Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?   Metod & Urval Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.     Resultat och Slutsats 38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

SAMMANFATTNING   Akupunktur har en mångtusenårig historia och kan användas vid till exempel vid smärta, oro och depression. Vid behandling av beroendetillstånd används ett standardiserat öronakupunkturprotokoll (NADA), som främst används i syfte att avgifta substansberoende men kan även användas mot oro och ångest. Akupunkturen är kostnadseffektiv och har få negativa biverkningar. Vi vill med denna systematiska litteraturstudie beskriva människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid beroende och missbruk. Denna studie grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna, Cinahl, PubMed och PsycInfo och artiklarna kvalitetsgranskades. Resultatet visade att akupunkturens positiva effekter framkom i alla studierna, bland annat på avslappning, sömn, oro, depression, abstinens och drogsug. Den avslappnande effekten samt minskning av oro och depression var huvudresultatet i flera studier. Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i studierna upplever att akupunkturen ger en mängd positiva erfarenheter, dock behövs mer forskning inom området för att öka kunskapen om alternativa behandlingsformer.

<p>Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. </p><p>Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan. Även förslag på övningar som kan göras i grupp finns med. </p><p>När jag utformade åtgärdsprogrammet har jag arbetat med tre elever som valdes med hjälp av personal på skolan. Dessa elever fick arbeta tillsammans med mig med ett åtgärdsprogram som jag skapade utifrån ett antal olika frågeformulär. Åtgärdsprogrammet bestod av CD-träning, skriftliga frågor/uppgifter (från IMT)vilka eleverna skulle besvara eller utföra och skriftliga intervjuer i dagboksform. </p><p>Resultatet blev positivt i den bemärkelsen att eleverna tyckte att de kändes bättre i provsituationen. Om eleverna verkligen presterade bättre, kunde jag inte bevisa i min undersökning, då provresultaten enbart visade en marginell förbättring. Känslan hos eleven är dock det viktiga i det här sammanhanget och vi ska komma ihåg att mental träning tar tid innan det ger några resultat. Jag arbetade endast en kortare tid, drygt en termin, med dessa elever.</p>

Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.

Hos Medicinsk Teknik, Forskning och Utveckling på Norrlands Universitetssjukhus finns ett befintligt brainball-bord som de vill använda i samband med mässor och demonstrationer. Som komplement till det fysiska bordet vill de visa en grafisk representation av de hjärnvågor som används i spelet för att spelare och eventuell publik lättare ska förstå vad som händer. Ett program som ger en grafisk representation av hjärnvågorna som används i ett Brainball-spel har tagits fram i programmeringsspråket Python med hjälp av biblioteket ''matplot''. Det färdiga programmet har en enkel och överskådlig layout med tre grafer som visar de två spelarnas hjärnvågor och deras uträknade avslappning i jämförelse med varandra. Graferna tar in och visar värden i realtid med en rullande x-axel med ca 20 bilder per sekund. Programmet körs på en Raspberry Pi 3 och på grund av datorns låga prestanda är funktioner som frekvensfiltrering och animation något begränsad. Programmet uppfyller sin huvudsakliga uppgift men det finns en del förbättringar att göra när det gäller dess prestanda. / Medical Technology, Research and Development department at University Hospital of Umeå has an existing brainball-table that they want to use at fairs and demonstrations. As a complement to the physical table they want to show a graphical representation of the brainwaves that are used in the game, in order to make it easier for players and any audience to follow along. A program showing the graphical representation of the brainwaves used in the Brainball-game has been developed using the programming language Python with help of the library ”matplot”. The finished program has a simple layout with three graphs, showing the two players brainwaves and their calculated relaxation in comparision with eachother. The brainwaves are sampled and shown in the graphs in real time with a scrolling x-axis with approximately 20 frames per second. Everything is run on a Raspberry Pi 3 computer and because of it’s low performance some functions such as frequency filtration and animation is somewhat limited.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv utforska på vilka sätt några högstadieelever upplever avslappning förlagd i början av några musiklektioner. Forskningsfrågorna är: Hur upplevs stunden med avslappning? Hur erfars den efterföljande lektionen? Vilka upplevelser bär de med sig från dessa stunder? I bakgrunden presenteras styrdokument och forskning kring studiero i skolan, vad stress är för något och hur den kan motverkas samt forskning om avslappning och avspänning. Som metod valdes ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna utifrån tre teman som utkristalliserats: avslappning kräver övning, avslappning ökar fokus samt avslappning ger medvetenhet. Gemensamt för dessa teman var att eleverna upplevde att avslappningen gav dem ökat lugn, fokus och arbetsvilja samt att de fick upp intresset för de upplevelser som avslappningsövningen kan ge. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet i relation till det som presenterats i bakgrunden under rubrikerna övning ger effekt, avslappning och studiero samt avslappning under musiklektioner.

Denna studie är skriven med syftet att utöka kunskaper om hur miljön på en förskola som arbetar med utomhuspedagogik påverkar barn i åldrarna tre till fem års förutsättningar för vila och avslappning samt vad som kategoriserar dessa miljöer. Arbetet är skrivet med det posthumanistiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, då denna teori har miljöns påverkan på människan som centralt begrepp. Genom observationer på en förskola som arbetar med utomhuspedagogik kunde slutsatser dras om att främst trånga och mörka platser har störst avslappnande dragningskraft. Miljöns utformning, väderleksförhållanden samt stämning hade även de en inverkan på huruvida miljön bjöd in till vila och avslappning.

Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans.Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning. De faktorer som framförallt bidrar till stress är personalbrist, extra arbetsuppgifter utanför barngruppen samt begränsade möjligheter att dela upp barnen. Alla uppger att de har stora svårigheter att få tag på korttidsvikarier. De pedagoger som upplever stress i begränsad utsträckning menar att det är deras medvetna förhållningssätt, goda kommunikation, aktiva arbete med vila, barnqigong och avslappning samt god verksamhetsplanering som verkar stressförebyggande.

This research paper is about educator's thought on the importance of sleep, rest and relaxation for children in preschool, both young and older children. In order to gain an understanding of how educators think about the importance of children's sleep, rest and relaxation during a day at preschool, I have used qualitative interviews with six educators at two different preschools in Lidköping Municipality. Based on the interviews as well as research on the need of sleep, rest and relaxation in preschool, I have analyzed and interpreted the data material. Overall, the study has shown that it is important that children have time for relaxation and recovery during their day at preschool. The study also shows that children of different ages need different types of sleep, rest and relaxation. The study also shows that the children's sleep, rest and relaxation are important for their well-being in preschool and how it can affect their learning and development.

Syftet med föreliggande arbete är att undersökavad det är som får mig att bli stressad och spänd när jag spelar saxofon, samt hur jag erfar avslappning som metod för att motverka ett spänt saxofonspel. Arbetet genomsyras av följande forskningsfråga: Hur kan avslappning öka kroppslig och mental medvetenhet, samt lösa upp invanda spänningar under saxofonövning? Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har jag genom loggboksanteckningar undersökt både fysiska och mentala upplevelser som framträtt under och efter genomförd avslappning- och saxofonövning. I resultatkapitlet presenteras de fysiska och mentala förutsättningar vilka uppdagats genom avslappning och som direkt påverkat både avslappnings- och saxofonövning. I kapitlet presenteras även den kroppsliga och mentala medvetenhet som gjorts och som bidragit till minskad fysisk- och mental stress. Vidare presenteras hur avslappningen både kort- och långsiktigt förändrat mitt förhållningssätt till både saxofonövning och musicerande. I diskussionskapitlet kopplas resultatet till tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Avslutningsvis presenteras fortsatta forskningsmöjligheter inom föreliggande ämne. / The purpose of this study is to examine determinants of stress and tension in my own saxophone playing. I experience relaxation as a method to counteract practicing saxophone in a tense state. The study is based on the following research question: How can relaxation enhance physical and mental awareness, and solve habitual tension in playing the saxophone? From a phenomenological perspective, I have examined both physical and mental experiences that appeared during and after completed relaxation- and saxophone exercise, through a logbook. Physical and mental states were examined in relation to both my increased abilities of relaxation and my saxophone playing in general. Furthermore, the results section goes further into depth of how an increased awareness concerning bodily and mental experience decreased physical and mental stress. Moreover, the implications of the present study presents how my saxophone practice and musical performances changed in line with the relaxation intervention over time. The results are linked to previous research and other relevant literature in the discussion chapter. Finally, suggestions on further research is presented.