Syftet med examensarbetet var att analysera vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kvalitativa forskningsintervjuer med tre förskollärare och sex barn från tre olika förskolor har genomförts. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenheter av pedagogisk dokumentation skiljer sig åt vilket ger konsekvenser för barns delaktighet i verktyget. Det visar att förskollärarna ofta använder dokumentation och pedagogisk dokumentation synonymt samt att de har olika uppfattningar om hur barnen är delaktiga i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Resultatet visar även att barnen upplever en frånvaro av delaktighet i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Pedagogisk dokumentation som förskollärarna beskriver att barnen är delaktiga i beskriver barnen ointressant och upplever att den tillhör någon annan.

In previous research the lack of usage of a child perspective and child participation has been a recurring theme. The purpose of this study is to examine the usage of a child perspective within social assistance where the target group is adults and the main goal of the work is to support households to self-sufficiency. This study’s aim is to further highlight the presence of a child perspective, child participation and how social workers collaborate with other units within matters concerning children. This qualitative study has used research interviews as it’s data collecting method, the empirical material consists of interviews with six social workers who all work within one social assistance unit at a social services office. The results show the difficulties of defining what it means to practice a child perspective within one’s work. It also puts focus on the dilemma of wanting to practice a child perspective and their increased participation, versus how the respondents view their task as social workers within social assistance. The conclusions of this study further raise a question on how children's participation and a child perspective can be integrated into the practical work of social assistance.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home’s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories – the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory. From the collective views of all informants, the biological children’s attitude towards the family home mandate is considered important. However, participation from the biological children is limited. Education and guidance is directed solely towards the family home parents, without any active involvement from the biological children in these efforts. Some of the informants stress that they as professionals must be better at paying attention to the biological children than what prevails today. The collective results show that family home parents are expected to take great responsibility for their biological children as well as their participation and well-being within the family home mandate.

The aim of this study was to reach a deeper understanding of the process that occurs within the social services after receiving a notification according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act. More specifically the focus of this study was to illustrate how social secretaries reason about children’s participation in the process, as well as to examine whether the legislative change, Chapter 11, section 1 a, The Social Services Act, has affected the process in any way. The study’s results reflect interviews with five social secretaries who are active in four different municipalities in southern Sweden. The results in this study were analyzed with the help of two theories, Lipskys theory about street-level bureaucrats and the theory of childhood sociology. The results show that the social secretaries experience some changes due to the legislative alteration; they feel an increased time pressure that for some of them lead to fewer meetings with the child and more encounters with parents by telephone. Throughout the interviews the social secretaries mentioned their sense of intuition or the feeling in the room as an assessment instrument to assess whether to open an investigation regarding a child’s vulnerability. The majority of the social secretaries did not express that the child’s participation in the process was unconditional. They expressed that whether they would involve the child or not depended on how they experienced the meeting with the parents.

The purpose of this study is to research how preschool teachers describe the participation of children in their pedagogical documentation. The hypothesis that the study is trying to answer are: What is the purpose of pedagogical documentation? How can you make the children a part of the pedagogical documentation? What signifies the choice of the individual documentation tool for the participation of the child during the documentation process? To reassures the empirical investigation of the study and its hypothesis, I used a qualitative research approach and interviews as a collection method. The study has its starting point in the social constructive perspective where also a power structure within the pedagogical documentation is used, as well as different views on children out of the pedagogues perspective. The study shows that the most common approach is reflection, in order to evaluate children in the pedagogical documentation. Reflection is done in various ways but mostly with the help of photographs taken by the pedagogues. Throughout the study it appeared that preschool teachers came to the conclusion that it is very complex to present the participation of the children in their educational documentary work. Depending on a range of different factors, most preschool teachers start to document from the children's point of view in order  to interpret the their learning process. The study also shows that there is a clear power structure in how preschool teachers communicate concerning the children's participation in their pedagogical documentation. The pedagogues control what to document and how the children's learning progress should be documented. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. De frågeställningar som studien försöker svara på är: Vad har förskollärarna för syfte med sitt pedagogiska dokumentationsarbete? Hur görs barnen delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? Vilken betydelse har valet av dokumentationsverktyg för barns delaktighet i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? För att få undersöka studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvalitativ forskningsansats och intervjuer som insamlingsmetod. Studien har sin utgångspunkt inom det socialkonstruktionistiska perspektivet där även en maktstruktur inom pedagogisk dokumentation används samt pedagogers olika barnsyn. Studien visar att det vanligaste sättet som barnen görs delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete är via reflektion. Reflektionen sker på olika sätt men framförallt över bilder som förskollärarna har tagit. Det framgår att förskollärarna tycker att barns delaktighet i deras pedagogiska dokumentationsarbete är komplext och beroende av många olika faktorer. De flesta förskollärarna utgår från ett barnperspektiv där de försöker tolka barnens lärsituationer. Studien visar även att det finns en tydlig maktstruktur i förskollärarnas sätta att tala om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Förskollärarna styr vad som ska dokumenteras och hur barnens lärande ska dokumenteras.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka kommunikationsresurser flerspråkiga barn använder sig av för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Samt att synliggöra vilka av dessa kommunikationsresurser som uppmärksammas av förskollärare för att skapa möjligheter för att flerspråkiga barn ska bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Studien genomfördes genom videoobservationer på en förskola i en mellanstor svensk stad. Resultatet påvisade att flerspråkiga barn använder sig av flertalet kommunikationsresurser för att bli delaktiga, verbala såväl som icke verbala genom kroppsliga handlingar samt användandet av omgivningen och materiella ting. Resultatet påvisade vilka kommunikationsresurser förskolläraren uppmärksammade samt hur detta bidrog till olika nivåer av flerspråkiga barns möjligheter till delaktighet i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. När förskolläraren uppmärksammade barnens kroppsliga kommunikationsresurser ökade nivåerna av barns delaktighet i enlighet med Shiers (2001) delaktighetsmodell.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

The purpose of this study was to analyse how adults in preschool staff reason about circle time and its purpose as well as children’s participation and planning. The study was conducted as qualitative interviews with four adults in preschool staff. Results from the study show that the planning of the circle time is the responsibility of every adult in preschool staff and demands a grounded and a thoughtful view. The adult in preschool staff also claim that is important to have the children active and included in circle time and that they should be in focus. There are three main reasons why adult in preschool staff decide to have circle time with the children. There are reasons to encourage language, social and emotional development. The literature, however, takes up the collection's purpose is more about providing security, community and school preparation. The biggest reason they also point out the affirmation of the children. Both adult in preschool staff and literature speaks of confirmation and community but the adult in preschool staff does not speak about school preparatory activity that reason that they have set. The study also showed that there are ready-made materials for different kinds of circle time. Children's participation is something that should be the focus of the circle time, but the adult in preschool staff use too often and easy the ready materials instead.