Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats. Undersökningen visar även att bidragsgivarna är av den uppfattningen att välgörenhetsorganisationerna brister i att redovisa kostnaderna för att bedriva bistånds-arbete, en av orsakerna till det minskade förtroendet.I Sverige finns två kontrollorgan vilka granskar välgörenhetsorganisationer, med syftet att bibehålla och öka förtroende för just dessa organisationer. I uppsatsen presenterar vi en teoretisk jämförelse mellan regelverken för redovisning som dessa kontrollorgan tillhandahåller samt Bokföringsnämndens allmänna regler kring redovisning för ideella organisationer. Den teoretiska analysen ligger till grund för att besvara vår forskningsfråga kring hur regelverken följs samt hur de verkar för att främja dess syfte. Frågeställningen besvaras utifrån en teoretisk analys av tre välgörenhetsorganisationer; Plan Sverige, Rädda Barnen och Unicef. Dessa tre tillhör de största insamlarna i Sverige. De har också en liknande fokusering samt ursprung vilket möjliggör en jämförelse mellan dem.Genom denna studie har vi genom metoden abduktion, kommit fram till att det finns skillnader mellan de regelverk som jämförts och på de krav som de ställer vid upprättandet av en årsredovisning för en ideell organisation. Dessa olikheter skapar grunder till förvirring hos bidragsgivarna. Riktlinjerna brister således i att ge klarhet och transparens till redovisningen, vilka är avgörande faktorer för att skapa förtroende genom redovisning. Det finns dock tecken på att organisationerna vill utveckla och anpassa sina årsredovisningar till bidragsgivarna och således bidra till en ökad förståelse för hur insamlade medel används, en anpassning som hämmas av de styrande regelverken. Vår uppsats resulterar i att en paradox uppenbarar sig, där vi ställer frågan om det kan vara så att kontrollorganen i praktiken motverkar sitt syfte och bryter ner dess kvalitetsstämpel genom att förhindra välgörenhetsorganisationerna att anpassa sina årsredovisningar utifrån givarnas synsätt.

<p><p><em><strong>”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” </strong></em></p><p>The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?</p>Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet. Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande – genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut. Några av de förövarkaraktärer vi funnit kan ses som redan kända stereotyper, både bland det som kan beskrivas som en bred allmänhet, och bland de beskrivningar av förövare som vi presenterat i tidigare forskning. Men vi har också genom detta arbetssätt funnit andra, mindre kända förövarkaraktärer. Vår studie kan bland annat bidra till att göra människor och professionella inom socialt arbete medvetna om sina föreställningar och fördomar om sexuella förövare. Genom medvetandegörande om vilka föreställningar som cirkulerar både hos oss själva och inom olika verksamheter kan vi försöka undgå att låta oss bli alltför påverkade av olika stereotyper. Detta kan ses som viktigt dels med tanke på de konsekvenser stereotypifiering kan medföra i behandlingsarbetet med klienter och brukare, dels med tanke på de konsekvenser som onyanserade bilder kan få för övriga samhällets arbete med dessa människor, såsom kriminalvård och polis.

This study aims to visualize the youngest preschool children matematical learning in the free game. In my study the mathematics will be analyzed  based on the interactions children participate in, and how children experience mathematics through the lived body. I have chosen to undertake a qualitative research in form of observations. Through this research method, I would approach the child's perspective, which means that i analyze the material that the children in the observations reveals to me as a researcher. The results of the study show that children experience mathematics skills both through the lived body, as well as in interaction situations between children. The mathematics are around among us, all the time. This is very important to take into account for children's continued development of mathematical knowledge. / Denna studie syftar till att synliggöra de yngsta förskolebarnens matematiserande i den fria leken på förskolan. I min undersökning analyseras matematiken utifrån de samspelssituatiner barn deltar i, samt hur barn erfar matematik genom den levda kroppen. Jag har valt att genomföra en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Genom denna forskningsmetod vill jag närma mig barns perspektiv, vilket betyder att jag analyserar det material som barnen i observationerna synliggör för mig som forskare. Resultatet i studien visar att barn erfar matematiska kunskaper både genom den levda kroppen, samt i samspelssituationer barn emellan. Matematiken finns runt ibland oss, hela tiden. Vilket är mycket viktigt att ta i beaktande vad gäller barns fortsatta utveckling av matematiska kunskaper.

The study´s main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educator´s stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics. / Studiens främsta syfte är att undersöka hur tre pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år på tre olika förskolor arbetar med matematik i förskolan. Jag har använt mig utav en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att få fram pedagogernas perspektiv på deras arbetssätt. Pedagogernas berättelser om deras arbetsmetoder är studiens viktigaste resultat och det visade sig att de intervjuade pedagogerna arbetar någorlunda liknande när det gäller matematiklärandet med de yngsta barnen i förskolan. De både planerar in matematik i olika aktiviteter och jobbar med det i vardagliga situationer. Deras olika arbetssätt kan delas in i fem olika kategorier som är följande: planerade temaarbeten och upplevelser, kroppen och leken, samspel och samtal, miljön och material samt synliggöra matematik.

The study has been conducted to find out whether aesthetic expressions and experiences can benefit the smallest children's language development. How do the teachers at the preschool relate to aesthetic expression? Do they think that aesthetic expression and experience will be favorable for stimulating children's language? Children perceive through their senses, logically aesthetic expressions should promote children's learning and development. How does this claim stand in relation with the smallest children's language development and teachers' views on aesthetics as a pedagogical tool for language stimulation? To get closer to the answer a survey have been done. The selection group consisted of six preschool teachers. The preschool teachers have responded to questions about aesthetics in relation to the smallest children`s language development. The study also looked at relevant research and literature. The analytical reflections of the preschool teacher's answers in the study shows that aesthetic expressions and experiences are favorable for the language development. It also appears that the most important aspects of children's language development is about dialogue, interaction and confirmation of the child. Something that you can clearly see the pattern of in the research literature and the study materials included in this study. Aesthetics is important in preschool, but it needs to be richer in meaning and in its form and content. / Studien har genomförts för att ta reda på om estetiska uttryck och upplevelser kan gynna de allra minsta barnens språkutveckling. Hur förhåller sig pedagoger på förskolan till estetiska uttryck? Anser de att estetiska uttryck och upplevelser kan vara gynnande för att stimulera barns språk? Barn upplever genom sina sinnen, logiskt borde estetiska uttryck gynna barns lärande och utveckling. Hur förhåller sig detta påstående i relation med de allra minsta barnens språkutveckling samt pedagogers syn på estetik som pedagogiskt verktyg för språkstimulering. För att komma närmare svaret har en surveyundersökning genomfört. Urvalsgruppen har bestått av 6 Pedagoger verksamma på avdelningar för de allra minsta barnen. Pedagogerna har fått svara på frågor kring estetik i relation till barns språkutveckling. Studien har även tittat på relevant forskning och litteratur. Studien visar utifrån analyserande reflektioner att de tillfrågade pedagogerna kan se att estetiska uttryck och upplevelser är gynnande för barns språkutveckling. Det framkommer också att de viktigaste aspekterna kring barns språkutveckling handlar om dialog, samspel och bekräftelse. Något som man tydligt kan se mönster av i den forskning, litteratur och det undersökningsmaterial som behandlats i studien. Estetik är viktig för förskolan, men den behöver bli rikare i sin betydelse, i sitt innehåll och i sin form.

The purpose with this study has been to understand and analyze how teachers, working with children in the ages of 1-3 years, understand and work with the concepts of gender and equality in preschool. The study has been completed through interviews and observations and is based on three key questions, which are: How pedagogues in the pre-school interpret the concepts of genus and equality? How are boys respectively girls received and treated by the pedagogue in the pre-school? What similarities and/or differences can be seen in the way that the preschool pedagogue treats boys and girls? The study's method is based on a qualitative approach. The main research methods for this study are observations and interviews. I have been interviewing three teachers from the same pre-school, located in a suburb in Stockholm as well as observed them during work. To analyze and get a deeper understanding of the collective knowledge gathered from the interviews and observations, theories surrounding gender, equality and social interaction have been used. Earlier research done within this area has been used to put this study into perspective. The results of this study show that there is great ambition from the teachers to work with a gender and equality based mindset. However these ambitions tend to be problematic to implement practically. In the study's results, it is shown that the traditional gender pattern is actually getting a stronger hold, rather than getting discouraged or broadened.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder. I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation. Det framkommer även att det går att variera användingen stort med bilder i verksamhetens miljö.