Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning.

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva. Samtidigt så ska barnen få chansen att prova och experimentera med de material som förskolan har för att barnen ska kunna utvecklas och komma in i ett lärande. Bildskapandet är en form av kommunikation, ett uttrycksmedel, och det är därför av största vikt att barnen ska få tillfälle att träna sig i detta.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar att matematik kan integreras med lek samt hur de planerar och genomför detta arbete. Studien utgår från variationsteorin där de centrala begrepp som lyfts är lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Vi använder en fenomenografisk ansats för att synliggöra förskollärarnas olika uppfattningar om matematik. Variationsteorin och den fenomenografiska ansatsen används för att analysera vårt resultat. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer då vi ansåg att intervjuer skulle bidra till att vi får inblick i hur förskollärarna uppfattar detta ämne. Åtta förskollärare som arbetar med de yngsta barnen (1–3 år) intervjuades. Förskollärarna har varierande erfarenhet av förskolläraryrket, och arbetar i en och samma kommun. I resultatet framgår att leken är ett verktyg för matematikundervisning, där benämnandet av begrepp har stor betydelse. Förskollärare behöver ta vara på såväl spontana som planerade lärtillfällen, där utgångspunkten är barnens intressen. Barnen behöver finna matematik som lustfyllt samt att de behöver få uppleva och utforska matematik med kroppen. Den matematik som läggs in i leken måste vara relevant, för att skapa ett transdisciplinärt lärande. / This study aims to investigate how preschool teachers perceive that mathematics can be integrated with play and how they plan and implement this work. The study is based on variation theory where the central concepts highlighted are learning objects, critical aspects and variation patterns. We use a phenomenographic approach to highlight the preschool teachers' different perceptions of mathematics. The variation theory and the phenomenographic approach are used to analyze our results. The study is based on qualitative semi-structured interviews because we felt that interviews would help us gain insight into how preschool teachers perceive this topic. Eight preschool teachers working with toddlers (1–3 years) were interviewed. The preschool teachers have varying experience of the preschool teaching profession, and work in the same municipality. The results show that play is a tool for teaching mathematics, where the naming of concepts is of great importance. Preschool teachers need to take advantage of both spontaneous and planned learning opportunities, where the starting point is the children's interests. Children need to find mathematics enjoyable, and they need to experience and explore mathematics with their bodies. The mathematics included in the play must be relevant, to create transdisciplinary learning.

Syftet med vår studie var att utifrån förskollärares beskrivningar synliggöra olika konstruktioner av undervisning för de yngsta barnen. Studien grundar sig i socialkonstruktionismen som redogör för att våra erfarenheter och uppfattningar om omvärlden är socialt konstruerade. Med utgångspunkt i de socialt konstruerade erfarenheterna kommer vi i denna studie redogöra för förskollärares konstruktioner av undervisningen med de yngsta barnen, det vill säga hur förskollärare beskriver att de formar undervisningen utifrån olika aspekter. Det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra förskollärare intervjuades där alla bidragit till studiens empiri. Den insamlade datan har analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning, teori och studiens forskningsfrågor. Det användes en tematisk analys där materialet har sorterats, reducerats och argumenterats för. Något som tydligt framträdde i studiens resultat var hur olika förskollärare konstruerade undervisningen för de yngsta barnen samt vilken omfattande påverkan deras grundläggande barnsyn har för dessa konstruktioner. Vidare framträdde delade meningar i förskollärares konstruktioner kring definitionen av vad undervisningbegreppet innebär avseende de yngsta barnen i förskolan.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen. För att besvara mina frågeställningar använde jag dokumentstudier samt semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och fem volontärer som arbetade på olika nivåer inom Rädda Barnen. Resultatet visade på att samarbetet mellan volontärerna och tjänstemännen har betydelse för volontärernas engagemang i organisationen. Detta då tjänstemännen genom att utgöra ett stöd istället för att leda volontärerna, möjliggör för volontärerna att utforma sitt engagemang i organisationen. Organisationsstrukturen visade sig möjliggöra för volontärerna och tjänstemännen att till stor del själva utforma detta samarbete. Tjänstemännens svar visade på en svårighet de ofta upplevde mellan att ge volontärerna stor frihet och stödja deras engagemang å ena sidan och samtidigt verka i riktning mot Rädda Barnens målsättning. Resultatet analyserades med utgångspunkt från tidigare forskning samt utifrån de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism i kombination med rollteorier och Maslows behovshierarki. Detta för att lyfta fram betydelsen av interaktionen mellan de två positionerna volontär och tjänsteman, inom ramen för organisationen samt belysa hur engagemanget motiveras av de behov människan har enligt Maslows behovshierarki.

Denna studie handlar om hur förskollärare använder artefakter i matematikundervisningen med de yngsta barnen. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapa möjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning som tar sin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Grunden för denna studie är det sociokulturella perspektivet och metoden för datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer och bilder som förskollärarna fotograferat från sina verksamheter. Intervjuerna genomfördes via distansteknik med fem förskollärare alla verksamma på avdelningar med barn 1 - 3 år. Resultatet visar att artefakterna som används i matematikundervisningen inte alltid har ett matematiskt uttalat syfte. Förskolläraren använder sitt språkliga redskap som komplement till de fysiska artefakterna för att benämna begrepp och uppmärksamma barnen mot matematiska aktiviteter. Att ta på sig matematikglasögonen kan hjälpa förskollärarna att synliggöra artefakter som barnen själva väljer när de utforskar matematik och utifrån det planera matematikundervisning för de yngsta barnen.

Teaching outdoors with the youngest children in preschool is a topic that is not often raised in preschools' skills development. The youngest children in preschool are often seen as only in need of care and the teaching comes when they are older. The purpose of the study is to visualize preschool teachers' views on outdoor education with the youngest children in preschool. The youngest children are competent and need to be prioritized just as much as the older ones. The theoretical basis of the study is sociocultural theory through the concepts that are typical of the theory and is the basis for how the results are presented and analyzed. The sociocultural theory places great emphasis on social interaction and the role of the educator in teaching, which the respondents' answers also highlight as important. To answer the questions in the study, a qualitative, semi-structured interview and thematic analysis were used. The results show that the respondents point out that the pedagogue's commitment and knowledge are of great importance for the children's opportunities for education. In addition, the importance of the environment for the children's education is highlighted, especially if the children are to be able to influence the teaching. / Undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan är ett ämne som inte lyfts ofta i förskolors kompetensutveckling. De yngsta barnen på förskolan ses ofta som enbart i behov av omsorg och undervisningen kommer sedan när de är äldre. Studies syfte är att synliggöra förskollärares syn på undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan. De yngsta barnen är kompetenta och behöver prioriteras lika mycket som de äldre. Den teoretiska grunden i studien är sociokulturell teori genom de begrepp som är typiska för teorin och ligger till grund för hur resultatet presenteras och analyseras. Den sociokulturella teorin lägger stor vikt vid socialt samspel och pedagogens roll i undervisningen, vilket respondenternas svar också belyser som viktigt. För att besvara frågeställningarna i studien användes en kvalitativ, semistrukturerad intervju och tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna påpekar att pedagogens engagemang och kunskaper har stor betydelse för barnens möjligheter till undervisning. Utöver det lyfts miljöns betydelse för barnens undervisning, särskilt om barnen ska kunna ha inflytande över undervisningen.

I denna studie undersöktes hur matematikundervisning med yngre barn utförs och vilka olikaartefakter som barnen väljer. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapamöjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Den metodsom har använts i studien är kvalitativa intervjuer och videoinspelning. Det perspektiv somanvändes var det sociokulturella perspektivet. Det insamlade materialet analyserades medutgångspunkt från Lev Vygotskij’s texter om det sociokulturella perspektivet. Jag har använtBishops sex matematiska aktiviteter under lärstunderna och vid en del av frågorna somställdes till förskollärarna där utveckling och lärande i socialt samspel var centralt. Understudien framkom att yngre barn valde välbekanta artefakter i första hand och att yngre barnvälkomnar planerade lärstunder med stort intresse. Förståelsen för matematik hos barneninnehåller mer än bara siffror. Matematik är ett bredare begrepp som kan innehålla ord sombarnen inte tidigare känt till och ordens betydelse kan undersökas av barnen via artefakter.Innehållet i matematikundervisningen kan utforskas av barnen på ett lekfullt sätt. Under dessaaktiviteter kan det finnas möjlighet att få syn på hur förskollärarna uppmärksammarmatematik med artefakter i undervisningen på förskolan. När förskolläraren användematematiska begrepp för de yngre barnen skapades en förståelse över de matematiskabegreppen med hjälp av artefakter. Lärstunderna med artefakter synliggjorde att yngre barnkan förstå sifferkort kopplat till begreppet antal samt att barnen kunde med hjälp av artefaktervisualisera begreppen stor, liten och mellan. Studien visade att barnen generellt väljerartefakter de är välbekanta med.

I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan. / In this study, we have investigated four preschool teachers attitudes, norms and own ideas about gender and if their perceptions match their behaviour in practical operations. The purpose of this study was to gain more knowledge about how gender-awareness can appear at Swedish preschools today and to find out if all preschool children are given the same opportunities in our studied play situation, building and construction-play. A prominent issue has been to get hold of which norms that is manifested among the preschool teachers and how they appear. We have used feminist post-structuralism as a theoretical approach and the data were collected through observations of preschool activities and interviews with the preschool teachers. The results tell us that there exists a contradiction between the preschool teachers own perceptions about their attitudes and their behavior in the practical work. The results also revealed that the preschool teachers perceived themselves as gender neutral, nevertheless they appeared a certain gender traditional view of performance on children's behavior and physical expression. One of our main results revealed a clear discrimination against the youngest children at the preschool, which means that all children doesn’t get equal opportunities to play at the preschool.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.