Den globala uppvärmningen är en stor utmaning för världen att hantera och därför har länder som Sverige och unioner som EU kommit överens om olika klimatmål. Fram till 2020 är planen att utsläppen av växthusgaser skall sänkas med 20% jämfört med nivåerna 1990 och sen 2050 skall det reduceras med 80%. För att kunna möta dessa miljömål måste energiproduktionen inom EU-länderna bli mer miljövänlig. Ett sätt att producera sådan energi är med biobränslen vilket kan göras genom förbränning av biobränslena i en fjärrvärmeanläggning. Därmed blir det viktigt att alla energiproducenter strävar åt att gå mot en mer miljövänlig energiproduktion. Utöver att energiomvandlingen måste göras på ett miljövänligt sätt för att uppnå ett hållbart samhälle måste bra arbetsklimat också erhållas på anläggningarna. För om ett bra arbetsklimat inte infinner sig kan hälsan hos dem anställda riskeras med hälsoproblem som till exempel illamående och i värsta fall hjärtproblem. Dåligt arbetsklimat kan uppkomma på olika sätt men två exempel är vid för höga inomhustemperaturer eller dålig luftkvalitet. För att utvärdera hur bra ett inomhusklimat är finns olika typer av komfortindex, i denna studie har PMV-metoden använts för att utvärdera komfortnivåerna på Lersäters värmeverk som är en del av Kils Energi AB. Genom att samla in klimatdata inne i tre lokaler som används vid fjärrvärmeproduktionen kunde komfortnivåer för samtliga våningar beräknas. Dessutom har luftflöden i ventilationssystemet beräknats för vardera lokal och don för att säkerställa att anläggningen möter de rekommenderade kraven för ventilation från Arbetsmiljöverket. Ett av sätten att säkerställa ett bra arbetsklimat i lokaler är att ha ett väl fungerande ventilationssystem. Finns många olika tillvägagångssätt för att få en lokal väl ventilerad där vissa är energikrävande och vissa inte. Lersäters värmeverk har ett tilluftsventilationssystem som har pannan som utflöde ur pannhuset. PMV:s som beräknades fram i Lersäters värmeverk varierade kraftigt beroende på vilken lokal och vilken våning som undersöktes. När spjällen var stängda i pannhuset blev det beräknade PMV högre än 3 på våning 5 och 6 i pannhuset vilket är över det maximala värdet för PMV-metoden. Längre ner i pannhuset sjönk PMV till mer acceptabla nivåer där det gick mellan 1–2 för resten av anläggningen. Två olika fallstudier utfördes där olika fläktfrekvenser på ventilationssystemet och med öppna eller stängda spjäll i pannhuset. När spjällen var öppna blev komforten bättre i pannhuset. På våning 5 och 6 i pannhuset ökade komforten avsevärt när spjällen var öppna i jämförelse mot vid stängda spjäll. PMV minskade till runt 2 istället för 3–4 vid stängda spjäll. Pannhuset hade upp till 18 gånger högre luftomsättning än rekommenderade värden för inomhusklimat men stor del av denna luft blev stillastående på de lägsta våningarna där komforten blev god men på bekostnad av låga komfortnivåer på de övre våningarna. På dem två översta våningarna i pannhuset vid grundfallet var PMV till och med högre än det maximala värdet PMV-metoden normalt kan ge. En undersökning av vad de anställda tyckte om klimatet utfördes med hjälp av ett frågeformulär, se bilaga 3. Resultaten från formuläret visade att stora delar av mätresultaten stämde överens med dem anställdas åsikter. Personliga preferenser varierar alltid från person till person men genomsnittet bekräftade många av resultaten utöver komfortnivåerna i lagerlokalen 108an. I lagerlokalen 108an visade mätningarna en god komfort medan dem anställda ansåg den vara väldigt varm. Anledningen till denna skillnad är att lagerlokalen 108an påverkas mer av vilken säsong det är. För i beräkningarna visas bara resultatet från våren när utomhustemperaturen var låg medan de anställda bygger uppfattningen på hela året. Eftersom alla in- och utflöden för ventilationen sitter monterat på samma sida av pannhuset blir luftomrörningen dålig trots det aktiva ventilationssystemet som är monterat på anläggningen. Vilket rökanalyserna bevisar då bara ett par meter ifrån utflöden som spjäll eller insugen till pannan avtar lufttransporten mot dessa. Placering av utflödena i pannhuset är dessutom monterade på samma sida och dessutom sitter spjäll 1 och primär- och sekundärinsuget till pannan precis ovanför varandra. Detta leder till att trots höga flöden av friskluft tillgodoses in i lokalen blir utbytet av den förorenade luften bristfällig. För att förbättra komforten i pannhuset måste luftomrörningen förbättras. Det kan göras på flera olika sätt men till exempel genom att installera fler spjäll på väggarna och installera ställbara takluckor för att bättre kunna ventilera ut den varma stillastående luften runt taket. / The global warming is a big challenge for the world to handle and therefore have countries such as Sweden and unions agreed on different climate goals. Before 2020 the goal is to reduce the emissions of greenhouse gases by 20% compared to the levels at 1990 and then before 2050 reduce it to 80%. To achieve these climate goals the energy production within the EU gas to become more environmentally friendly. One way of producing such energy is with biofuels which can be done by burning biofuels in a district heating. Therefore, it’s important that energy producers try to become more environmentally friendly. To reach a more sustainable society the energy production must become environmentally friendly and make sure that the workers have good working conditions. Because if bad working conditions are not achieved the workers could get health problems, such as nausea and in worst case heart problems. Bad working conditions can be for example to high temperature indoors or poor air quality. To evaluate how good an indoor climate is there are different types of comfort index, in this study the PMV-method has been used to evaluate the comfort levels at Lersäters värmeverk which is a part of Kils Energi AB. Through climate data collection from inside of three different buildings that are used at the production facility could the comfort levels for all stories be calculated. Also, the flow of fresh air in the different rooms and from each diffuser was measured to secure that enough air was supplied to the buildings. One was of securing that good working conditions is achieved is to have a well-functioning ventilations system. There are many ways of making a building will well ventilated, there are some that require energy and some that don’t. Lersäters värmeverk have an active ventilation system which transport fresh air into the buildings through ducts. The calculated PMVs for Lersäters värmeverk varied heavily depending on which building and story that was evaluated. The calculated PMVs on Lersäters värmeverk varied largely depending on which building and what floor was evaluated. When the dampers were closed the PMV on floor 5 and 6 in the boiler room was higher than 3 which is normally the maximum value for the PMV-method. Further down in the boiler room the PMV decreased to more acceptable levels and was between 1 and 2 for the rest of the facility. Two different case studies were done where different frequencies on the ventilation system was used and if the dampers were open or closed in the boiler room. When the dampers were open the comfort was improved in the boiler room. On story 5 and 6 in the boiler room the comfort was greatly improved when the dampers were opened compared to when they were closed. The PMV went from above maximum to around 2. For the case studies different frequencies for the ventilation fan was tested and how open or shut dampers impacted the comfort levels.   When the dampers were open like in case 2 the comfort in the boiler room was improved. For story 5 and 6 in the boiler room the comfort was greatly improved with open dampers which was lowered to around 2 instead of 3-4 in the standard-case. The boiler room up to 18 times higher air intake than the minimum requirement for indoors climate but large part of this are became stagnant at the lower stories which made the comfort good there but at the cost of the comfort of the higher stories. With the comfort levels above maximum for the PMV-method at story 5 and 6 in the boiler room. A survey of what the employees at Lersäters värmeverk thought about the climate at the facility was done with a questionnaire. The results from the survey confirmed a lot of the calculated values for the comfort. But personal preferences always differ from person to person, but the averages confirmed the results except for the warehouse building called warehouse 108. In warehouse 108 the calculated values showed good comfort, but the employees thought it was a lot warmer. The reason for this difference is probably that this building is on a higher degree effected by seasonal changes and the employees evaluate the total comfort level for the building while the calculations only show results during the spring while the outdoor temperature is still low. All intake and outtake of air is located at the same side in the boiler room which makes the air circulation bad even though an active ventilation system is installed. Which the smoke analysis confirmed by noticing that the transport of air towards the outtakes reduces to almost zero just a few meters away from an air outtake. The placements of the outflows are also placed on the same side in the boiler room and damper 1 is placed right above the primary and secondary intake to the boiler. This led to that even though lots of air is supplied into the building the exchange between the contaminated air and the fresh air was far from good. To improve this exchange the air circulation must improve. This can be done in several ways, one way of doing it is the install more dampers and controllable hatches in the ceiling to be able to ventilate out the hot air around the ceiling.

I denna studie har arbetsförhållanden och attityder för kvinnor i en mansdominerad industri undersökts. Årtalen 1979–1984 och 2016–2021 är dem som har undersökts för att kolla om det skett någon förändring. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som huvudkällan. Resultaten visade att attitydsproblematik fortfarande finns kvar för kvinnorna i den mansdominerade industrin men att arbetsförhållandena blivit bättre sedan den första kvinnan började jobba underjord. / The aim of this study was to investigate labour standards and attitudes towards women in a male-dominated industry as LKAB. The years that been investigated was 1979-1984 and 2016-2021, to get a look if any change have happened for women. The purpose of the study was examined by a quantitative method where semi-structured interviews was the main source. The results showed that some attitude problems towards women still happened, but the labour standards had been improved since the first women got access to underground work.

Till följd av Covid-19 har distansarbetet ökat och med det behovet att undersöka medarbetares självskattade hälsa och upplevda arbetsförhållanden. Syftet med föreliggande studie var att ur ett slutogent perspektiv undersöka arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete på en statlig myndighet. En webbaserad enkätstudie genomfördes innehållande en kvantitativ och en valitativ del. Statisktiska beräkningar utfördes i SPSS i form av t-test coh multipel regressionsanalys samt en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att distansarbetet haft positiv påverkan på självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden med vissa signigikanta skillnader mellan verksamhetsområden och mellan kön. Vidare visade resultatet att självskattad hälsa kan förklaras med 20 procent utifrån upplevda arbetsförhållanden. Den tematiska analysen genererade sex huvudteman med vissa underteman av viktiga faktorer vid fortsatt arbete på distans. Dessa var socialt stöd, teknik och friskvård (stödjande arbetsförhållanden), ledarskap, arbetsmiljö samt flexibilitet. Majoriteten av respondenterna önskade arbeta på distans två till tre dagar i veckan i framtiden. Ett främjande av upplevda arbetsförhållanden kan generera i fortsatt ökad hälsa bland medarbetarna. / As a result of Covid-19, teleworking has increased and with it the need to research employees self-rated health and working conditions. The purpose of this study was to examine empolyees self-rated health and perceived working conditions from a salutogenic perspective during teleworking at a government agency. A web-based survey was conducted containing a quantitative and a qualitative part. Statistical calculations were made in SPSS in the form of t-tests and multiple regression analysis and an inductive thematic analysis was made as well. The results showed that telework had a positive impact on self-rated health and preceived working conditions with some significant differences between business areas and between gender. Furthermore, the results showed that self-rated health can be explained by 20 percent based on perceived working conditons. The thematic analysis generated four main themes with certain sub-themes of important factors in continued work at a distance. These were supportive working conditions (social support, technology and wellness), leadershio, work enviroment and flexibility. The majority of respondents wnated to work remotely two to three days a week in the future. A promotion of perceived working conditions can generate continued increased health among empoyees.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll innebär ett arbete med både hälsofrämjande och preventionssyfte. Det innehåller också en mängd etiska val och prioriteringar i arbetet som kan omfatta konsekvenser vid fel beslutsfattande. Patientsäkerheten är ett ämne som uppkommer i sjuksköterskans arbete, som syftar på att de patienter som har en kontakt med hälso- och sjukvård inte ska skadas i dessa samband. Detta är grundstenen som ska skydda patienten mot både psykiska och fysiska vårdskador.    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer inom sjuksköterskans arbetsområde som påverkar patientsäkerheten på sjukhus   Metod: En litteraturöversikt där åtta kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och tre mixad metod artiklar analyserades enligt Friberg (2012).    Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och underliggande subkategorier. Den första kategorin är Sjuksköterskans arbetsklimat. Den andra kategorin är Sjuksköterskans mentala hälsa med subkategorierna Utbrändhet och stress och Sociala faktorer. Den tredje kategorin är Misstag och utebliven vård   Slutsats: Slutsatsen av litteraturöversikten presenterar att det finns faktorer inom sjuksköterskeyrket som påverkar patientsäkerheten på sjukhuset. Litteraturöversikten lyfter fram dessa faktorer för att minska riskerna inom patientsäkerheten. Författarna av arbetet anser att genom stöd och förändringar inom arbetsmiljön kan arbetsbelastningen hos sjuksköterskor minska vilket kan leda till att en mer patientsäker vård kan utföras.

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskap på distans och urskilja skillnader från traditionellt ledarskap i en svensk storbank. Covid-19 penademin förändrade storbankens förutsättningar och tvingade fram en strukturförändring från kontors baserat arbete till distansarbete. Studien utforskar hur förutsättningar för arbetet hos medarbetare och ledare inom storbanken påverkats. Vidare identifieras risker och utmaningar med virtuellt ledarskap i samband med distansarbete. Frågeställningarna som ligger till grund för studien lyder följande “På vilket sätt har ledarskapets förutsättningar förändrats från arbete på kontor till arbete på distans” samt “Hur kan ledare anpassa sig för att kunna leda medarbetare på distans?” Arbetsmarknaden har utvecklats snabbt och i samband med den digitala utveckling har nya arbetssätt tillkommit. Pandemin påskyndade utvecklingen ytterligare och på grund av restriktioner tvingades organisationer ändra arbetsstruktur för att kunna fortgå. Distansarbetet medförde helt nya förutsättningar samt risker och utmaningar för ledare. Genom att identifiera förutsättningar inom distansarbete samt urskilja skillnader mellan traditionellt ledarskap och virtuellt ledarskap kan man möta risker och utmaningar i distansarbetet. Ledare kan få bättre förutsättningar och en ökad förståelse om hur man leder medarbetare på distans. Det empiriska underlaget har samlats in genom intervjuer och respondenter som legat till grund för dataunderlaget är anställda inom storbanken. Av totalt åtta respondenter har sex stycken rollen som ledare och två medarbetare. Den teoretiska referensramen har legat till grund för vår analys av dataunderlaget. Resultatet indikerar på att ledare behöver strukturera en interaktionsplan med medarbetare som arbetar på distans. En individualisering av sociala utvärderingar kan tillgodose medarbetarens behov efter stöd och motivation. Utöver dessa insatser är det viktigt att ledare implementerar sociala icke arbetsrelaterade aktiviteter för att skapa gemenskap och stärka relationer inom organisationen. / The aim of the study is to examine remote leadership and distinguish differences from traditional leadership in a swedish bank. The pandemic known as covid-19 forced the swedish bank to organizational structure change from office based work to remote work. The study investigates how coworkers and leaders in the swedish bank were affected as their conditions in the bank changed to virtual leadership. Furthermore identifying risks and challenges with virtual leadership in a remote working environment. The issue for the base of this study is “In what way have the conditions for leadership changed fromwork in the office to remote work” and “How can leaders adapt to lead employees remotely?” The labor market has developed rapidly and in connection with digital development, new working methods have been added. The pandemic further accelerated development and due to restrictions, organizations were forced to change their workstructure in order to survive. Remote work brought completely new conditions as well as risks and challenges for leaders. By identifying conditions in remote work and distinguishing differences between traditional leadership and virtual leadership, one can meet risks and challenges. Leaders can get better conditions and an increased understanding of how to lead employees. The empirical data has been collected through interviews and respondents who formed the basis for the study are employees of the Swedish bank. Out of 8 respondents, 6 are employed as managers and 2 employees at the major bank. The theoretical frame of reference has formed the basis for our analysis of the empercial data. The results indicate that leaders need to structure an interaction plan with employees who work remotely. An individualization of social evaluations for employees can satisfy the employee's need for support and motivation. In addition to these efforts, it is important that leaders implement social non-work-related activities to create unity and strengthen relationships within the organization.

Scania operates in a rapidly changing industry. Technical innovations, environmental requirements and green fuels are just some of the factors that force the transport sector to constantly develop in step with the environment. This is also the case at Scania Luleå and is reflected in the production of rear axle housings to trucks and buses. To meet customer demand, trends as increased degree of digitization and automation as well as upgrading of machines can be seen. With the changing demand for specific products, continuous improvements are required in existing production and the design of new production lines. Thus, questions about production capacity and working conditions are raised. Lean production with its principles can be used to optimize production and increase production capacity. With a sociotechnical approach, the human aspect of work can be met. This thesis combines principles from lean production and sociotechnical theories to optimize the end flow in the production line of rear axle housings at Scania Luleå. This with the aim of optimizing production to reach requested capacity increase, and the goal of achieving good working conditions in the workstations of the end flow. Purpose and goals are fulfilled by answering the questions: How is the end flow balanced to provide more predictable production? How can the time needed for cooling and drying of rear axle housings be minimized, or become a non-problem? How can the need for transport in the end flow be minimized? How can completion with quality control, leakage testing and sequence packing be designed for an optimized end flow with good working conditions? What can a final solution proposal look like to achieve implementation? To answer the questions, the implementation of the assignment was based on Scania's investment process - Production Equipment Investment Process – combined with a general design process. With this, structured observations, unstructured interviews and discrete event simulation were used to for description and analysis of the current situation. This presented 27 factors of waste according to lean production and 19 factors of problems with risks in working methods. Thereafter, requirement specification, brainstorming and user participation in idea and concept generation were used. Based on weighted assessments, a concept was chosen to undergo detailed processing. With visualization, concept weighting matrix and further discrete event simulation, a final solution proposal emerged. The final solution proposal consists of three step-by-step projects and implementations with which process proposals and preliminary layout proposals are given. With full-scale implementation, improvements are given based on the investment motives quality, environment and safety as well as rationalization. These can be used by Scania Luleå when requesting an investment. Full-scale implementation also makes it possible to minimize and eliminate several factors of waste according to lean production and problems with risks in working methods. This is done by designing working methods with process proposals that minimize pallet handling. Therefore, manual handling and sorting of rear axle housings are no longer needed. For this, preliminary layout proposals were developed with regard to production unit and Scania Luleå. With minimized pallet handling, Scania Luleå is to achieve the required capacity increase with good working conditions in the end flow. / Scania verkar inom en snabbt förändrande bransch, var exempelvis tekniska innovationer, miljökrav och nya drivmedel ställer stora förväntningar på transportsektorn att ständigt utvecklas i takt med omvärlden. Detta återspeglar sig också i Scania Luleås produktion av bakaxelbryggor till tunga lastbilar och bussar, med trender som ökad grad av digitalisering och automatisering samt uppgradering av maskiner för att möta framtida efterfrågan från kund. Med förändrad efterfrågan av specifika produkter krävs ständiga förbättringar i befintlig produktion och/eller utformning av nya produktionslinor, var produktionskapacitet och arbetsförhållanden aktualiseras. Lean production med dess principer kan användas till att optimera produktion och öka produktionskapacitet. Teorier från sociotekniken kan användas för att tillgodose den mänskliga aspekten av arbete. Med detta examensarbete kombineras principer från lean production och teorier från sociotekniken till att optimera slutflödet i produktionslinan avsedd för bakaxelbryggor hos Scania Luleå. Detta med syfte om att optimera produktionen till att uppnå efterfrågad kapacitetsökning och med mål om att därtill uppnå goda arbetsförhållanden i slutflödets ingående stationer. Syfte och mål uppfylls genom att besvara frågeställningarna: Hur balanseras slutflödet till att ge mer förutsägbar produktion? Hur kan bakaxelbryggornas tid för kyl- och torkning minimeras eller bli ett ickeproblem? Hur kan behov av transport i slutflödet minimeras? Hur kan färdigställande med kvalitetskontroll, läckagetestning och sekvenspackning utformas för ett optimerat slutflöde med goda arbetsförhållanden? Hur kan ett slutgiltigt lösningsförslag se ut för att nå implementering? För att besvara frågeställningarna utgick uppdragets genomförande från Scanias investeringsprocess – Production Equipment Investment Process – och en övergripande designprocess. Med detta användes strukturerade observationer, ostrukturerade intervjuer och diskret händelsestyrd simulering till att upprätta nulägesbeskrivning och -analys. Däri presenterades 27 faktorer av spill eller slöseri enligt lean production och 19 faktorer av problem med risker i arbetssätt. Därefter användes kravspecifikation, brainstorming och brukarmedverkan vid idé- och konceptgenerering. Utifrån sammanvägda bedömningar valdes ett koncept till att genomgå detaljbearbetning. Med visualisering, konceptviktningsmatris och vidare diskret händelsestyrd simulering framkom ett slutgiltigt lösningsförslag. Slutgiltigt lösningsförslag består av tre (3) stegvisa projekt och implementeringar med vilka processförslag och preliminära layoutförslag ges. Med fullskalig implementering ges förbättringar utifrån investeringsmotiven kvalitet, miljö och säkerhet samt rationalisering, vilka kan användas av Scania Luleå vid äskan om investering. Fullskalig implementering möjliggör också att minimera och/eller eliminera flera faktorer av spill eller slöseri enligt lean production och problem med risker i arbetssätt. Detta genom att utforma arbetssätt genom sådana processförslag som minimerar pallhantering och således telferhantering samt sortering av bakaxelbryggor. Till detta utvecklades preliminära layoutförslag med hänsyn till produktionslokal och med förankring hos Scania Luleå. Med minimerad pallhantering ges Scania Luleå förutsättningar att uppnå efterfrågad kapacitetsökning med goda arbetsförhållanden i slutflödets ingående stationer.

Problemformuleringen som ligger till grund för denna undersökning är att det förväntas bli brist på sjuksköterskor i hela landet och att tidigare undersökningar har visat att kommuner generellt anses vara mindre attraktiva arbetsgivare. Syftet med den här studien utgår från att undersöka vilka faktorer sjuksköterskor anser är attraktiva i ett kommunalt arbete. Vidare är syftet att jämföra synen på attraktivt arbete mellan sjuksköterskor och deras arbetsgivare för att se om bilden överensstämmer utifrån de båda perspektiven.   Tidigare forskning har visat att faktorer som är viktiga för en individ att lockas och stanna på en arbetsplats berör ett brett spektrum av faktorer. Viktiga faktorer berör bland annat arbetsmiljö, ledarskap, autonomi, uppskattning och möjlighet till utveckling. Studier som tidigare jämfört sjuksköterskornas och arbetsgivarens syn på attraktivt arbete har inte tagit hänsyn till arbetsmiljö som faktor och har mestadels genomförts i sjukhusmiljö. Den föreliggande studien har genomförts inom en kommunal verksamhet och utgått från individens uppfattning från deras egen livsvärld.  Studien grundar sig i ett fenomenologiskt förhållningssätt och använder en kvalitativ metod då datainsamling skett genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har genomförts på två urvalsgrupper: sjuksköterskor och representanter från arbetsgivaren.   Faktorer som visar sig viktiga för sjuksköterskor i kommunal verksamhet är bland annat arbetsklimat, kollegor och ersättning. Synen stämmer till stor del överens med arbetsgivarens men skillnader återfinns i hur yrket betraktas, ersättningens betydelse samt vilken möjlighet som finns för utveckling och inflytande. Det finns ett behov av uppskattning och en ökad förståelse för den vård som sjuksköterskor bedriver. För den kommunala sjukvården är det två faktorer att fokusera på för att attrahera och behålla sjuksköterskor. / The background that forms the basis of this study is an expected shortage of nurses nationwide and earlier research that implies that public sector organizations generally are perceived as less attractive organizations. This study intend to obtain knowledge about which factors nurses perceive as attractive in a public sector organization. The aim of this study is to compare nurses and their managers perceptions of which factors that are important to attract and retain nurses, and further if these perceptions differ from each other.   Previous research have shown that there is a wide range of factors that are important to attract and retain nurses. The important factors are for example work environment, leadership, autonomy, appreciation and opportunity for development. Studies that previously been comparing the perceptions of nurses and their employers have not considered work environment as a factor, and they have been carried out mainly in a hospital environment. The present study is made in a public sector and the starting point is how the individual comprehend its reality.   The study has a phenomenological approach and uses an qualitative method on basis that the data collection has been done through semi structured interviews. The research have focused on two groups of candidates: nurses and representatives of the employer.  Factors that have shown to be important for nurses in a public sector is for example work climate, colleagues and salary. The nurse perceptions does in most parts correspond with the employers perception. Contradictions is found in how the profession is valued, the significance of salary and also the opportunity for development and autonomy. There is a clear need for appraisal and understanding for the care that is given by the nurses from the leaders and politicians in the organization. For the public sector healthcare that is two factors that should be focused on to attract and retain nurses.

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod. Individuella intervjuer genomfördes. Deltagarna upplevde att KoV begränsade deras möjligheter att utföra sitt arbete, att lagen var oflexibel och dåligt anpassad till verksamheten, vilket de upplevde ledde till frustration, stress och känslan av maktlöshet. Studien visade att KoV bidrog till sämre arbetsförhållande och trafiksäkerhet samt att den digitala färdskrivaren var bristfällig och dåligt anpassad till verksamheten. Deltagarna saknade möjligheten till flexibilitet i KoV och att det skulle förbättra deras arbetsförhållande. Studien visade att det krävs ett vidare perspektiv än reglering av körtid, rast och vilotid för att förbättra lastbilschaufförers arbetsförhållanden. / Previous research on truck drivers working conditions has shown that they are exposed to a number of stressors at work and that they have low degree of control over their work. The aim of the study was to examine the truck drivers’ experience of stress as a result of European hours-of-service regulations (HoS), how they experience their work situation and help to increase understanding about truck drivers’ working condition. The study included six male truck drivers from the region (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) covered by the HoS. All drivers had family with children of different ages and the drivers’ experience of the profession was between 19 and 40 years. A qualitative study based on a thematic analysis method was carried out. Individual interviews were conducted. Participants felt that HoS limited their ability to perform their job, that the law was inflexible and poorly adapted to the business, which they felt led to frustration, stress and feelings of powerlessness. The study showed that HoS contributed to experienced poor working conditions and road safety, and that the digital tachograph was incomplete and poorly adapted to their business. The participants missed the option of flexibility with HoS as it would improve their working relationship. The study concluded that for truck drivers to improve working conditions a broader perspective than regulations of driving time, breaks and rest periods is needed.

The demands on becoming more and more effective and within a short period of time is weights heavy on the workers in the workplace. The purpose of this study is to examine how workers with stressful, white-collar professions experience heavy workloads and high demand on availability and efficiency and how they experience risk factors in the workplace affect their mental health from the symptoms of exhaustion. To answer the study´s purpose three questions were created. Seven qualitative interviews were conducted all with participants of different white-collar professions and between the age of 25-65. In addition to the study´s main theory of modern acceleration (Rosa, 2014) Foucault's (2017) theory of good dressage and the concept of internalization from Berger and Luckmann (1991) to analyze the material together with previous research on engagement was the basis for parts of the analysis. The Result was that all participants had their mental health affected negatively by work related stress because of the modern accelerations. All participants had experience work related stress in combinations with feelings of shame and feeling of depression and exhaustion occurred in some participants. / Kraven på att effektivisera blir allt större, inte minst på arbetsplatsen där arbetstagarna ofta har många arbetsuppgifter och lite tid att hinna utföra de på. Syftet med studien är att undersöka stressade tjänstemän som upplever höga prestationskrav och hur de som en följd av modernitetens acceleration upplever att riskfaktorerna på arbetsplatsen påverkar deras psykiska mående utifrån utmattningssymtomen. För att besvara studiens syfte identifierades tre frågeställningar. Sju kvalitativa intervjuer utfördes på informanter som alla arbetade inom olika tjänstemannayrken och var mellan 25–65 år gamla. Utöver studiens huvudsakliga teori om modernitetens acceleration (Rosa, 2014) användes även Foucaults (2017) teorin om den goda dressyren och begreppet internalisering från Berger och Luckmann (1991) för att analysera materialet samt tidigare forskning om engagemang la till grund för delar av analysen. Resultatet var att alla informanter hade en negativt påverkad psykisk hälsa som berodde på arbetsrelaterad stress som en konsekvens av modernitetens acceleration. Samtliga informanter upplevde arbetsrelaterad stress som var kombinerad med känslor av skam men känslor av depression och utmattning förkom hos vissa.

Much has changed in the wake of the covid-19 pandemic, the view of working from home is one of those changes. Now that restricions and guidelines have been dropped, many institutions and companies choose to continue with working from home as a working method, even though the consequenses and risks of working from home during the pandemic in sweden have not been sufficiently investigated. The purpose of the study is to investigate how environmental effects, risks and experiences from pandemic restrictions look and are percieved in the transition to working from home in Karlstad municipality.The chosen method for the study is a survey via e-mail. 50 employees in Karlstad municipality answered the questionnaire, the data were collected via the survey tool Survey & Report and analysed using quantitative data analysis and thematic content analysis.  The results show that the main positive consequenses of working from home were more time for family, friends, hobbys and outdoor activites. The expressed negative consequenses were mainly linked to social risks and health risks, including loneliness, lack of colleagues, depression and pain. Neither the municipality nor the employees place any greater emphasis on the environmental benefits that working from home entails. The results also show differences in responses depending on underlying factors such as gender, age, etc. The advantages outweigh the disadvantages of working from home 2 to 3 days a week, which is the most desired level of working from home.