Syftet med studien är att undersöka hur planerad undervisning med de yngsta förstås av förskollärare. En kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer används som metod för att samla in empiri. Begreppen det kompetenta barnet samt barnet som being och becoming tillämpas som analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare lyfter fram barnens intresse, men förhåller sig till detta på olika sätt. Vidare visar resultatet att tolkning av barnens kommunikation tycks vara en central del i den planerade undervisningen med de yngsta. En slutsats av studien är att beroende på hur förskolläraren förstår barnens intresse kan det påverka barnens möjlighet till inflytande i den planerade undervisningen.

Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.

Studiens syfte är att bidra till kunskapandet om de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Det empiriska materialet har insamlats via fem intervjuer med förskollärare. Även icke-deltagande observationer av förskollärares möjliggörande för de yngsta barnens inflytande och delaktighet har utförts vid de två avdelningar där de intervjuade förskollärarna arbetar. Datan har analyserats med hjälp av narrativ analys utifrån ett normkritiskt perspektiv.  Studiens resultat visar att två arbetssätt dominerar vad gäller arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolan. Det första arbetssättet går ut på att förstå och bekräfta det barnet uttrycker, detta förutsätter att med lyhördhet lyssna till hela barnet med alla kroppens sinnen. I detta anses kärnan i arbetet således vara att som förskollärare förstå det barnet försöker uttrycka så att barnet upplever sig förstått och bekräftat. Den andra dominerande metoden att arbeta med inflytande och delaktighet är genom att skapa valtillfällen för barnen. Studiens resultat visar även att faktorer som påverkar detta arbete inkluderar säkerhetsaspekter, omvårdnadsrutiner, barnens verbala förmåga och personlighet, förskollärartäthet och lokaler. Studien visar att arbetet med de yngsta barnen står i relation till djupt rotade diskurser vilket således gör det kopplat till makt. Studiens resultat visar även att vuxna har en definitionsmakt jämtemot barn som påverkar arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande. Det viktiga för att tillmötesgå detta är medvetenhet gällande makten jämtemot barnen och att inte använda mer auktoritet än nödvändigt.

Studien syftar till att beskriva de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärare att de dokumenterar med de yngsta barnen? Och hur beskriver förskollärare sitt ansvar i relation till barns delaktighet och inflytande i förskolans dokumentationsarbete? Studien har genomförts med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analysmetod utifrån den insamlade empirin. Studiens resultat visar att förskollärare har ett ansvar vid ett dokumentationsarbete med de yngsta barnen då inte alla barn har ett fullt utvecklat verbalt språk. Förskollärare väljer vad som ska synliggöras för verksamheten utåt och väljer när, hur, vad och för vem som dokumentationsarbetet är till för. Hur förskollärare dokumenterar i verksamheten ger betydelse för barnens delaktighet och inflytande, barnens lärande och påverkan av utformningen av verksamheten. Slutsatsen av studien visar på att förskollärare har en medvetenhet om att deras tolkningar av de yngsta barnen görs, vilket medför svårigheter kring barns inflytande och delaktighet i förhållande till läroplanens riktlinjer. Förskollärare har en medvetenhet om att de måste få de yngsta barnen mer delaktiga och ha mer inflytande. Det som blir problematiskt är bara frågan hur.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö är utformad utifrån de yngsta barnen och vilka material barnen har tillgång till. Fokus har legat på att genom observationer kartlägga miljöer och material på fyra förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Studien utfördes som en kvalitativ observationsstudie under november 2018. Av de förskolor som medverkade var både kommunala och privata huvudmän representerade. Det fanns också en variation på hur barngrupperna såg ut på de olika förskolorna. Vår studie gick ut på att observera vilket material och vilka miljöer 1- till 3-åringar hade tillgång till. Studien bygger på tidigare forskning om barns inflytande och förskolans miljöer, samt teorier om barnperspektiv/barns perspektiv och barns platser/platser för barn. Med dessa begrepp gjordes analyser utifrån det material vi samlat in under våra observationer. I resultatet framgår en detaljerad beskrivning av de olika förskolornas miljöer och material. Våra slutsatser utifrån denna studie är att de yngsta barnen riskerar att inte ha tillgång till material och miljöer i förskolan, och att detta begränsar barnens inflytande. Utifrån vår studie rekommenderar vi att vidare forskning fokuserar på vuxenintervjuer och vidare observationer (med och utan barn).

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.

Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar. De hinder och utmaningar som förskollärarna uppfattar handlar främst om ramfaktorer, vilket material som går att ha tillgängligt, svårigheter i att tolka de yngsta barnens uttryck samt att hitta lämpliga utmaningar för dessa barn. Av resultatet dras slutsatsen att förskollärarna visar på ett professionellt förhållningssätt när det handlar om barnens inflytande samt att det finns en medvetenhet om den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens meningsskapande i naturvetenskap. Metoden som används är kvalitativa intervjuer av sju pedagoger vilka arbetar med de yngsta barnen på sex olika förskolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori för att med hjälp av olika begrepp beskriva pedagogernas föreställningar om de yngsta barnens naturvetenskapliga meningsskapande. Resultatet visar att pedagogerna beskriver att den didaktiska rollen innebär ett lyssnande på barnen och vikten av att ta vara på de naturvetenskapliga situationer som barnen visar intresse för. Pedagogerna framhåller även betydelsen av att tillföra vatten, olika naturmaterial, djur och insekter då dessa skapar gynnsamma förutsättningar för de yngsta barnen att skapa mening om naturvetenskap. Pedagogerna beskriver även att de yngsta barnen framförallt använder sina sinnen och hela sin kropp i sitt naturvetenskapliga meningsskapande. Slutsatsen av studien är att pedagogerna framhåller vikten av att verkligen lyssna på de yngsta barnens alla kroppsliga och sinnliga uttryck för att utifrån detta skapa intressanta naturvetenskapliga aktiviteter.