I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet. / In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

This article examines visual storytelling and how visual artefacts could be used to communicate a specific message to several different interactors. Often when a person analyzes an image, the person's analysis is affected by her previous experiences, what is currently relevant in her everyday life and what associations the person has to different colors and objects in the image. This type of analysis commonly results in many different narratives of one and the same image. This article investigates the opposite, the goal is to create several similar analyses/interpretations of the same image, in this case the narrative of a children’s book. To investigate this, an artefact was created in the form of a children's book. The purpose of the book is to test different theories in visual storytelling with focus on visual communication, environment construction within illustration and character design. To test the theories, I have chosen to remove all text in the book, this resulted in a children's book without text where the interactive part, instead of reading would be image interpretation. The design is tested using personal tests in the form of interviews, I asked children aged 3-6 years old to interpret the design and come up with their own story for the illustrations in the book to see if they interpreted the book "correctly".

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse.Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening. Även om kön såväl som karaktärernas egenskaper är varierade kan de till stor del ses som stereotypa. Insikten om hur förståelsen av boken påverkar pedagogens bemötande av barns frågor och funderingar samt pedagogers medvetenhet kring barns förförståelse pekar på vikten av väl reflekterade bokval.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet med examensarbetet är att undersöka när och hur böcker och högläsning förekommer i verksamheten samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna ser med användandet av dessa. Vi har genomfört kvalitativa verksamhetsobservationer och pedagogintervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Utifrån den insamlade empirin har vi därefter analyserat samt knutit an till vår kunskapsbakgrund och tidigare forskning. Undersökningen visar att pedagogerna ser barnboken och högläsningen som en källa till kunskap och lärande men resultatet pekar på att barnböcker och högläsning inte används som ett kontinuerligt inslag i verksamheten. Slutsatser vi kan dra av vårt examensarbete är att pedagogerna på vår valda förskola är medvetna om barnbokens användning men att de har svårt för att omsätta detta i praktiken. Pedagogerna menar att det i förskolans verksamhet idag inte längre finns den tid till barnböcker och högläsning som det fanns förr. Detta på grund av bland annat nya arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur karaktärer representeras och framställs i utvalda bilderböcker ämnade för barn i förskoleåldern. De frågeställningar som studien utgått ifrån handlade om vilka representationer som synliggjordes; hur fördelning av talutrymmet såg ut; och slutligen huruvida dessa utmanades utifrån ett genusperspektiv. De teorier som användes var Judith Butlers syn på genus samt Halls Representationsteori. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes där 10 bilderböcker från 2010 respektive 2020 analyserades. Det resultat som genererades var att vi såg två förekommande teman som var: sårbar maskulinitet och självsäker femininitet, vi ansåg att de analyserade karaktärerna utmanade och bröt rådande normer gällande könstillhörighet. Några av de slutsatser som drogs var att det är viktigt att synliggöra mångsidiga representationer av femininitet och maskulinitet i bilderböcker. Vi ser detta som relevant att påvisa en bred representation i bilderböcker baserat på jämställdhetsuppdraget förskollärare och pedagoger har i relation till didaktiska aspekter i förskolans värld.

Uppsatsen handlar om hur genus gestaltas i barnböcker anpassade för barn i förskoleåldern, 1-5 år.

AbstractFörhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven. Som metod har vi använt oss av kvalitativ textanalys för att besvara våra frågeställningar. För att kunna forma vår egen analysmodell kring vad som anses vara manligt och kvinnligt, tog vi hjälp av Nikolajevas (2000) och Hirdmans (2003) analysmodeller över typiskt manliga och kvinnliga drag. Vi valde ut egenskaper från dessa båda scheman och fick fram ett eget analysschema som vi sedan i undersökningen utgick ifrån. Egenskaperna vi valde att ta med i vårt schema är karaktärsdrag som ofta tillskrivs mannen respektive kvinnan.Av de barnböcker vi analyserat har det visat sig att män framställs mer genustereotypt exempelvis med kläder i förhållande till kvinnor. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom rosetter och hårklämmor. Vi har sett karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och så vidare. Men likaså gränsöverskridaren som bryter normen har synts till i flera av böckerna. Även gränsvakten har observerats i två av böckerna. Vi har också kunnat urskilja förändringar i de analyserade barnböckerna beroende på vilken tidsperiod de skrevs till exempel vad gäller karaktärernas kläder och handlingar.

Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter förskolans miljö erbjuder yngre barn att intra-agera självständigt med böcker och hur denna intra-aktion tar sig uttryck. Vår önskan var att genom detta få en fördjupad förståelse för yngre barns förutsättningar att grundlägga en identitet som bokläsare i förskolan. Vi har genomfört två delstudier, varav den ena har undersökt miljön på sex förskolor med observation som metod och med stöd av observationsprotokoll. Den andra delstudien har undersökt barns och böckers intra-aktion på en av dessa förskolor. Denna delstudie genomfördes som en etnografiskt inspirerad mini-studie och med observation med stöd av ostrukturerade fältanteckningar som metod. Vi valde att använda ett posthumanistiskt perspektiv där materialitet ses som aktörer med agens att påverka sin omgivning. Vi använde oss av begreppen agens, aktör, affordance, materiellt-diskursiv och nätverk (hämtat från Actor-Network Theory). Våra huvudsakliga resultat visade att de förskoleavdelningar som ingick i studien erbjöd yngre barn tillgång till böcker, men att denna tillgång varierade mellan förskolorna. Böckernas placering, exempelvis högt eller lågt, i hylla eller låda, inverkade på vilken agens de fick. Vidare hade den omgivande miljöns affordance också påverkan, exempelvis en närplacerad soffa att sitta i för att kunna bläddra i böckerna. Observationerna av barns och böckers intra-aktion visade att barnböckerna hade stark agens och blev aktörer i många olika sorters nätverk med barnen. Andra aktörer i förskolans miljö både hindrade och underlättade barns självständiga intra-aktion med böcker, exempelvis gåvagnar, ljudleksaker, pedagoger och diskurser.