The purpose of this study is to find out why and how preschool teachers work with books to promote the youngest children´s languge development, which in my study aims at preschool teachers who are active with children between one and three years old. Based on semi-structured interviews, five preschool teachers from four different preschool in one municipality have been interviwed. The study´s results show that the preschool teachers saw an opportunity with the book in the education in order to be able to connect with other subject areas while promoting languge development, they also saw the book as a way to highlight the importance of recovery for the children. Furthermore, the significance of the environment and the variation of activities that preschool teachers use from the work with books also emerged. For the languge developmennt of the youngest children, the body´s importance for the languge and communication is lifted, and the importance of a conscious and present educator. In order to promote each child´s learning and development, it requries that the educator finds ways and, for example, uses concrete material in the work with the youngest children to create understanding and conditions for learning and development. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför och hur förskollärare arbetar med böcker för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket i min undersökning då syftar till förskollärare som är verksamma med barn mellan ett och tre år. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades fem förskollärare från fyra olika förskolor i en kommun. Undersökningens resultat visar att förskollärarna såg en möjlighet med boken i förskolans undervisning för att kunna koppla till andra ämnesområden samtidigt som man främjar språkutvecklingen. De såg även boken som en väg till att belysa vikten av återhämtning för barnen. Vidare framkom även miljöns betydelse och variationen av aktiviteter som förskollärarna använder sig av utifrån arbetet med böcker. För de yngsta barnens språkutveckling lyftes kroppens betydelse för språket och kommunikationen samt betydelsen av en medveten och närvarande pedagog. För att främja varje barns lärande och utveckling kräver det att pedagogen hittar vägar och exempelvis använder sig av konkret material i arbetet med de yngsta barnen för att skapa förståelse och förutsättningar till lärande och utveckling.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation? Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer. De menar även att det är viktigt att alltid hålla sig uppkopplad för att det alltid händer något på nätet. Det kan resultera i utmaningar för ideella organisationer eftersom att Greenberg och MacAulay (2009) menar att de inte prioriterar att uppdatera sina sidor och därför kan ha det svårt att anpassa sig till nätverkets sociologiska dynamik. Fortsättningsvis undersöker studien Kvinnojouren Embla och Rädda Barnens respektive Facebook-sidor med hjälp av netnografi under en veckas tid. Netnografi är en observationsmetod för nätgemenskaper som liknar etnografi, men bör erkännas som en egen forskningsmetod separat från etnografin även om de båda utgår från samma pelare. Studien har funnit att Kvinnojouren Emblas Facebook-sida är betydligt mindre aktiv än Rädda Barnen både med publicering från organisationen men även användarna. Det är även en annan typ av diskurs på respektive sida. På Emblas sida strävar användarna mot en liten gemenskap, och på Rädda Barnens sida strävar användarna mot att förmedla sanning och rättvisa. Studien har även sett att det är användarna på Rädda Barnens Facebook-sida som till störst del driver interaktionerna mellan organisation och användare, vilket visar på att användarna använder teori 2.0 strategier och på så sätt blir individuella aktivister. / To study interaction on Facebook is nothing new; however, those studies are mostly made from an individual’s point of view and not as often from an organizations point of view. This study aims to fill a part of that hole in media and communication studies by studying the narrative process of two nonprofit organizations on Facebook, and how the users are part of the organizations storytelling according to size and resources, Kvinnojouren Embla and Save the Children. The studies main questions are therefore the following; in what way do nonprofit organizations interact with their members on the organizations Facebook page? How do interactive stories develop on the organizations Facebook page? What differences can be identified between a big and a small organization? The study is based on Earl and Kimport (2011) who says that organizations can use two strategies in their communication online; supersize strategies, that briefly means that organizations uses that same strategies from their offline communication and applies them to the internet to make it bigger better and stronger, and theory 2.0 strategies, that briefly means that organizations – or individuals – use new and innovative methods to mediate their message. Solis and Breakenridge (2010) writes about how the possibilities for interactivity changes how organizations should think while writing a message online and to stop seeing their stakeholders as a big audience, but to regard and treat them as individuals. They also claim that it is important to always be connected because something always happens online. This can result in difficulties for nonprofit organizations because, according to Greenberg & MacAulay (2009), they do not prioritize their pages, and therefore will have a hard time adapting to the sociological dynamics of Facebook. Further, the study examines Kvinnojouren Embla and Save the Children’s respective Facebook-pages with help from netnography during a week. Netnography is an observation method for examining online communities. The method is similar to ethnography, but should be known as a research method on its own, even though they both are based on the same pillars. The study has found that Kvinnojouren Embla’s Facebook-page is considerably less active than Save the Children’s, both regarding publications from the organization, but also the users. There is also another kind of discourse on the respective pages.  On Emblas page, the users strive towards a small community, and on Save the Children’s page the users strive towards mediating the truth and justice. The study has also found that it is the users on Save the Children’s Facebook-page that to the most part drives the interactivity between organization and user, which shows that the users uses theory 2.0 strategies and in that way becomes individual activists.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

The study focuses on the work in preschool among the youngest children's and their participation in the choice of literature, the literature that is available to use in the daily activities. The purpose of the study is to describe the essence of the experience of the youngest children's participation in the choice of literature by studying the teachers' perception and experiences. The study investigates the teachers' perceptions and experiences in relation to the choice of literature and how staff at preschools try to ensure that the literature is perceived as interesting and relevant by the children. The study is based on the sociocultural theory. As a methodological approach, phenomenology was used because it allows the participants to describe their own experiences. The study was carried out at four different preschools, through a qualitative method where the investigation is based on the educators' own experiences and thoughts about participation in the choice of literature for the youngest children at preschool. As a data collection method, semi-structured interviews were used and through the use of phenomenological analysis, four overarching themes were identified in the educators' responses. The themes identified were purpose, the view of participation, the children's interest and access. The results show that when there is a purpose to the literature around a specific work, it is perceived to be more difficult to make the children involved. Participation is shown instead by the pedagogues starting from the children's interests when they themselves choose literature. Furthermore, it is made visible that the view of participation is expressed as something theoretical rather than something that educators consciously work with in practice. Inside the own preschool department, the children are made to participate by freely choosing from available literature. The availability of books does not seem decisive for the children's participation, but on the other hand, the lack of access to time and resources is something that is expressed as an obstacle to being able to make the children participate to the extent desired. Preschools that have libraries in their own operations let the children accompany them to the library to a greater extent and choose literature. The available literature on the subject is sparce which suggest further studies on the subject is needed

Ambitionen med utvecklingsarbetet är att planera och genomföra schackundervisning i en förskola samt analysera aktiviteterna utifrån ett didaktiskt perspektiv, i syfte att utveckla och vidga mitt, som blivande förskollärare, arbetssätt att uppnå läroplanens mål i matematik. Huvudsakliga teorier innehåller didaktik och matematikdidaktik. Arbetet utgår ifrån en hermeneutisk ansats och experimentell observation har varit arbetets främsta metod.Resultaten visar att barnen under schackaktiviteter har utövat följande matematiska mål i läroplanen (2016): rumsuppfattning; grundläggande egenskaper hos mängder och antal; mätning; reflektion omkring olika strategier och problemlösningar; urskiljande; förklaring. Under aktiviteterna har barnen visat följande svårigheter för undervisningens innehåll: förstår inte hur man flyttar pjäsen springare; har svårt att kombinera varierade sätt att flytta damen för att undersöka det optimala sättet att uppnå målen; visar inte tillräcklig förståelse att behandla flera problem synkroniserat. Monologen är det dominerande kommunikationsmönstret under aktiviteterna, vilket innehåller en liknade modell. Jag styr monologen och erbjuder barnen ungefär lika många chanser att utrycka sig och delta i aktiviteterna. Dialogen sker mellan mig och barnen, samt mellan barnen. Initiativ till dialog tas i regel av barnen och påverkas endast minimalt av mig. Antalet dialoger skiljer sig dramatiskt åt bland barnen. Metakognitiv dialog uppstår endast under den sista aktiviteten. Jag utgör en viktig roll i metakognitiv dialog för att handleda barnen kring att vara medvetna om sin egen lärandeprocess.Schackaktiviteterna erbjuder en rik möjlighet för barnen att upptäcka och undersöka matematik med ett kritiskt tänkande samt erfara sina brister i schack. Det finns många meningsfulla moment där barnen tar initiativ till att bidra till att utveckla och fördjupa undervisningsinnehåll. En del av barnens funderingar och undersökningar är inspirerande för mitt framtida arbete.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

Denna uppsats behandlar språket i två klassiska barnböcker. Syftet är att avgöra om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige var så radikalt modern som den än idag ofta anses vara. Studien är en komparativ litteraturstudie som innefattar en jämförelse mellan den nämnda boken och Barnen ifrån Frostmofjället utifrån ett antal olika aspekter av språket. De undersökta dragen är utvalda från fyra närlästa kapitel i vartdera verket men resultaten baseras på verken som helhet. Resultaten visar på betydande skillnader i böckernas stavning men små skillnader i fråga om ordvariation, lexikon och grammatik. Den slutsats som kan dras av studien är att språket i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i fråga om modernitet inte skilde sig nämnvärt från den samtida Barnen ifrån Frostmofjället.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

The objective of this thesis is to investigate how to work with values and democracy in practice, when working with early childhood education and care. The thesis is presented as an essay, where the framed questions are considered using several different perspectives. The types of questions raised address issues such as the educators' attitudes and approaches, the individual's position within the group and how democracy and care are intrinsically integrated with each other. The issues are considered and discussed in part through formative texts from the author’s own experience, and in part through a theoretical in-depth study of the principles of democracy in the context of raising children, education and teaching, and additionally, through participatory observations of children in four different groups, five times, with ages ranging from 1-3 year olds. The thematic analysis considers the children's opportunities to meet democratic values ​​in many of the situations that in preschool would be categorised as care. The educators’ role in acknowledging and confirming the children within the group in conjunction with creating an awareness of each other's choices, differences and competencies is also considered. The concluding thoughts are that democratic values, such as inclusion, consideration and respect, can be strengthened and acknowledged for the children through the educators' knowledge and awareness. By including work with values as learning objects, educators can create more opportunities in early childhood education and care to meet and develop democratic values. / Uppsatsens syfte är att undersöka vad praktiskt värdegrundsarbete och demokratiarbete med de yngsta barnen på förskolan kan vara. Uppsatsen skrivs i essäform där fågeställningarna behandlas i flera olika dimensioner. Frågeställningarna handlar om pedagogers förhållningssätt och bemötande, individens plats i gruppen samt hur demokrati och omsorg hör ihop. Frågorna behandlas och diskuteras dels genom gestaltande texter från den egna praktiken, dels genom teoretisk fördjupning i demokratibegreppet kopplat till fostran, utbildning och undervisning samt genom fem deltagande observationer från fyra olika barngrupper med 1-3-åringar. I den tematiska analysen diskuteras barnens möjligheter att möta demokratiska värden i många av de situationer vi i förskolan skulle kategorisera som omsorg. Likaså diskuteras hur pedagogerna synliggör och bekräftar barnen inför varandra i gruppen genom att skapa en medvetenhet om varandras val, olikheter och kompetenser. De konkluderande tankarna är att demokratiska värden, så som inkludering, hänsyn och respekt, kan stärkas och synliggöras med barnen genom pedagogers kunskap och medvetenhet. Genom att lyfta värdegrundsfrågor som lärandeobjekt kan pedagoger skapa fler möjligheter för de yngsta barnen på förskolan att möta och utveckla demokratiska värden.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>