No description available.

<p>För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar.</p><p>Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning.</p><p>Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild.</p><p>Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.</p>

<p>Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt</p><p>sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den</p><p>forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt</p><p>lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och</p><p>forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass</p><p>gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna</p><p>svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som</p><p>grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.</p><p>Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de</p><p>olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de</p><p>generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en</p><p>avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen</p><p>främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.</p><p>Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas</p><p>lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa</p><p>elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL</p><p>sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt</p><p>lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I</p><p>institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk</p><p>paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna</p><p>paradox bekräftar min studie.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan</p><p>hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och</p><p>skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga</p><p>inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har</p><p>framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger</p><p>försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på</p><p>föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever</p><p>använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar</p><p>i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem</p><p>och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera</p><p>sfärerna hem och skola vid samverkan?</p><p>I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i</p><p>relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till</p><p>vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan.</p><p>För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i</p><p>grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar</p><p>sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar,</p><p>2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att</p><p>glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett</p><p>uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på</p><p>åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi</p><p>kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga</p><p>utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå</p><p>elevers behov.</p>

<p>Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur.</p><p>I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.</p><p>Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.</p>

<p>Många multinationella företag (MNC) ställs inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag då det kan finnas både stora kulturella och legala skillnader mellan olika länder. Ett område som detta märks tydligt på är human resource management (HRM) då företaget måste anpassa sig till både den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det här problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sätt är att föra över mer eller mindre beslutanderätt till dotterbolaget.</p><p>Den här uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt läkemedelsbolag har när det gäller HRM. För att kunna undersöka det har vi gått igenom aktuell forskning inom området för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. Därefter har vi gjort en fallstudie med två kvalitativa intervjuer på Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag. Utifrån vår teori har vi sedan analyserat intervjusvaren och kommit fram till att MSD Sverige har en begränsad autonomi när det gäller HRM. Generellt gäller att MSD Sverige har att röra sig inom de ramar som moderbolaget sätter upp i form av policys och andra regler. Vi generaliserar även mot vår teori och kan med relativt stor säkerhet säga att dessa förhållanden även gäller andra amerikanska dotterbolag i Sverige. Avslutningsvis ger vi förslag på intressanta ämnen för framtida forskning.</p>

Sammanfattning Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten. Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor. Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna paradox bekräftar min studie.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera sfärerna hem och skola vid samverkan? I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan. För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar, 2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå elevers behov.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center. Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en centraliseringsprocess. Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)? Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera. Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess. Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.