Global ETD Search

91	”Det är kul för mina vänner är här” : - En studie om varför äldre barn väljer att stanna eller sluta på fritidshemmen och hur de resonerar kring sin fritid. / “It ́s fun because my friends are here” : - A study about why older children choose to stay or leave Swedish after school-programs and how they think about their leisure time. Winberg Andreasen, Jeanette January 2024 (has links) Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet. barndomssociologi barns fritid barns perspektiv de äldre barnen fokusgrupper fritidshem kamrater kompisar kvalitativ metod meningsfull fritid mognad åk 4 - åk 5 Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
92	Culture and Gender Appropriate Responses in Child Friendly Spaces : An Ecological Comparative Analysis of Guidelines and Manuals Hansson, Alfred January 2019 (has links) Children around the world suffer greatly due to conflicts. One of the most common interventions to support children affected by conflicts are Child Friendly Spaces (CFSs). Implemented within different cultural contexts, CFSs aim to be both culturally sensitive and contribute to gender equality, an interaction that can be complex. Previous research regarding CFSs is limited. As CFSs are commonly used in Humanitarian Action, further knowledge is central.This thesis aims to explore and compare how culture and gender appropriate responses in CFSs guidelines and manuals are expressed in order to gain an increased understanding of how these guidelines handle the interaction between gender norms in different cultures.In this study I discuss six CFSs guidelines and manuals by conducting comparative analysis and applying the Ecological Resilience Framework.The result suggests that culture and gender appropriate responses are central in all guidelines and manuals but emphasized in different ways. The participation of children, families and communities, as well as the adaption of activities, are all strategies aimed at cultural sensitivity. The result also entails that the equal inclusion of all children is a general gender appropriate approach. In addition, I claim that the main intervention, aiming to be both gender and culture appropriate, is separated groups between boys and girls. Finally, I argue that gender and culture may clash due to different perceptions of gender and culture appropriate responses. Humanitarian Action Child Protection Social Work Conflict Child Child Friendly Spaces Safe Spaces Culture Appropriate Gender Appropriate Ecological Resilience Sweden Sudan the Philippines UNICEF Rädda Barnen Save the Children World Vision Red Cross & Red Crescent Social Work Socialt arbete
93	Sveriges ensamkommande barn. En studie av konstruktionen flyktingbarnet. / Children who come themselves to Sweden. A study of the construc-tion ”refugeechild”. Bergström, Malin January 2002 (has links) <p>Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with. I have found three levels that I have called: "A institutional refugee", "To be refugee - a problem which must be solved "and "Child or refugee?". These levels contains different subjects as laws, cultural, living and childhood wich together make a picture about what the "refugeechild" means to those who figure in my composition. I have been inspired by discourse, postcolonialism and nationalism. I want to understand why the term "refugeechild", in my sence has a meaning of a duel between a discourse about"children"and"refugees".</p> Interdisciplinary studies Postkolonialism nationalism flyktingbarn diskurs Migrationsver-ket Rädda Barnen Integrationsverket Postcolonialism nationalism refugeechild discourse Swedish Migrations Board Save the Children Swedish Integration Board TVÄRVETENSKAP INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
94	Sveriges ensamkommande barn. En studie av konstruktionen flyktingbarnet. / Children who come themselves to Sweden. A study of the construc-tion ”refugeechild”. Bergström, Malin January 2002 (has links) Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with. I have found three levels that I have called: "A institutional refugee", "To be refugee - a problem which must be solved "and "Child or refugee?". These levels contains different subjects as laws, cultural, living and childhood wich together make a picture about what the "refugeechild" means to those who figure in my composition. I have been inspired by discourse, postcolonialism and nationalism. I want to understand why the term "refugeechild", in my sence has a meaning of a duel between a discourse about"children"and"refugees". Interdisciplinary studies Postkolonialism nationalism flyktingbarn diskurs Migrationsver-ket Rädda Barnen Integrationsverket Postcolonialism nationalism refugeechild discourse Swedish Migrations Board Save the Children Swedish Integration Board TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
95	Utmaningar och strategier för attinkludera elever med Autismspektrumtillstånd : En litteraturstudie Borrestad, Evelina, Larsson, Anna-Lotta January 2017 (has links) Antalet barn med någon form av funktionsnedsättning har ökat i världen och detta innebär även att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsättning i de vanliga klasserna (där det endast finns barn utan någon typ av funktionsnedsättning) också har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspektrumstillstånd (AST) och inkluderar såväl diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som är gynnsamma att använda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet. Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar även tydligt på att pedagogernas största utmaning är att underlätta AST-elevernas svårigheter i att hantera sociala relationer.Även underlätta sociala relationer med såväl klasskamrater som andra vuxna i klassrummet. Including Disable children school Autism Spectrum Disorder education including disabled children a school for everyone Society difficulties autism. Inkludering funktionsnedsättning barnen skola Autismspektrumtillstånd utbildning en skola för alla samhälle svårigheter autism Learning Lärande
96	”Barnens intresse styr över hur vi arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan” : En studie av förskollärarens sätt att beskriva hur de kan tillvarata och utveckla de yngsta barnens, 1–3 år, intresse för ämnena fysik och teknik / “The children's interest control how we work with science and technology in preschool” : A study of preschool teachers’ ways of describing how they can use and develop the youngest children’s, 1-3-year, interest in the subjects of physics and technology ANDERSSON, MONICA January 2019 (has links) Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia. Science in preschool technology in preschool preschool teachers’ the youngest children 1-3 years children's interests working methods community of practice Reggio Emilia Naturvetenskap i förskolan teknik i förskolan förskollärare de yngsta barnen 1–3 år barnens intressen arbetssätt praktikgemenskap Reggio Emilia Natural Sciences Naturvetenskap Engineering and Technology Teknik och teknologier Physical Sciences Fysik
97	Det ensamkommande barnet Ansvarstagande, mottagande & skyddsnät : En kvalitativ textanalys med inslag av en förvaltnings/implementeringsmodell Fogelberg, Emma, Damberg, Elin January 2015 (has links) Based on the Migration Board's statistics report, the number of children that has gone missing within a time interval of 4 years (2010-2014) comprises 1331 children in total, of whom 146 are girls and 1185 are boys. A rising interest about what has happened to those children created a fundamental platform for this thesis. By reading Åkerman’s report from 2012, and the book De förlorade barnen: en rapport by Mikkelsen and Wagner (2013) the curiosity grew deeper. The research questions that were established were divided into three parts. Their aim is to examine which organization or public authority has the main responsibility for asylum seeking children that arrives to Sweden by themselves, if the quality of the reception has changed since the municipalities took over the responsibility, and what is/has been publicly done to strengthen the protection concerning the individual child. The aim of this study is to authentically answer the research questions, using a qualitative text analysis and an implement model. The qualitative textual analysis is primarily based on reports from Gunnarsson (2008), the Cabinet Office (2011), and a report from the National Swedish Board of Health and Welfare published in 2012. Further reports and books are used in order to authenticate the legitimacy of the arguments and facts that is accounted for in this thesis. The implementation model that is used is an implement problem shaped by Pressman and Willdawsky. The model is used in order to force the problems that solemnly appear in this thesis. The conclusion establishes that within the distinctive reports it exists different views, but also similarities. The various texts establish that despite a set of rules and regulations there has been a considerable ambiguity among the involved parties, in who holds the greatest responsibility for the asylum-seeking children. Åkerman claims that when the children arrive in Sweden they stand without any form of social safety net, whereas Gunnarsson (2008), the Cabinet Office report (2011) and the National Swedish Board report (2012) refer to the laws (LMA, SoL). asylum-seeking children refugee Swedish Migration Board disappearance implementation immigration Save the Children the Cabinet Office trafficking asylsökande barn ensamkommande flykting Migrationsverket försvinnande rädda barnen trafficking
98	Förskollärares arbetsmiljö : Med fokus på stress / Preschool teachers´work environment : With focus on stress Hellberg, Lena Ossiansdotter January 2022 (has links) Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research. Preschool teachers work environment stress framework factor theory socio- cultural perspective psychosocial environment and stress requirements-control-support method statistical problems. Förskollärare arbetsmiljö stress ramfaktorteorin sociokulturellt perspektiv psykosocial miljö och stress krav-kontroll- stöd metoden barnen ingår ej i arbetsmiljölagen statistikproblem. Social Sciences Samhällsvetenskap Pedagogy Pedagogik
99	De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården Berkhuizen, Carina January 2014 (has links) No description available. interaction physical environment preschool yard pedagogue pedagogues youngest children actors opportunities child Sweden socio-cultural perspective ecological environmental psychology segment artefact artefacts context 1-3 years förskola förskolegård de yngsta barnen 1-3 år samspel interaktion pedagog miljöpsykologi sociokulturellt perspektiv ekologisk psykologi samspelsstråk samspelsknutpunkt pedagogik förskolepedagogik språk möjlighet Pedagogy Pedagogik
100	Högläsning i förskolan - Endast vid vilan? : En intervju. och observationsstudie om förskollärarens förhållningssätt till högläsning i relation till den nya läroplanen Rejmalm, Madelene, Gruvman, Maria January 2019 (has links) The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna. Reading aloud talking about the read language development swedish preschool curriculum Högläsning samtal om det lästa språkutveckling Lpfö18 ordförråd Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

Search results