Bakgrund: På grund av olika omständigheter flyr allt fler människor från ett land till ettannat land. Sverige är ett av de länder som tagit emot fler invandrare under de senaste åren.Detta leder i sin tur till att vårt samhälle blir ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturelltsamhälle ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor står framför nyautmaningar i vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Det är av stor vikt attsjuksköterskor har kulturell kompetens samt kan kommunicera med patienter som inte harett gemensamt språk.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annankulturell bakgrund.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv ansats, som är baseradpå tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Insamling av data gjordes genom att användadatabasen Medline via sökmotorn PubMed. Data analyserades genom att använda tematiskdataanalysmetod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar när de vårdadepatienter med annan kulturell bakgrund. Dessa utmaningar och lösningsstrategier har delatsi tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa huvudteman är: upplevdakommunikationshinder och lösningsstrategier, upplevda kulturella och etniska skillnadersom leder till etiska dilemman och upplevda brister i mötet med patienter från annankultur.Slutsats: Många sjuksköterskor känner sig osäkra och obekväma när de vårdar patientermed annan kulturell bakgrund och detta beror ofta på brist på kunskap, kommunikationsbarriärer och kulturskillnader som leder till missförstånd. Lösningsstrategierna är attsjuksköterskan behöver vara utrustad med kunskap om den transkulturella omvårdnadenför att kunna ge likvärdig och kvalitativ vård till alla. För att kunna ge bästa möjligaomvårdnad behövs också en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patientoch detta leder i sin tur till en ökad säkerhet, trygghet samt välbefinnande hos patienter.

BakgrundTrycksår är en vanlig vårdskada som förekommer hos patienterna i slutenvården. Det går att förhindra uppkomsten av trycksår med hjälp av beprövade metoder och evidensbaserade åtgärder. Det förekommer dock hinder som motverkar sjuksköterskor från att arbeta förebyggande mot trycksår. Det är viktigt att dessa hinder förhindras för att utveckla sjukvården och minska vårdskador.SyfteSyftet med litteraturöversikten är identifiera vilka hinder som påverkar sjuksköterskans preventionsarbete för trycksår.MetodStudien utformades som en litteraturöversikt. För att besvara syftet valdes artiklar med kvantitativa och kvalitativa metoder från CINAHL och PubMed.ResultatResultatet beskrevs under sex teman. Sjuksköterskorna upplevde flera hinder som försvårar deras arbete för att förebygga trycksår som kunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och att riskbedömning inte görs i praktiken.SlutsatsKunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och riskbedömningar som inte görs i praktiken är allvarliga hinder som motverkar sjuksköterskans arbete. För att kunna förbättra vården behöver dessa hinder åtgärdas. / BackgroundPressure ulcers are common healthcare injuries that occurs in patients in inpatient care. It is possible to prevent the occurrence of pressure ulcers with the help of proven methods and evidence-based measures. There are obstacles that prevent nurses from working to prevent pressure ulcers. It is important that these obstacles are counteracted in order to develop healthcare and reduce healthcare injuries.PurposeThe purpose of the literature review is to identify the obstacles that affect the nurse's prevention work for pressure ulcers.MethodThe study was designed as a literature review. To answer the purpose, quantitative and qualitative articles from CINAHL and PubMed were selected.ResultsThe result was described under six themes. The nurses experienced several obstacles that counteract their work to prevent pressure ulcers, such as lack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and that risk assessment is not done in practice.ConclusionLack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and risk assessments that are not made in practice are serious obstacles that counteract the nurse's work. In order to improve care, these obstacles need to be addressed.

Sjuksköterskans roll inom vården är bland annat att främja patientsäkerheten och förebygga vårdskador inklusive trycksår. Trycksår som utvecklas under vårdtiden får allvarliga konsekvenser för patienten, vårdgivaren och hälso- och sjukvårdssystemet. Det finns tydlig forskning som visar hur trycksår kan förebyggas, men att trycksår ändå är ett stort problem på sjukhus idag. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevda utmaningar och barriärer vid trycksårsprevention på sjukhus. Tio artiklar har ingått i analysen och resultatet visar att de upplevda hindren var flerdimensionella och kunde vara organisationsrelaterade, sjuksköterskerelaterade eller patientrelaterade. Faktorer som hög arbetsbelastning, brist på utrustning, negativ attityd, bristande kunskap om förebyggande vård, bristande hälsotillstånd, patientmotstånd samt kunskapsbrist utgjorde barriärer för sjuksköterskans trycksårsförebyggande arbete. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att utmaningen och barriären finns på flera nivåer och att sjuksköterskans förebyggande åtgärder är av betydelse för att reducera risken att trycksår uppstår under vårdtiden. Dock krävs förekomsten av organisatoriska åtgärder där arbetsgivaren skapar bra förutsättningar för att både sjuksköterskan samt patienten ska kunna samverka till goda trycksårsförebyggande åtgärder.

The purpose of this study was to investigate whether it is possible to control fish that migrate during spawning season with the help of an electric barrier. The results aim to increase knowledge about electric barriers as the method so far is scarcely used in Sweden. Examples of situations where the method could be useful are when monitoring restoration measures of wetlands and when controlling fish at hydropower plants. This study was conducted in Harrbäcken, where fish migrate during spring to spawn. The fish migrate up through Harrbäcken, partly to spawn in the stream itself and partly to spawn in Sladaviken just upstream. Attempts to control the fish with an electric barrier were carried out and data were collected via recordings from three different fish counters. The results showed that the electric barrier did not impede fish spawning migration, although this result was not entirely convincing. Furthermore, the electric barrier influenced which fish counter the fish chose. Finally, the result show that the electric barrier influenced which fish counter larger roach (Rutilus rutilus) chose. Larger roach chose to swim beside the electric barrier when it was turned on and through the electric barrier when it was turned off. Although this study contributes to an increased understanding, more studies within the subject are desirable.

The problem and focus of this work will be on multilingualism, where it is clarified how multilingualism affects the students. The aim is to investigate how multilingualism can be an obstacle and how it can be used as an asset. In addition to investigating which different methods can be used to make multilingualism an asset. The method used was a systematic knowledge review where I examined and read several research articles. Then there was a selection where I chose 10 articles due to various reasons. Such as that all articles must be written after 2003 for them to be relevant to the work. The sample was used to prove the purpose and the various issues that existed. In the facts part, it was answered whether multilingualism is an asset or a barrier. It was also answered how it is a barrier and how it is an asset. In addition, it is made clear which methods can be used to ensure that the multilingual students get the help they need. To ensure that multilingualism is used as an asset and not a barrier in schools.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka och analysera hur området Varvsstaden i centrala Malmö utgör en fysisk barriär i stadskränan. Området idag är ett övergivet industriområde. Området idag saknar även tydliga stråk och funktioner. Arbetet ser till att identifiera vilka faktorer som kan skapa en tillgänglig stadsdel genom en hållbar stadsutveckling. Att idientifera vilka faktorer som kan bevara karaktären av området har även varit en central del i arbetet. Genom att ha samlat kunskap genom forskning och statliga styrdokument om hållbar stadsutveckling och kulturbevarande kunde ett gestaltningsförslag utarbetas. Gestatlningsförslaget gick ut på att skapa en tillgänglig stadsdel som omfattar en hållbar stadsutveckling men samtidigt att bevara karaktären av området.

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheterökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessensom har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis,huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattassom drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament. Delar av branschen verkar märka att det lönar sig att agera utifrån sunt förnuft. Beställaren är om han har ett uttalat energikrav en av de viktigaste aktörerna. Även andra i planeringsprocessenhar inflytande om de besitter förhandlingsstyrka och stark personlig övertygelse. Viktigt är att kompetenser får komma till tals vid rätt tidpunkt. Resultatet tyder även på att de främsta drivkrafterna för energieffektivisering är bland annat möjligheten till försök i mindre skala, det goda exemplets makt, kalkyler med helhetssyn samt goodwill. De främsta barriärernaär kortsiktigt tänkande, spekulationsbyggande, osäkerhet samt att miljöperspektivet har konkurrens. / The purpose of this thesis is to study the driving forces and obstructions that emerge in the construction and real estate sector as the demands for increased energy efficiency in real estates grows. The survey is built on the settlement sector’s considerable share of the total energy use in Sweden. The thesis comprises seven qualitative interviews with operators in the construction and real estate sector. In the interview survey the acting of the construction and real estate sector when faced with the growing demand for energy efficiency in real estates was studied, as well as the operators and factors in the planning process that have the opportunity to influence future energy efficiency, and finally, if the coming demand for energy declarations for buildings will be seen as a driving force or an obstruction. The resultof the analysis interprets that energy efficiency today mainly is driven by economic reasons, but that the energy declaration can become an important incentive. There are parts of the business that seem to realize that it is paying off to act with common sense. The orderer is, if he has a pronounced energy demand, one of the most important operators. Also, other operators in the planning process can be of influence if they can negotiate and have a strong personal conviction. It is important that competences have the chance to speak up at the righttime. The result also interprets that the main driving forces for energy efficiency is the opportunity to make tries on a smaller scale, the power of the good example, calculations where you can see the whole picture and goodwill. The main obstructions are short time thinking, speculations, insecurity and that the environmental perspective has competition.

We are developing a novel classical over-the barrier model for electron transfer from an in nitely thin conducting disc to a point charge projectile to model multiple electron capture in e.g. keV collisions of atomic ions with poly-cyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). In its nal form, the present model will incorporate the polarization of the PAH molecules due to the active electron and the point charge projectile at a general angle of incidence. This will drastically improve the description of the potential barrier in comparisons with simpler versions of the model where the nite size and polarizability of the target molecule is neglected or treated in an averaged fashion. In this work we arrive at expressions for the electrostatic potential energy barrier experienced by the active electron in the two spatial orientations where the point charge projectile is located along the normal symmetry axis and in the tangent plane of the disc. Applied to coronene (C24H12) such barriers compare better with high level density functional theory (DFT) calculations than with the results from the simpler versions of the classical over-the-barrier models for atomic and spherical cluster targets. These results thus strongly supports the conducting disc approximation of PAHs. Finally we discuss the nal steps in the model development and possible extensions of the model to include less symmetric elliptical discs or spherical caps.

I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat. Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är: Prioritera det performativa Förändra stadsleder till stadsgator Omlokalisering av skolor Satsa på grön- och rekreationsområden för möten Skapa genomströmning Skapa siktlinjer Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform. Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.