Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några elevassistenter upplever sina arbetsvillkor och hur deras uppdrag på skolan ser ut. Studien belyser även om och hur mycket elevassistenterna har fått vidareutbildning inom sin yrkesroll och om de upplever att de elever de stöttar uppfattar skolan meningsfull. De forskningsfrågor som jag har besvarat i min studie handlar om vad som utgör elevassistentens uppdrag på skolan och inom vilka utvecklingsområden elevassistenten anser sig behöva för att förbättra deras uppdrag som elevassistent. Respondenterna i studien svarar även på om elevassistenterna upplever att de har rätt förutsättning att arbetar för en inkluderande verksamhet och i slutet frågar jag vilken form av stöttning som efterfrågas av elevassistenterna. För att genomföra denna studie har jag använt mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod där både enkätfrågor och intervjuer har använts. Jag har fått in enkätsvar från 18 respondenter och intervjuat två elevassistenter där samtliga är fördelade mellan fem olika grundskolor inom årskurs 7–9. Resultatet skiljer sig åt beroende på vilken skola man arbetar på. Det visar även på att behovet av mer stöttning och förståelse från övrig personal inom verksamheten gentemot elevassistenterna är stort.

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

Public service in Sweden is one of the biggest employers for journalists. But there are numerous articles out there talking about the problematic working conditions that journalists have to deal with on a daily basis. The most frequent reasons that describe the working conditions for journalists are high stress, overworked, no time and short-term employment.  This study aims to examine how poor working conditions affect journalists at Public service, what the consequences for the journalists are, and how it impacts the quality of journalism. Journalistic professionalism can be described as how journalists see themselves. Normative ideas defining journalistic work, ethics and what the mission of a journalist is, what's important and the journalistic ideals are strong among journalists in Sweden. And today this is challenged by managerialism, which focuses on how the organization can evolve and promote organizational efficiency, business ideals and how the organization itself can move forward and reach the goals. This leads the organization further from in this case the values of journalisms. And in the end can affect the duty of Public service and in the long run also affect the most important job a journalist has which is being the fourth estate. A qualitative interview study was adopted for this study. We conducted in depth interviews with six journalists that work or have worked at Public service. By doing this the result of the study shows that poor working conditions like efficiency, affects the journalistic process and the result is negative. And in the end it also affects the democracy which is according to Public service themself the most important task they have. But as mentioned above journalists have a strong professional identity, even though the working conditions are not good, they still stay because of  professionalism.

Driften av den lokala och regionala busstrafiken i Sverige avreglerades från offentlig till privat sektor år 1989. Det innebär att privata busslinjeaktörer lägger anbud på att få köra trafik i specifika trafikområden under en begränsad tid. Lägst anbud vinner, vilket resulterar i att de konkurrerande bussbolagen inför varje anbudsprocess pressar priserna och slimmar organisationerna maximalt. Sedan avregleringen har bussföraryrket genomgått en rad förändringar vad gäller förändrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Konkurrensen har gjort att tjänsterna är hårt komprimerade vilket för bussförarna innebär många timmar bakom ratten och stor stress. Behovsanställningar dominerar, det är på många bussdepåer svårt att få en heltidstjänst och ännu svårare att få ett fast schema vilket innebär att bussförarna har fått mycket ojämna arbetstider. Det utmanar både arbetsbelastningen, arbetsmiljön och möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv. De försämrade arbetsvillkoren har lett till att yrkets status har sjunkit och det har blivit oattraktivt att arbeta som bussförare, vilket har lett till en nationell och internationell bussförarbrist. I denna studie intervjuas 6 respondenter som arbetar på ett stockholmsbaserat globalt busslinjeföretag. Samtliga respondenter har arbetat inom bussbranschen sedan avregleringens början och har själva upplevt hur arbetsvillkoren successivt har förändrats. Studiens syfte är att ta reda på hur arbetsförhållandena har förändrats över tid samt vilka konsekvenser det fått för den enskilda bussföraren och branschen i stort. Respondenterna vittnar om ett kraftfullt personalutnyttjande i jakten på att vinstmaximera och att vinna upphandlingar, ett försvagat fack som får allt svårare att stå upp mot arbetsgivaren, hur brister i lagstiftning och kollektivavtal gör att arbetsgivaren får fritt spelutrymme, och hur företagslojaliteten och yrkesstoltheten i mångt och mycket gått förlorad. Deras svar på frågan om hur branschen ska komma till rätta med bussförarbristen är att göra om systemet i grunden; genom att ta tillbaka driften av den lokala busstrafiken i offentlig regi. / <p>2023-06-01</p>

I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala kontaktnäten samt den egna hängivenheten till musiken och jobbkraven har stor inverkan på upplevelsen av stress i musikernas vardag och arbetsliv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnliga yrkesmusikers erfarenheter av moderskap och musicerande. Empirin består av intervjuer med sju stockholmsverksamma frilansmusiker, samt boken Musiker &amp; Mamma (2017) — en antologi skriven av musicerande mammor. Uppsatsen undersöker musicerande och modrande som praktiker, samt hur dessa utövas i vardagslivet. Vidare analyseras hur kvinnorna i materialet positioneras av diskurser, samt hur olika praktiker och handlingsrepertoarer konstrueras genom detta. En central slutsatsär att musicerandet villkoras på ett omvälvande sätt genom moderskapet, vilket riskerar att förstärka strukturella exkluderingsmekanismer. Samtidigt leder dessa erfarenheter till unika former av modrande och konstnärliga praktiker. Uppsatsen avslutas med förslag på hurvillkoren kan förbättras för kvinnor som musicerar och modrar.

Sick leave due to mental illness has increased dramatically in recent decades and is today one of the main reasons why individuals become long-term sick. Social workers job situation within social service has in recent years attracted an increasing attention and the debate has largely been about the high workload in the profession. Mental illness for social workers is a growing problem and there are no signs of a positive trend shift. The purpose of this study was to create a wider understanding of why social workers are prevented to work due to mental illness, goes on medical leave, and find out if it is possible to identify which common factors in these social workers stories. To answer the study's purpose, two issues have been considered. Partly which factors long-term sick social workers identified as the reason for their mental illness that led to long-term illness, and how the long-term sick social workers describe their individual experiences before, during and after their sick leave. The methodology has been a qualitative design where eight long-term sick social workers scattered around the country conducted interviews via e-mail through a semi-structured interview guide. The result will be divided and presented in three themes; Social workers practical work which concerns the social workers descriptions of their work place in the social services and the factors of the organization that has affected their work situation. It also presents the social workers perception of the impact of political decisions concerning the field of social work. The theme of social workers profession presents the results that have emerged and concerns how social workers perceive and identify their professional role. The third theme of individual experiences by social workers presents the results concerning the personal reflections that social workers have about themselves and their future role as a professional social worker. The study results show that job related factors largely affected the individual's mental health. It is clear that the structures upon an organisational level, the complexity of the professional role contra individual ideals have affected and led to the social workers present situation of long-term sick due to mental illness. The concluding section of this paper discusses several components with potential for development as possible contributing solutions to the problematic situation that made these social workers sick. Social work education, leadership and skills development are areas that are challenged in our discussion. / Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.</p>

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse över hur användningen av digitala system och hjälpmedel inverkar på arbetet för undersköterskor i hemtjänsten. Detta då digitaliseringen har enligt tidigare forskning visat på att digitalisering både kan frigöra mer tid men även bli en belastning för omsorgspersonalen. Hemtjänsten som har under åren blivit allt mer tidspressad och konkurrensutsatt och kraven på kunskaper har ökat då vi blir allt äldre och sjukare idag. Via en kvalitativ intervjustudie utförd i två grupper i Borås Stad undersöktes huruvida de digitala systemen inverkade på omsorgspersonalen samt hur de uppfattade de digitala systemen påverkan. Studien berör även hemtjänstens förändrande arbetsvillkor för att kunna öka förståelsen för hur digitalisering påverkar det dagliga arbetet. Materialet har analyserats och tematiserats och resultatet presenteras i 4 olika teman En vanlig arbetsdag, Inverkan och synen på digitala hjälpmedlen och systemen i det dagliga arbetet, Påverkan i kvalitet och effektivitet och ökade krav och Känslan av kontroll och stöd. Studiens resultat visade på att undersköterskorna i det stora hela har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg men det tar tid och att arbetet med digitala system måste integreras mer i undersköterskornas yrkesroll och utbildning då synen på att arbeta digitalt till stor grad står utanför undersköterskornas egna uppfattning av deras yrkesroll. / This study aims to gain a deeper understanding of how the use of digital systems affects the work of home nurses. This is because digitization has, according to previous research, shown that digitization can both release more time but also become a burden for healthcare personnel. The home care service, which in the meantime has become increasingly time-consuming and competitive, and the demands for knowledge have increased since we are today getting older and sicker.  Thru a qualitative interview study conducted in two groups in Borås City, it was examined whether digital systems affect healthcare personnel and how they perceive the impact of the digital systems. The studies also affect the changing service conditions of the home service to increase understanding of how digitalization affects daily work. The materials have been analyzed and the result is presented in 4 different themes A ordinary working day, Impact and view of digital aids and systems in daily work, Impact on quality and efficiency and increased requirements and Characteristics of control and support. The study's results showed that the nurses in general have a positive view of the work with digital tools, but it takes time and that the work with digital systems must be integrated more into the nurses 'professional role and education, since the view of work digitally stands largely outside the nurses' own view of their professional role.