Syftet med studien är att få inblick i om vad och hur de yngsta barnen (1-2 år) samspelar och kommunicerar i mötet med naturvetenskap samt om vilka förutsättningar det finns för deras möjligheter att utforska naturvetenskap inom förskolans verksamhet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod, där icke-deltagande observationer har utförts på två olika förskolor. Resultatet och slutsatsen av studien visar att de yngsta barnen utforskar flera olika naturvetenskapliga fenomen både kroppsligt, verbalt, med sinnena samt genom imitation och iakttagelse. Barns uppmärksammande av varandras naturvetenskapliga utforskande, förskollärarens roll samt miljö och dess material visar på centrala förutsättningar för de yngsta barnens möjligheter att utforska naturvetenskap.

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas olika uppfattningar av matematik och matematikundervisning i förskolan samt hur de utformar den fysiska milljön på förskolan i syfte att utveckla de yngsta barnens matematik. För att besvara frågeställningarna har två metoder använts: struktuerade observationer samt semistruktuerade intervjuer. Resultatet av observationerna visar att det finns varierat utbud av färdigt och löst material på avdelningar, där det färdiga materialet är mer tillgängligt än det lösa materialet. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna har olika uppfattningar kring matematik och matematikundervisning beroende på deras tidigare erfarenheter. Vidare framkommer det i resultatet att utformningen av den fysiska miljön på förskolan inte får mycket utrymme i verksamheten. Den främsta orsaken är tidsbristen hos förskollärare.

Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver arbetet med hantering av konflikter mellan barn och förskollärare-barn. Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. I studien fokuseras det på de yngsta barnen. Det framkom i resultatet att konflikter främst uppstår med leksaker och i trånga utrymmen. I resultatet framkom att förskollärare menar att vara närvarande, lyhörd och inlyssnande är egenskaper som är bra i det kommande yrket. Slutsatsen visar att vikten av planering av verksamheten och betydelsen av närvarande och engagerade förskollärare.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan samt hur förskollärare upplever de yngsta barnens medgivande till dokumentation. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur upplever förskollärare dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan? På vilka sätt upplever förskollärare att de yngsta barnen ger sitt medgivande till dokumentation? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och empirin har bearbetats genom en analys av meningsinnehåll.  Resultatet visar att förskollärarna upplever att dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan och deras rätt till medgivande är komplext. Förskollärarna upplever utmaningar med maktstrukturer, tid samt dilemmat med barns ålder i frågan om barns rätt till medgivande till dokumentation. Resultatet visar även vikten av barns delaktighet i dokumentationsarbetet samt hur barns delaktighet kan upplevas som ett medgivande. Det visar sig även att förskollärarna upplever att de får syn på barns kommunicerande samt att dokumentationen blir ett sätt för de yngsta barnen att uttrycka sig genom. Förskollärarnas förhållningssätt i form av närvaro och känslighet inför dokumentationen samt ständig reflektion upplevs som meningsfullt i dokumentationsarbete med de yngsta barnen på förskolan.

Syftet med uppsatsen var att få inblick i hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i förskolan. Problemställningarna blev att synliggöra vilka strategier förskollärare har för att undervisa barn och vilket stöd läroplanen ger förskollärare i undervisningen med barn mellan ett och tre år. För att besvara problemställningarna valdes en kvalitativ ansats med en tematisk analys. Datainsamlingsmetoden var i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Teorin som valdes för denna studie var det sociokulturella perspektivet med inriktning på begreppen redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att den primära strategin som förskollärare använder är att få in barngruppens intresse i undervisningen. Resultatet visade vidare att förskollärare ser läroplanen som ett stöd att forma en utbildning runt barngruppens intresse. Slutsatsen av studien blev att förskollärares primära strategi är att fånga upp barnens intressen och att förskollärare använder läroplanens mål för att utforma en undervisning som utgår från ålder och intresse.

Syftet med studien var att undersöka och skapa en förståelse för tre förskollärares arbete med de yngsta barnens matematikutveckling genom lek. Studien grundar sig i att ta reda på detta genom studiens syfte och frågeställningar. Studien utgick ifrån observationer av tre förskollärare, vilka analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv i kombination med lekresponsiv teori. Resultatet visade att förskollärarna tog vara på undervisningen i barns lek samtidigt som de värnade om barnens självständiga lek. Studiens slutsatser är att förskollärares närvaro i barns lek har stor betydelse för de yngsta barnens utvecklande av matematikkunskaper. Förskollärarna behöver vara lyhörda och finnas med som stöd i leken för att identifiera och uppmärksamma barn på matematiken i de vardagliga situationerna i utbildningen. Förutsättningen för detta är att förskolläraren innehar kunskaper om matematik i syfte att utveckla barnens matematikkunskaper.

Undervisning är ett relativt nytt begrepp i läroplan för förskolan och det finns ingen förklaring om hur undervisning kan relateras till de yngsta barnen i förskolan. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares beskrivning om undervisning med de yngsta barnen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys med hjälp av postmodernistiskt perspektiv och inslag av modernistiskt perspektiv. I resultatet framkommer skilda beskrivningar på vad som utmärker undervisning med de yngsta barnen samt vilka utmaningar som finns. Bland annat är de yngsta barnens frånvaro av verbalt språk en av utmaningarna som framträder. Slutsatsen vi kom fram till i studien var att förhållningssättet till undervisning och de yngsta barnens språkanvändning påverkar hur förskollärare beskriver undervisning och dess utmaningar.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i matematik i förskolan. Syftet konkretiseras med två forskningsfrågor. Samtalsintervju  i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare från olika kommuner i Sverige. Vygotskijs sociokulturella teori och dess centrala begrepp används i denna studie som utgångspunkt för analys. Respondenterna beskriver vilka olika material som de använder i undervisningen. Det handlar om material som är populära bland barngruppen, material som är tillgängliga i stunden och konkreta material som de anser viktiga speciellt för de yngsta barnen. Materialen integreras i barnens lek och respondenterna ger barnen möjlighet att fysiskt interagera med materialen. Resultatet visar också att det är viktigt att använda rätt matematiska begrepp tillsammans med material när man undervisar de yngsta barnen. Studiens resultat visar att respondenterna väljer att undervisa  de yngsta barnen i matematik genom spontan och planerad undervisning. Det framgår också i studien att närvarande respondenter som kan samspela och ha dialog med barnen är en viktig förutsättning för att undervisa de yngsta  barnen i matematik. I studiens resultat visar det sig att en del respondenter  inte skiljer  på begreppen undervisning och lärande.