den lokala busstrafiken i offentlig regi. / <p>2023-06-01</p>

Samtidigt som antalet äldre med stora omsorgsbehov ökar, har äldreomsorgen rekryteringsproblem och hög personalomsättning, vilket är en utmaning för samhället. Att uppleva tillfredsställelse i arbetet har visat sig kunna minska personalomsättningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur undersköterskor upplever sitt arbete i äldreomsorgen samt vad som ger tillfredsställelse respektive skapar otillfredsställelse i arbetet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med undersköterskor (n=6). Resultaten analyserades hermeneutiskt och utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori samt Antonovskys teori om KASAM. Undersköterskorna i vår studie upplevde sig generellt tillfredsställda med sitt arbete. Resultatet visar att en viktig faktor som gav förutsättningar till arbetstillfredsställelse var goda mellanmänskliga relationer. Otillfredsställelse i arbetet skapades framförallt av bristande tid att utföra arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Vi argumenterar för att vårt resultat kan ge en vägledning till vad som ger tillfredställelse respektive skapar otillfredsställelse för undersköterskor i äldreomsorgen och därigenom bidra med kunskap till äldreomsorgen. / The number of older people with major care-needs increase, at the same time as elder care has problems with recruitment and high staff turnover. This is a challenge for society. Satisfaction at work has been shown to reduce staff turnover. The purpose of this study is to examine how nurse assistants perceive their work in elder care, and what creates satisfaction and dissatisfaction at work. The results, based on interviews with nurse assistants (n=6) analyzed hermeneutically using Herzberg’s two-factor theory and Antonovsky’s sense of coherence theory showed that most nurse assistants felt generally satisfied with their work. The result shows that an important factor giving the conditions for work satisfaction was good human interpersonal relationships. Dissatisfaction at work was mainly due to the lack of time to fulfill work tasks to a satisfactory level. We argue that our results can provide guidance to reasons for satisfaction and dissatisfaction for nurse assistants in elderly care and contribute to important knowledge to elder care.

<p>Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB. Samtliga arbetsledare ansåg att det inte förekommer större skillnader i relationen mellan inhyrd personal och fast anställda. Slutsatsen är att tvåvägskommunikationen som uppkommer under arbetsmötena stärker arbetsledarens relation till de fast anställda. Det framstod också att personalens arbetssituation skiljer sig utifrån olika ”out‑come”. De fast anställda arbetar för lönen medan den inhyrda personalen, utöver lönen, arbetar mot ett högt LMX-utbyte för att bli bokad till ytterligare arbetstid.</p>