The purpose of the study was to gain a greater understanding of how the amount of stress and workload that exists in Swedish social services affect the clients. The study was based on interviews with socialworkers responsible for childcustody enquiries. I chose to interview socialworkers in two different cities that resembled eachother. One of the interviews was individual and two was in focusgroups. The socialworkers were interviewed with a semi structured interview manual. The results showed that one of the cities social services, the socialworkers had a more difficult worksituation than the other city. The reason to why one city was more well functioning than the other depended on how the organization had handled the past years amount of workload. Both differences and similaritis was found. In the city that had a more difficult work situation the socialworkers had to prioritize with their time more and their clients were more affected than in the other city. Prioritizing time is something that was found in both cities but the city with more difficult worksituation had to prioritize more with their time and that lead to less time with their clients. It also lead to lower quality enquiries.

Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.

The municipal social services under the Social Services Act is responsible for the municipality’s citizens, but is at risk because of the situation in social services as social secretaries choose professions other than the exercise of authority. Social service work may be compromised on the basis that there will be a heavy workload for those social secretaries that stays when there are not enough resources. How social secretaries experience control in their work affects the way to trade and manage their work situation and the perceived control may be a discretion. The purpose of this study was to investigate how social secretaries perceive their work situation. The study was conducted based on a qualitative method and consisted of interviews of five social secretaries that all work in the same municipality. It was revealed from the qualitative content analysis that the social secretary job situation may seem complicated and the social secretaries tend to ”end up trapped” on the basis o fits position between the organization and the client. The conclusion of the study show that social secretaries work situation is characterized by frustration, both from the client and from the social secretaries own frustration to feel limited in their role as street-level bureaucrat. The framework constituting the discretion consists of organizational and social factors that the social secretaries needed to relate to. The discretion was perceived limited but constituted mainly a security in the complex work. / Kommunens socialtjänst har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för kommunens medborgare, men detta riskeras på grund av den situation som råder inom socialtjänsten då socialsekreterare väljer andra yrken än myndighetsutövningen. Socialtjänstens arbete kan äventyras utifrån att det blir en hög arbetsbelastning för de socialsekreterare som arbetar kvar och att resurserna inte räcker till. Hur socialsekreterare upplever kontrollen i arbetet påverkar deras sätt att handla och hantera sin arbetssituation och den upplevda kontrollen kan utgöras av ett handlingsutrymme. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod och bestod av intervjuer av fem socialsekreterare som arbetar inom samma kommun. Det framkom av den kvalitativa innehållsanalysen att socialsekreterares arbetssituation kan upplevas som komplicerad och att socialsekreterare tenderar att ”hamna i kläm” utifrån sin position mellan organisationen och klienten. Slutsatsen av studien visar att socialsekreterarnas arbetssituation präglas av frustration, dels från klient och dels från socialsekreterarnas egen frustration i att känna sig begränsad i sin roll som gräsrotsbyråkrat. Ramen som utgör handlingsutrymmet består av organisatoriska och sociala faktorer som socialsekreterarna behövde förhålla sig till i arbetet. Handlingsutrymmet upplevdes begränsat men utgjorde till största del en trygghet i det komplicerade arbetet.

Intresset för och inhyrning av bemanningskonsulter har ökat som en del av företags försök att bli flexiblare med arbetsstyrkan. Dock är bemanningsbranschen ung och forskning kring konsultyrket utifrån konsultens perspektiv anser vi vara begränsad. Studiens syfte var att bidra till ökad kunskap om konsultyrket genom en empirisk undersökning där intervjuer med bemanningskonsulter utförts. Forskningsfrågan var: Hur upplever konsulter från bemanningsföretag sin arbetssituation hos kundföretag? Studien har inspirerats av ett kvalitativt förhållningssätt och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som har erfarenheter från konsultyrket. Ansatsen i studien bedrevs deduktivt eftersom vi läst in oss kring ämnesområdet innan empirisk data samlades in. Utifrån tidigare forskning antog vi att konsultens upplevda arbetssituation påverkades antingen positivt eller negativt utifrån tre faktorer: Vilka förväntningar som finns på dem samt hur de behandlas av kundföretaget och kollegorna, vilka är anledningarna till att konsultyrket väljs samt deras arbetstillfredsställelse utifrån känslan av kontroll över arbetssituationen och relationerna inom kundföretaget. För att tolka det empiriska materialet användes tolkningsmodellen från den teoretiska referensramen. Meningar och ord i det transkriberade materialet markerades för att sedan jämföras med tidigare forskning och på så sätt finna samband och motsägelser. Vår slutsats var att konsulterna upplever sin arbetssituation antingen positivt eller negativt först och främst beroende på vilka förväntningar de har på yrket och uppdraget de anlitas för. Dessa förväntningar påverkas sedan av andra faktorer, som kundföretagets avsikt med att använda konsulten, hur mycket de involveras och hur väl de behandlas av både ledning, chefer samt kollegor. Beroende på vilka förväntningar konsulten har, får de andra faktorerna mer eller mindre påverkan på den upplevda arbetssituationen. / The interest for and hiring of consultants from temporary working agencies have increased as a part of companies' attempts to become more flexible with the workforce. The temporary staffing industry is yet young and we consider the research around the consultant profession limited, based on the consultants perspective. The purpose of this study was to increase knowledge about the consultant profession through an empirical research based on interviews with temporary agency workers. The research question was: How do consultants from temporary work agencies experience their work situation at client companies? This was a qualitative study and empirical data was collected through semi-structured interviews with six respondents who has experience from the consultant profession. The study had a deductive approach as we had read about the subject area before the collection of data. From previous research we assumed that the experienced work situation by the consultants was affected either positive or negative by three factors: Which expectations and how they are treated by the client company and by their colleagues, which are the reasons to choose the consultant profession, and their job satisfaction based on the impression of control over the work situation and the relations within the client company. To translate the empirical material the analysis model from the theoretical framework was used. Sentences and words from the transcribed material were marked and then compared with previous research and thus find connections and contradictions. Our conclusions were that the consultants experience their work situation either positive or negative primarily depending on which expectations they have on the profession and the assignment they are hired for. These expectations then affect the other factors, as the client company’s intention to use the consultant, how involved they are and how well they are treated by executives, managers and colleagues. Depending on which expectations the consultant has, the other factors have more or less impact on the experienced work situation.

The aim of this study is to investigate how stress affects nurses in Luleå Kommun. The questions regarding this issue are;” Does stress affect the quality of the task?” and” How does stress affect the motivation nurses feel at work”. Qualitative data methods have been used. This is evident through the ten semi-structured interviews given to participating nurses employed within Luleå kommun. These interviews were subsequently processed through a thematic method of analysis. This approach is abductive, as the information has been collected and construed via empirical data and theory. The results show that the respondents felt their departments were short-handed. As a result, their work settings were perceived as stressful. Due to this high-stress environment, the respondents also felt that the support from their colleagues was of greater importance than the support from their management team. Due to the lack of staff, the contact between the management team and the employees was scarce. Further analysis of the results found that everyone serving in the hospital had the same basic idea and willingness to help individuals to a healthy life. Conclusively, if the same determination is shown, particularly from management team, to assist in a healthy working climate, through an increase in staff and more direct support given to employees, stress will most certainly be reduced in employees. / Syftet med studien är att undersöka hur stress påverkar sjuksköterskor i Luleå kommun. Frågeställningarna lyder därmed följande: ”på vilket sätt påverkar stress utförandet av arbetsuppgifterna?” och ”På vilket sättpåverkar stress sjuksköterskans arbetsmotivation?”. Metoden var av kvalitativ karaktär då den består av tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som är verksamma inom Luleå kommun. Resultatet visar att respondenterna upplever en stor underbemanning på avdelningarna. Som följd upplevs deras arbetssituation som stressfull. På grund av rådande situation upplever även respondenterna att stödet från kollegorna är av större betydelse än den från ledningen. Detta då kontakten med cheferna är bristfällig då tiden inte räcker till. Slutligen framkommer det att stressen påverkar både motivation och utförande av arbetsuppgifter hos sjuksköterskorna. Det visas genom bristande noggrannhet av arbetsuppgifter då tiden inte räcker till. Således påverkas även motivationen negativt.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

Sjuksköterskor vittnar om en allt mer pressad arbetssituation. Höga krav kan äventyra både sjuksköterskans hälsa och patientsäkerheten. Syftet är att beskriva relevanta faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar vårdandet. Metoden som använts är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. De valda artiklarna är från olika länder vilket intressant nog visar att sjuksköterskor världen över verkar ha en liknande arbetsmiljö med liknande faktorer som påverkar möjligheterna till att skapa förutsättningar för vårdande. Genom att beskriva återkommande faktorer som påverkar vårdandet, både fysiska och psykiska, kan sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal få en större medvetenhet om vad som påverkar deras möjligheter att vårda patienterna. I resultatet framkom bland annat nio underkategorier som är: ”Leva upp till förväntningar och krav”, ”maktlöshet och hopplöshet”, ”osäkerhet relaterat till erfarenhet”, ”arbetsbelastning”, ”bemanning och personalkompetens”, ”ökat arbetskrav och ansvar”, ”stöd ifrån- och förtroende för –ledning”, ”medarbetarrelationer” och ”tid för patientkontakt”. Dessa underkategorier delades in i tre huvudkategorier som är: ”känslomässiga faktorer”, ”arbetsorganisatoriska faktorer” och ”psykosociala faktorer”. Vi identifierade många likheter i de faktorer som framkommer i de valda artiklarna. Diskussionen visar att uppsatsens viktigaste resultat var upplevelsen av stress hos sjuksköterskorna vilket kan påverka förmågan att ge en god vård. Ett annat viktigt resultat var brist på stöd, feedback och känsla av kontroll hos sjuksköterskorna vilket ökar risken för stress. Resultatet i den här studien kan användas vid förbättringsarbete i arbetsmiljön på sjukhusavdelningar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett problem som ökat med 100 procent de senaste tio åren. Barn och unga som är i behov av stöd söker sig ofta till skolkuratorn som finns tillgänglig på skolan där eleverna spenderar en stor del av sin tid. Inom socialt arbete är det av stor relevans att uppmärksamma skolkuratorers arbetssituation i syfte att skapa större förståelse för professionens förutsättningar att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Denna studie har i syfte att undersöka hur professionen skolkuratorer upplever sin arbetssituation och position i skolan. Kopplat till skolkuratorns arbetssituation vill vi undersöka förutsättningarna för att bedriva psykosocialt arbete med barn och unga i skolmiljön. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem skolkuratorer som arbetar på grundskola årskurs 6-9 och gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorer har en betydelsefull men krävande arbetssituation där hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress förekommer frekvent. Skolkuratorerna som socionomer upplever sig ha en stabil position på skolan där de lägger stor vikt vid välfungerande samverkan och goda relationer till övriga professioner. I resultatet framgick även att skolkuratorer har goda möjligheter till att stödja barn och unga men att de önskar mer tid och fler resurser att lägga på det psykosociala arbetet med eleverna. / <p>2019-06-03</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

Det råder domarbrist bland Sveriges ishockeydomare. Medan allt fler äldre och rutinerade domare väljer att sluta lyckas man inte rekrytera nya och fylla upp de vakanta platser som uppstår. Tidigare forskning visar att det främst är nya och yngre domare som tidigt i sin karriär väljer att sluta döma, ofta pga. aggressiva spelare och ledare. Samtidigt vittnar ansvariga förbund och domare om ett allt hårdare klimat på och kring isen för domarna.Den här undersökningen fokuserar på Sveriges distriktsdomare och ämnar undersöka om aktiva domare överväger att sluta pga. hot och våld, och om detta hänger ihop med hur arbetssituation ser ut som domare. Studien har även kartlagt hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för Sveriges distriktsdomare.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där samtliga distriktsdomare i Sverige har fått möjlighet att svara på en enkät. Data har sammanställts i SPSS och olika korstabeller varvas med citat från domare och slutligen presenteras en linjär regressions analys över vilka faktorer som påverkar om domarna överväger att sluta pga. hot och våld.Resultatet visar på att nästan 70% av domarna upplever sin arbetssituation som hotfull och våldsam i någon grad. Det framkommer även att av de som upplever hot och våld så har nästan hälften någon gång övervägt att sluta döma.Den ökade domarbristen måste angripas ur flera vinklar för att stoppa den nedåtgående trend som råder.