This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

The Swedish school as an institution has during a period of continuous change and control affected the teacher's profession and agency. One of the biggest resources a school has is the teachers. That is why it is important how the teachers themselves and their work are defined. The purpose of this study is to gain knowledge of the teacher's perception of professional practice and autonomy with the help of a questionnaire survey in the form of a mixed method. There are separate factors that have changed the teaching profession and with the help of a framework theory we can clearly see this. The frame factors are used in our work to gain an understanding of how external factors affect the teachers' profession. This is used as a way of structuring and analyzing the empirical data. Through the questionnaire responses, we have gained knowledge of teachers' experiences and descriptions of their professional practice and autonomy. The results have consistently highlighted the factors that affect autonomy and how this in turn affects the teacher's professional practice. The external factors that the results show are that a higher requirement is placed on documentation and student care, which means that subject knowledge is not prioritized. In relation to this, teachers are also critical of new scheduled activities that are outside the teacher's profession where there is an unclear division of responsibilities and insufficient resources.

Idéer om styrning och organisation har de senaste decennierna blivit allt mer framträdande i den offentliga förvaltningen där ett ideal om en mer företagslik organisation har vuxit fram. I relation till pågående diskussioner om den politiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten presenteras i denna uppsats en studie av managementidéernas genomslag inom kulturområdet och dess påverkan på den professionella autonomin inom offentlig kulturverksamhet. I studien undersöks Stiftelsen Dansens Hus organisation och verksamhet utifrån intervjuer och skriftligt material. Av studiens resultat framgår hur managementidéer är tydligt närvarande inom organisationen. Det handlar till exempel om ett aktivt varumärkesarbete, en tydlig marknadsinriktning och införandet av en ny verksamhetsstyrning. Organisationen befinner sig i ständig förändring där verksamheten ska utvecklas och effektiviseras, i vissa fall med den konstnärliga friheten som argument. Managementidéerna har till viss del motarbetats av medarbetare inom organisationen, men idéerna har också fått inflytande på ett sätt som direkt påverkar eller riskerar att påverka den professionella autonomin. Ekonomiska värden har exempelvis fått en framskjuten plats i kärnan av Dansens Hus konstnärliga verksamhet, vid urvalet av gästspel.

Den här studien ämnar undersöka hur lärare uppfattar sin autonomi inom olika områden av deras yrke och fungerar som en förstudie till ett forskningsprojekt. Begreppet autonomi är mångfacetterat, men kontroll över yrket och inflytande över beslutsprocesser utgör en stor del av det. Uppsatsen fokuserar på lärare i grundskolan och gymnasiet. Tre forskningsfrågor formulerades för att fånga in begreppet autonomi. Dessa är: Hur uppfattar lärare sin professionella autonomi?, Hur skiljer sig lärares uppfattningar angående olika dimensioner av autonomi (olika nivåer och olika områden i yrkeslivet)? samt Hur väl korrelerar olika delar av lärares uppfattade autonomi med varandra?. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät vilken 93 personer svarade på. Merparten av lärarna svarade på enkäten via facebookgrupper även om flera olika kanaler användes för att nå ut till möjliga respondenter. Det teoretiska ramverket består i Frostensons tre nivåer av autonomi, LaCoes sex komponenter gällande lärares yrkesautonomi och Ballous individuella autonomi vilka tillsammans skapar en multidimensionell konstruktion. Tidigare forskning behandlar hur de senaste decenniernas skolreformer i Sverige omformat lärarprofessionen men består också i utländsk forskning gällande lärare och deras autonomi.                       Uppsatsens resultat visar att lärare uppfattar sin autonomi som både stor och liten beroende på vilket område av autonomi som åsyftas. Respondenterna anser sig ha litet inflytande gällande ekonomiska beslut vilka även visar sig vara de beslut de uppfattar är viktigast i skolans verksamhet. Vidare uppfattar lärarna som svarade på enkäten sin autonomi som hög vad gäller sådant som rör deras klassrumsmiljö och undervisning. / This study serves as a pilot study for a research project and aims to investigate how teachers perceive their autonomy in different domains of their profession. Autonomy as a concept is multifaceted but control over the profession and influence in decision-making processes constitute a great part of it. The study focuses on primary, secondary and high school teachers. Three research questions were formed to capture the term autonomy. These are: How do teachers perceive their professional autonomy?, How do teachers perceptions differ in the various dimensions of autonomy (different levels and domains of the worklife)? and How well do various domains of teachers perceived autonomy correlate?. The data of the study was collected by quantitative method via a web-based questionnaire which was answered by 93 persons. The main part of the teachers answered the questionnaire through facebook groups despite having used several other different channels to reach out to possible respondents. The theoretical framework consists of Frostenson’s three different levels of autonomy, LaCoe’s six components of teacher autonomy and Ballou’s themes within individual autonomy which together create a multidimensional construction. Previous research discusses how school reforms of the recent decades in Sweden have reshaped the teaching profession but it also consists of foreign research of teachers and their autonomy.                       The results of the study indicates that teachers perceive their degree of autonomy as both high and low depending on what domain referred to. The respondents consider themselves having a small influence regarding economical decisions which also is considered the most important decisions in school’s activities. Furthermore the teachers who responded perceive their degree of autonomy as high regarding the classroom environment and teaching.

<p>Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för</p><p>kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar</p><p>ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.</p><p>Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en</p><p>specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en</p><p>centraliseringsprocess.</p><p>Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka</p><p>dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?</p><p>Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.</p><p>Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att</p><p>man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket</p><p>förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer</p><p>eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens</p><p>autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess.</p><p>Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta</p><p>har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att</p><p>påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska</p><p>i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att</p><p>tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.</p>

I svenska och internationella styrdokument framhålls elevens rätt till inflytande och medbestämmande och att dessa är avgörande för elevens hälsa. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare utformar gynnsamma lärmiljöer som främjar elevernas autonomi i träningsskolan. Vad är det som befrämjar elevens möjlighet att påverka, ha inflytande och medbestämmande som i sin tur medverkar till friskare elever? Den kvalitativa studien byggde på elva observationer och elva intervjuer med lärare i träningsskolan. Resultatet analyserades ur ett relationellt- och systemteoretiskt perspektiv. Sammantaget visade resultatet att förutsättningarna i lärmiljön har starka samband med speciallärarnas förståelse både för utformningen av lärmiljön och för att skapa relationer med och runt eleven. Resultatet tyder också på att utformningen av lärmiljön och samspelet påverkas av speciallärarens sensitivitet, lyhördhet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom. De slutsatser som vi utifrån studiens resultat drog, visade att det är lätt att man tänker för stort när man arbetar för att främja elevernas autonomi i träningsskolan.

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

Leadership is considered one of the most important factors when it comes to the experience of a well-functioning workplace and therefore there are many studies about leadership. Our study aims to examine how the experiance of a well-functioning workplace can be explained by the cohesion instead of just leadership. To study the cohesion it has been important to ensure the corporate culture that prevails. We have studied this by examine the company's standards and values, the invisible culture. The study is conducted at a company that is in the middle of a valuation process, which means that they do not have any formal values that they work for. Despite this, the employees have a common understanding of how the values of the company are ​​perceived. This is a result of a strong cohesion. The study is based on a qualitative approach where we conducted interviews with eight employees in a recruitment company in southern Sweden. We have also done simple observations when we spent a lot of time at the company's office. We have analyzed our material using three key concepts; corporate culture, autonomy and roles. These concepts also became our keywords. The results of the study shows that a good cohesion is the key to a functioning workplace. Our conclusion is that it is not only the leadership that is the foundation for a well-functioning workplace. Leadership is a contributing factor, but it is the leardership together with the employes that create a well-functioning workplace.

Skolans undervisning i naturkunskap är av lågt intresse för eleverna. Motivationen tryter, vilket kan bero på läraren enligt källor. Lärarens sätt att agera och undervisa i klassrummet påverkar elevernas upplevelse av autonomi. Syftet med denna studie är att ge insikt i hur autonomistödjande beteenden utifrån self-determination theory används av lärare i ämnet naturkunskap. Jag vill undersöka hur naturkunskapslärare använder sig utav dessa beteenden. För att uppfylla syftet genomförs observationer i fyra naturkunskapslärares klassrum. Det visade sig att autonomistödjande beteenden var vanligare än icke autonomistödjande beteenden av de observerade naturkunskapslärarna men att det finns vissa felkällor som kan ha påverkat resultatet. Dessutom kom det fram att de situationer som autonomistödjande beteenden observerades flest gånger var i samband med att frågor ställdes, vilket kan bidra till att motivera eleverna i ämnet naturkunskap.

Bakgrund: Depression är en allt vanligare sjukdom som drabbar upp till 20% av befolkningen. Olika grader av depression förekommer och lätt till medelsvår depression kan behandlas med fysisk aktivitet. Som sjuksköterska kan fysisk aktivitet ordineras och följsamheten ser olika ut. Syftet med denna studie var att beskriva vad deprimerade personer upplevde som hindrande och främjande till fysisk aktivitet. Metoden var en litteraturöversikt med analys av tio kvalitativa artiklar. Resultatet har analyserats utifrån Fribergs fem stegs analys. Resultat som framkom var hur viktigt det var att få behålla autonomi och uppleva stöd samt upplevelsen av psykiska och fysiska framsteg men även olika hinder för fysik aktivitet.  Slutsats: Personer med depression behöver en individuellt anpassad ordination av fysisk aktivitet för att kunna fullfölja och det kan sjuksköterskan erbjuda genom att förhålla sig till personen utifrån personcentrerat förhållningssätt.