Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna  i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med. Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande. / <p>2019-12-20</p>

Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare berättar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till de yngsta barnens perspektiv på förskolan. Frågeställningen är: I vilka delar av pedagogisk dokumentation beskriver förskollärare att de yngsta barnens perspektiv blir respektive inte blir framträdande? Studien har genomförts via en kvalitativ metod, varpå fem semistrukturerade intervjuer utfärdats med förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivismen och resultatet har sålunda behandlats med hjälp av begreppen konstruktion och dekonstruktion.     Resultatet pekar på att observation är den del av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv blir framträdande. Det indikerar därutöver på att dokumentation och reflektion är två delar av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv inte blir framträdande.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de yngsta förskolebarnen använder olika kommunikativa resurser i interaktion under en dag på förskolan. Frågeställningen som studien utgår ifrån är: Hur interagerar de yngsta förskolebarnen multimodalt i spontana aktiviteter?Studien är en kvalitativ studie där empirin samlats in via barnobservationer från tre förskoleavdelningar med åldern 1-3 år. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då frågan hur barnen gör något är central. Studien har analyserats utifrån olika teman, Icke-verbal kommunikation, Relationsskapande, Vuxnas inverkan på interaktion mellan barnen, Utforskande. Resultatet visar att kroppsspråk och ögonkontakt är centrala i barnens interaktion med omvärlden samt hur den vuxnas närvaro påverkar barnens interaktion. Barnen interagerar även med eller med hjälp av material i det icke-verbala språkandet.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande.

Den här studien syftar till att undersöka reellt inflytande över undervisning för de yngsta barnen ur ett förskollärarperspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade och analyserades ur ett relationellt och punktuellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare har svårt att definiera begreppets innebörd och hur ett reellt inflytande kan aktualiseras för de yngsta barnen i förskolan. Det framkom även exempel på arbetssätt som möjliggör för de yngsta barnen att utöva ett reellt inflytande över undervisning såväl som faktorer som kan villkora arbetet. Resultatet visar dessutom på en skillnad i ansvarsbeskrivningar och ett behov av en kollegial samsyn över begreppet. Studiens slutsats är att begreppet reellt inflytande är mångtydigt och det finns en osäkerhet hos förskollärare hur reellt inflytande kan realiseras, i synnerhet för de yngsta barnen. Avslutningsvis är de yngsta barnens reella inflytande över undervisning beroende av förskollärares förhållningssätt och ur vilket perspektiv de ser på barns förmåga att uttrycka åsikter.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens rätt till delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver förskollärarna att de bjuder in till delaktighet för de yngsta barnen i högläsningen? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärarna när det kommer till att göra varje barn delaktig i högläsningsaktiviteter? För att få svar på studiens frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. För att ta reda på förskollärarnas beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter har tre semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Grupperna som intervjuats har bestått av två till tre legitimerande förskollärare som arbetar med barn i åldrarna ett till tre år. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och analysmetoden som använts är en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av dialog samt samtal mellan förskollärare och barn som framträdande vilket kräver tid och utrymme för barns delaktighet i högläsningsaktiviteter. Resultatet visar även att böckers tillgänglighet är en förutsättning för barns delaktighet och initiativtagande. Resultatet visar även förskollärares förhållningssätt som betydelsefullt för att uppfatta yngre barns uttryckssätt samt för att möjliggöra för delaktighet i högläsningsaktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att ge alla barn i förskolan möjlighet att stärkas i sin identitet.  Frågeställningarna som arbetats fram utifrån studiens syfte är: Hur reflekterar förskollärare kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att lyfta fram alla barns kompetenser? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats i tre steg, sortera, reducera och argumentera. Analysen baseras på det valda teoretiska ramverket, det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på fem arbetssätt som förskollärarna beskriver att de tillämpar för att stärka barns identitet. Det första arbetssättet, synliggörande av barns kompetenser, innebär att förskollärarna lyfter fram varje barns kompetenser och intressen för de resterande i barngruppen. I arbetssättet skapa tillfällen för samtal och lyssnande, arbetar förskollärarna med att ge barn uppmärksamhet och utrymme. Utmana barn att våga prova något nytt gör förskollärarna genom att förmå barnen att testa på sådant de inte alltid är bekväma med. Hjälpa till med rollfördelning i lek innebär att förskollärarna vill vara närvarande i barns lek för att förhindra att barn fastnar i ofrivilliga roller. Det sista arbetssättet, bemöta barn med tilltro, innebär att förskollärarna vill bemöta barn med tilltro och öppenhet, där de använder ord som styrker barnet.

Detta är en fallstudie som ämnar undersöka hur förskolans yngsta barn utforskar naturvetenskap i utemiljön samt hur förskollärare interagerar med dem i deras utforskande. Den tidigare forskning som är relevant för studien presenteras sedan beskrivs utvecklingspedagogiken vilken är studiens teoretiska utgångspunkt. De metoder som använts för studien är observationer av barn och förskollärare samt samtal med förskollärarna. Resultatet visar att de yngsta barnen utforskar naturvetenskap på flera olika sätt och förskollärarna både initierar utforskande och tar tillvara på barnens egna utforskande. Studien visar viktiga aspekter för barnens utforskande; - vad som finns tillgängligt för barnen i utemiljön - att förskollärarna är närvarande där barnen är - att den yta som finns tillvaratas så att barnen får möjligheter till lugn och ro att utforska. / This is a case study that intends to investigate how the preschool's youngest children explores natural science in the outdoor environment and how preschool teachers interact with them in their exploration. We will present previous research that is relevant for the study and describe the developmental pedagogy which is the study's theoretical starting point. The methods used for the study are observations of children and preschool teachers and conversations with preschool teachers. The result shows that the youngest children explore natural science in several different ways and the preschool teachers both initiate exploration and capture the children's own exploration. The study shows important aspects for children's exploration; - what is available for the children in the outdoor environment - that preschool teachers are present where the children are - that the available area is utilized so that the children have the opportunity for peace and quiet to explore.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur 1–3 åriga barn i förskola utforskar naturmaterial naturvetenskapligt och vilken potentialitet som kan uppmärksammas vid utforskandet i en inomhusmiljö. Studien genomfördes som en observationsstudie, utifrån en kvalitativ och deduktiv ansats där jag utgick ifrån agentisk realism som teoretisk utgångspunkt. Observationen genomfördes semistrukturerat utifrån en förståelse om att jag var deltagande observatör där 10 barn från två förskolor i ålder 1–3 deltog. Datamaterialet bearbetades, analyserades och tolkades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser visade att material som kunde förändras och användas olika genom barnens handlingar var de som innehade störst potentialitet i det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapen uppstod i mötet mellan barnen och materialen sinsemellan genom deras sätt att vara och kunskapa där potentialiteten stod i relation till deras olika sätt att utforska. De utforskade kroppsligt, mentalt, verbalt, icke-verbalt, koncentrerat eller förstrött en eller flera materialiteter på ett sinnligt eller lekfullt sätt. Olikheter i varandras utforskande kunde inspirera men också få dem att sluta utforska. Pedagogen kunde vidga och skapa meningsfullhet vid känslomässig och aktiv närvaro.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization&apos;s employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation