Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes. I resultatet framkom det att olika tillvägagångssätt främjar barns språkutveckling, såsom exempelvis högläsning och bildstöd. Vidare framkom det att faktorer som kan påverka barns språkutveckling är hemmiljön och förskollärarens förhållningssätt. Studiens teoretiska ramverk utgick från det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats indikerar att förskollärare i sitt arbete behöver göra medvetna val gällande barns språkutveckling. Förskollärare behöver även ha kunskaper om olika tillvägagångssätt som bidrar till ett ökat lärande hos barnen. Utifrån vårt resultat gick det även att synliggöra att samarbetet med vårdnadshavarna är av betydelse för barns språkutveckling.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskolepersonal stöttar barns språkutveckling oavsett vad barnet har för kommunikativa behov. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att förskolepersonal använder olika verktyg för att stötta barns språkutveckling men att det finns vissa utmaningar i det språkutvecklande arbetet. Studiens slutsats är att arbetet med språkutveckling ses som viktigt i förskolans utbildning och det handlar om att se till varje barns individuella behov och förutsättningar. För att kunna möta barns olika kommunikativa behov behöver förskolepersonal inom förskolan få rätt förutsättningar där tid är en viktig aspekt.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ perception of children´s individual language development pormoted and developed by music and rhythm in playful situations and contexts. The study has been carried out through semi-structured interviews. The material that emerged through the interviews has been analysed of a thematic analysis, in a six-step model.  The results indicate that children are promoted in their individual language development through the work with playful situations and contexts. It appears that these situations, often are spontaneous. This is because there is no time for planning music and rhythmic activities that take place together with the children.  The conclusions of this study is that pedagogues think that children benefit from music and playful rhythm situation in developing their language. The educators explain, among other things, that they feel that the children develop their communication, pronunciation and vocabulary through these situations. The work with music and rhythm in playful situations is explained to be possible in different ways, for example through song collections or with instruments.

Uppsatsen syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring hur det är att arbeta med språkutveckling i olika socioekonomiska områden. Arbetet har genom en enkätundersökning, som besvarats av förskollärare, studerat pedagogers arbetssätt, samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser som påverkansfaktorer till skillnader i barns språkutveckling. Vi har kunnat urskilja både likheter och skillnader i informanternas enkätsvar. Likheter i pedagogers arbetssätt kunde urskiljas då alla förskollärare var eniga om att språket utvecklas relationellt. Utöver detta skiljde sig informanternas enkätsvar åt i frågorna som berörde samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser. Skev resursfördelning och olikheter i vårdnadshavares engagemang synliggjordes i enkätsvaren. Vi kan utifrån resultaten påvisa att detta kan vara möjliga påverkansfaktorer till att skillnader i arbetet med barns språkutveckling uppstår. Vidare undersökning inom detta fält är behövligt för att kunna fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att skillnader kan uppstå i barns språkliga utveckling.

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande.Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning. / In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent.

Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga.Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag. Ett arbetslag som arbetar på en förskola som består huvudsakligen av svenska barn och ett arbetslag på en förskola som består huvudsakligen av barn med ett annat modersmål än svenska.Resultatet visade att där fanns väldigt många likheter i hur det språkfrämjande arbetet sker. Vi kunde se att de använde sig av metoder som berättande, återberättande, sagor och rim & ramsor på båda förskolorna. Däremot var det svårt att jämföra arbetet med bevarandet av flerspråkigheten då det på den ena förskolan inte fanns mer än sex barn som var flerspråkiga. Det vi kunde märka var att alla pedagogerna var väldigt positivt inställda till barnens flerspråkighet.

Vi vill genom den här studien få veta vad förskollärarna har erfarenheter om TAKK, hur de använder TAKK och om det finns möjlighet att använda metoden som ett dagligt verktyg i verksamheten. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som visar att TAKK främjar barnens kommunikativa förmåga. Detta tyder på att TAKK är ett välbehövligt extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. För att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är det nödvändigt att utbilda förskolans personal för att skapa en grund att utgå ifrån. Faktorer som tas upp i samband med intervjuerna är positivt/negativt, utbildning, ekonomi och rutiner. I studien har två förskolechefer och sex förskollärare på två olika förskolor intervjuats. I intervjuerna var alla positiva till TAKK, men det framkom också att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika mycket då behovet ser olika ut. Det visar även att pedagogerna har erhållit olika mycket utbildning i TAKK, en del har fått utbildning genom sina arbetskollegor, medan andra har fått gå olika utbildningar. I studien har vi också kritiskt analyserat förskolans styrdokument med utgångspunkt i TAKK. / We want to use this study to know what preschool teachers have experience of TAKK, how they use TAKK and if it is possible to use the method as a daily tool in the business. We made use of the socio-cultural perspective as a theoretical basis. Through a qualitative hermeneutical study and semi-structured interviews, we got a result that shows that TAKK promote children's communication skills. This suggests that TAKK is a much needed additional tools and languages ​​amplifier that arouses children's curiosity to explore the versatility of language. In order to work with TAKK effectively, it is necessary to educate pre-school staff to create a foundation to work from. Factors to be taken up in connection with the interviews, positive / negative, education, economics and routines. The study has two pre-school managers and six preschool teacher in two different kindergartens interviewed. The interviews were all positive for TAKK, but it also emerged that teachers use TAKK in business very different when the need is different. It also shows that teachers have received different levels of training in TAKK, some have been trained by their colleagues, while others have had to go different courses. In the study, we also critically analyzed the preschool policy documents on the basis of TAKK.

Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers use the tablet as a digital tool for children's language development. Interviews are the method used in the work. Three preschool teachers and a special pedagogue have been interviewed in the study. The result of the study shows that preschool teachers and the special pedagogue, the respondents, have knowledge of the tablet as a digital tool for children's language development. It differs slightly from the respondents. The result also shows that preschool teachers’ definition of digital literacy is about knowledge in the use of digital tools: tablets, computers and projectors, in terms of both software and hardware. Preschool teachers also feel that digital literacy is a tool for teachers and children in learning. The special pedagogue believes that with digital skills, children can use the digital tools. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Intervjuer är den metod som använts i arbetet. Tre förskollärare och en specialpedagog har intervjuats i studien. Resultatet av studien visar att förskollärarna och specialpedagogen, respondenterna, har  kunskap om surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Det skiljer sig en aning mellan respondenterna. Resultatet visar också på att förskollärarnas definition av digital kompetens handlar om kunskap i att använda digitala verktyg: surfplattor, datorer och projektorer, både vad gäller mjukvara och hårdvara. Förskollärarna menar också att den digitala kompetensen är ett verktyg för pedagoger och barn i lärandet. Specialpedagogen anser att med digital kompetens menas, att barnen kan använda de digitala verktygen, samt att de vet innebörden av användandet av appar och dess innehåll och inte bara använder sig av dra-och-släppa-strategin[1]. [1] Dra-och-släppa-strategi menas att barnet spelar spelt på surfplattan utan att reflektera över hur appen fungerar, bara för att vinna eller att få så många stjärnor som möjligt (Nilsen, 2014, s. 93-94). Ett exempel på en sådan situationen kan vara att barnen ska lägga alla äpplen i korgen, men barnet börjar med päronen och sedan bananen efter ett får barnet slumpmässigt ner alla äpplena i korgen.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk.    Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning. / The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.