Detta examensarbete inriktar sig mot de yngre barnen i förskolan. Studien belyser hur förskollärare tänker när de väljer böcker, hur de använder böcker som pedagogiskt verktyg samt hur lästillfällen kan se ut i förskolan. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare tillämpats. Därigenom har förskollärarnas syn på högläsning i förskolan lyfts fram. Resultatet visar bland annat att alla förskollärarna väljer böcker utifrån vilka budskap de vill förmedla. Däremot visas ett motsägelsefullt resultat angående boksamtalets befintlighet i den pedagogiska verksamheten.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ”vanliga” förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna. Pedagogerna som intervjuades diskuterade språketsbetydelse för utveckling och lärande. Man beskrev också sittspråkfrämjande förhållningssätt och arbete samt miljöns betydelseför barns språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.</p>

Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlägga barns språkutveckling. Vi har även studerat i vilket syfte kartläggning sker och vilka metoder som används. Särskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling, och några pedagogers uppfattning om detta material. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkäter som besvarats av personal på totalt 32 förskolor. Barns språkutveckling är komplex och påverkas av många faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vårt resultat att kartläggning är nödvändigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och därmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivå. Vår studie visar att observation och dokumentation är vanliga metoder för att kartlägga barns språkutveckling. Våra informanter har uppfattningen att TRAS är ett material som täcker hela barnets språkutveckling samtidigt som det kan användas för att pedagogerna ska bli medvetna om den egna verksamheten. Engelsk titel: A study of preschools’ mapping of children’s linguistic development.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.

Inledning Sverige är ett mångkulturellt land, här talas olika språk därför är det viktigt att som pedagog möta icke svensktalande barn på ett bra sätt, redan i förskolan. Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga i barngruppen och att de blir förstådda. För att pedagogerna ska kunna stödja barnen på bästa sätt är det viktigt att fånga deras intresse. Det handlar om att ge barnen möjlighet att använda alla sina språk. Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogerna arbetar språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I denna undersökning använder jag mig av en formelintervju där intervjufrågorna var väl förberedda för att undvika ja- och nej svar. För att få svar på mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod. Resultat I resultatdelen redovisas hur pedagogerna beskriver sitt arbetssätt med flerspråkiga barn. Här beskrivs hur pedagogerna synliggör modersmålet på avdelningarna, och att pedagogerna använder sig av olika metoder, bland annat TAKK, för att stödja barnen i sin språkutveckling

Ett förnyande av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) där begreppen undervisning och digital kompetens skrevs in och förtydligades ledde oss till frågor om vad kan det innebära att arbeta med digitala verktyg i förskolan och hur den nya digitala tekniken tas emot av förskollärare. Denna studie undersöker förskollärares attityder till digitala verktyg som en del av förskolans undervisning och om förskollärares ålder påverkar inställningen till de digitala verktygen. Genom en kvantitativ enkätstudie där 89 verksamma förskollärare deltog sammanställdes deras svar. I denna studie vill vi beskriva och undersöka om det går att synliggöra olika samband vilket utfördes genom korstabeller.  Resultatet av denna studie visar att förskollärares ålder och synen på den egna digitala kompetensen inte påverkar användandet av digitala verktyg i någon större utsträckning. Förskollärares attityd till att arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning är positiv då många använder digitala verktyg i sin undervisning och ganska ofta. I studiens resultat framgår det att förskollärare överlag tycker att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan i barns språkutveckling. En möjlig generationsklyfta blir inte synlig i denna studie då resultatet påvisar att det inte finns någon större skillnad mellan förskollärares ålder och hur förskollärare skattar sin egen digitala kompetens.