Abstract  In this study I explore everyday leadership in a philosophical and existential perspective, based on a field study with three deep interviews with leaders for non-profit organisations that offers alternative social, school and care activities as a complement to the welfare that society provides. A fourth voice that is contributing to the study material and running throughout the text in reflections, discussions and analyses is mine, and thus my professional experiences are also part of the research material. Existentialism and the book of Simone de Beauvoir For the moral of ambiguity, together with Aristotle's thoughts of virtue and practical knowledge, are the basis in my philosophical approach to the field study in which I attempt to explore everyday leadership in the welfare sector. Factual evidence is taken from scientific reports, as well as from scientific literature. These are used for comparisons regarding the actuality of the study and the definition of concepts such as leadership. With the interview questions I seek to encourage conversations and reflections on how it is to be a leader in the encounter between one’s own inner conviction and the external circumstances in which the leader is located. The intention is to seek better understanding of leadership in a social organisation, and how the professional role interacts with the person who takes this role. Through conversations and reflections I investigate in what way the moral approach of leadership and how the interviewee relates to the context in which he or she is active. The leaders' experience, thoughts and reflections on their professional role constitute the basis for discussion and analysis. The conversation reflects the moral values ​​and approaches of the interviewed leaders in the profession and, conversely, the impact of the professional role in the personal sphere. / Sammanfattning   I denna essä som bygger på en fältstudie bestående av tre djupintervjuer med ledare för social och idéburen verksamhet inom vård, skola och omsorg utforskas vardagens ledarskap i ett filosofiskt och existentiellt perspektiv. Begreppet idéburna organisationer syftar till enskilda organisationer, vilka bedriver icke vinstdrivande verksamhet i syfte att komplettera samhällets insatser inom välfärdssektorn. En fjärde röst i essän som bidrar till studiematerialet och löper genom texten i reflexion, diskussion och analys är min egen, och mina yrkeserfarenheter utgör också en del av empirin. Existentialismen och filosofen Simone de Beauvoirs bok För en tvetydighetens moral är, tillsammans med Aristoteles’ tankar gällande dygd och praktisk kunskap, filosofiska ansatser i analysen och diskussionen av fältstudien om vardagligt ledarskap. Faktaunderlag hämtat från forskningsrapporter tillika med vetenskaplig litteratur utgör bollplank för jämförelser gällande studiens aktualitet till dagens situation och bestämning av begrepp som till exempel vad ledarskap innebär. Intervjufrågorna söker bjuda in till samtal och reflektioner om hur det är att vara ledare i mötet mellan en egen inre övertygelse och yttre omständigheter. Intentionen är att söka utforska hur det är att vara och arbeta som ledare för en social verksamhet, och hur den professionella rollen samverkar med människan som intar denna roll. I samtal och reflektioner undersöks hur ledarskapet och den intervjuades moraliska förhållningssätt relaterar till det sammanhang ledaren är verksam i. Ledarnas erfarenheter, tankar och reflektioner om sin yrkesroll är utgångspunkt för diskussion och analys. Samtalen speglar de intervjuade ledarnas moraliska värderingar och förhållningssätt i yrkesutövandet, och omvänt, vilken inverkan yrkesrollen har i den personliga sfären.

Fältet ledarskap är ett tidigare väl utforskat område, trots detta har relativt lite forskning inom ämnet berört svenska organisationer och än mindre statliga institutioner och myndigheter. I följande studie undersöks, vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation. Studien bygger på empirin från kvalitativa intervjuer med fem chefer på den statliga myndigheten Trafikverket. I och med denna studie har även en ny intervjumetod utvecklats, interaktivt tematiserad intervju. Där respondenten är en del i att skapa och utforma intervjuguiden. I resultatet av denna studie framkommer det att de undersökta cheferna själva upplevde att ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation bygger på fyra faktorer. Dessa benämnda som relationer, beslutsfattande, utveckling och autenticitet. Slutsatserna som denna studie kan bidra med, utöver vilka faktorer som cheferna själva anser genererar ett framgångsrikt ledarskap, är också hur cheferna agerar för att utöva ett vad de upplever framgångsrikt ledarskap, men även vilka roller ett framgångsrikt ledarskap innefattar. Att rollen som chef, rollen som ledare och rollen som sig själv, påverkar tidigare nämnda faktorer, relationer, beslut och utveckling, och att samspelet mellan dessa roller och faktorer på olika sätt påverkar chefernas grad av upplevd framgång i sitt ledarskap. Studien visar även att Trafikverkets nya ledarskapsfilosofi stämmer väl överens med vad cheferna upplever som bidragande faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Samt att denna nya filosofi kan bidra till att cheferna till större grad kan utöva ett vad de själva upplever framgångsrikt ledarskap. / The field of leadership is a previously well-explored area, but relatively little research in the subject has concerned Swedish organizations and even less government institutions and authorities. In the following study, what managers at a government authority are perceived as factors to exercise successful leadership in their organization are investigated. The study is based on empirical evidence from qualitative interviews with five managers at the State Administration of Transport, Trafikverket. Through this study, a new interview method has also been developed, interactive themed interview. Where the respondent is a part in creating and designing the interview guide. In the results of this study, it is found that the investigated managers themselves felt that successful leadership in their organization is based on four factors. These are referred to as relationships, decision making, development and authenticity. The conclusions that this study can contribute beyond what factors the managers themselves consider generating a successful leadership are also how the managers act to exert what they experience successful leadership, but also what roles a successful leadership includes. That the role of the manager, the role of leader and the role as himself, affects the aforementioned factors, relationships, decision and development, and that the interaction between these roles and factors in various ways affects the managers' degree of perceived success in their leadership. The study also shows that Trafikverket's new leadership philosophy is in line with what managers perceive as contributing factors for the pursuit of successful leadership. And that this new philosophy can help managers to exert more what they themselves experience as a successful leadership.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>