För många personer är samtalet till larmcentralen en första kontakt med sjukvården. Det är här viktigt att den initiala bedömningen är optimal. Svårigheten är dock att identifiera vårdnivå över telefon. Detta kan innebära att patienter med större vårdbehov än vad som framgår via telefonsamtalet inte identifieras och därför får en lägre triagering. Att undersöka förekomst av undertriage vid Larmcentralens utalarmering av ambulans med ambulanssjuksköterskans prioritering som facit samt hur detta relaterar till ambulanssjuksköterskans bedömning av orsak(ESS kod) och till patientens slutdiagnos. Retrospektiv, kvantitativ observationsstudie (registerstudie) användes som metod. Sex månader under 2015 undersöktes. 14792 journaler granskades i Paratus. 256 av dessa motsvarade syftet. För att nå slutdiagnos undersöktes dessa i Cosmic. I studien nås ett övertriage på 75,2%. Vidare framkom ett undertriage på 1,7 %, där de mest frekvent undertriagerade ESS-koderna var Infektion/Feber, Dyspne samt Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta. Åldrarna där det fanns mest undertriage var mellan åldrarna 68-92 år. Gruppen 83-87 år stod ut som åldersgruppen där det fanns flest undertriage. Män undertriagerades mest frekvent 55,9 %. Däremot så i åldersgruppen 83-87 var kvinnor mest frekvent undertriagerade på 59,6 %. De mest förekommande slutdiagnoser visade sig vara infektion och sepsis som stod för 23 % av de totala antal undertriagerade uppdrag. I 75 % av de undertriagerade fallen överensstämde ambulanssjuksköterskans bedömning med läkarens. Tid till behandling kan vara livsavgörande men kan också minska patientens oro och göra världen tryggare för individen.  Rätt prioritetssättning samt att operatören fattar misstanke om allvarlighetsgraden kan vara avgörande för patientens utfall. Patientnyttan med studien är att uppmärksamma var undertriage förekommer, påvisa vikten av rätt behandling vid rätt tid. Studien har nytta, både för larmcentral och ambulanssjukvården.

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.

Introduktion: Då allt fler immigranter kommer till Sverige och väljer att stanna här ökar mängden äldre patienter med annan språklig och kulturell bakgrund. Vården påverkas och det ställs andra krav på vårdpersonalen i form av kulturell kompetens och kunskap i att arbeta med tolk. Syftet var att utifrån litteraturen belysa utmaningar vid demensutredning av personer med annan språklig och kulturell bakgrund än utföraren. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet visade fyra kategorier. Demensutredning med underkategorierna bedömningsinstrument, utbildningsnivå och integrationsnivå. Återgivande av information med underkategorierna tolkens roll, utelämnad information och känsla av kontroll. Yrkeskompetens med underkategorierna kulturell kompetens, kunskapsluckor och bristande utredning. Kultur med underkategorin skillnader och hinder. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskapsluckor i kulturell kompetens, bedömningsinstrument och effektiv kommunikation med hjälp av tolk. Även tolkar hade bristande kunskap och utbildning. Kulturella skillnader i syn på demens som sjukdom och kunskap om demens påverkade arbetet med att sätta diagnos.

Forskning visar att en betydande del av undervisningen är att eleverna arbetar med uppgifter och läraren går runt och hjälper. Eftersom undervisningen genomförs på detta sätt blir lärarens agerande i mötet med eleven avgörande för elevens lärande. Lärarens agerande kan belysas utifrån fyra olika återkopplingsnivåer där varje nivå är olika lämplig utifrån flertalet faktorer. Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver hur de agerar i mötet med eleven utifrån ett återkopplingsperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer fick lärare beskriva hur de ger återkoppling under enskilt arbete i matematik och hur de anpassar återkopplingen utifrån elevens prestationsnivå. Resultatet visade att lärare ger återkoppling på samtliga nivåer men i huvudsak på uppgifts- och processnivå och tidsbrist påverkar återkopplingen. Dessutom påverkar elevens prestationsnivå återkopplingen lärarna ger och generellt erhåller lågpresterande elever återkoppling på uppgiftsnivå i högre grad och högpresterande elever på processnivå.

Formativ bedömning är en av de metoder i undervisningen som gett bäst effekt på elevers lärande i skolan, enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att synliggöra några olika synsätt gällande förståelsen av formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer, med lärare i de lägre åldrarna från olika skolor. Frågorna är formulerade utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning av Wiliam och Thompson (2008). Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenografisk metod (Dahlgren & Johansson 2019) vilken är lämplig att använda vid analys av tankar kring formativ bedömning och formativt arbetssätt. Resultatet presenteras i tre delar: först lärarnas förståelse för begreppet formativ bedömning, sedan hur lärarna arbetar med formativ bedömning utifrån de fem nyckelstrategierna och slutligen frågor som rör bakomliggande faktorer. Som teoretisk utgångspunkt för detta arbete valdes ett sociokulturellt perspektiv, då undervisningsprocesser sker i en social kontext. I en undervisningssituation finns det många påverkansfaktorer att ta hänsyn till vilket ledde till att vi även valde att utgå från ramfaktorteorin.   I tidigare forskning om formativ bedömning kan man utläsa att begreppet uppfattas på olika sätt och att det inte finns någon samsyn (Vingsle). Vår studie bekräftar det Vinglse ger uttryck för i den tidiga forskningen, då vårt resultat visar att alla lärare förstår begreppet formativ bedömning på olika sätt och med relativt stor variation, resultatet visar även att samtliga lärare upplever att de i praktiken använder sig av ett arbetssätt som tydligt går att koppla till de fem nyckelstrategierna i varierad utsträckning.  Den nyckelstrategi som lärarna fokuseras mest på är strategi 3, vilken handlar om feedback. Alla lärarna upplever sig ge muntlig feedback i hög utsträckning. Det som däremot skiljer lärarna åt är att skriftlig feedback inte används kontinuerligt av alla. En ytterligare skillnad som resultatet visar är hur olika ramfaktorer påverkar förutsättningarna för arbetet med formativ bedömning. Lärare har skilda uppfattningar om dess inverkan, särskilt ramfaktorerna tid och lokaler, där förutsättningarna ser olika ut och därmed påverkar lärarnas undervisningen i varierad utsträckning.

Syftet med denna fallstudie var att belysa hur en lärare i tyska på gymnasiet motiverade valet av en examinationsuppgift och hur läraren resonerade kring den förberedande undervisningen kring feedback i en undervisningsgrupp. Vidare var syftet att belysa hur några elever i undervisningsgruppen uppfattade uppgiften och lärarens feedback relaterat till sitt språklärande och kunskapskraven i ämnet. Detta relateras till tidigare forskning inom formativ bedömning och feedback samt hur tidigare forskning problematiserat detta. Fallstudien utgick från en socialkonstruktivistisk teoribildning vilken kombinerades med sociokulturell teori. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer tillsammans med skriftligt material i form av en feedbackmanual. Resultaten var bland annat att läraren upplevde möjligheterna till mer utvecklad feedback begränsade.  Eleverna upplevde att lärarens återkommande feedback hade en positiv inverkan på deras lärande i tyska och att innehållet och förväntningarna från läraren inför examinationsuppgiften var tydligt kommunicerade. Däremot gav eleverna uttryck för vaga uppfattningar om gällande kunskapskrav i ämnet och hur examinationsuppgiften explicit var kopplad till dessa.

I studien synliggörs elevers resonemang vid problemlösning i matematikundervisning genom att ljudupptagning används som ett pedagogiskt verktyg. Genom en fallstudie besvaras frågeställningarna: Vilka kvalitativa skillnader i elevernas resonemang går att identifiera? och Vilka processer av resonemangsförmågan går att identifiera? I resultatet beskrivs kvalitativa skillnader i form av olika betygsnivåer samt skillnader inom nivåerna. Mest påtaglig är den kvalitativa skillnaden av precisionen i elevernas förklaringar. Även de identifierade processerna bevisning och jämförelse presenteras i kapitlet. Sammanfattningsvis kan fastställas att resonemang som gör skillnad handlar om uppgifters utformning, bedömning, elevers möjligheter till resonemang samt lärares förhållningssätt till förmågan. / This study aims to make students’ reasoning visible when solving a math problem, through using audio recording as a pedagogical tool. The research questions: What qualitative differences in students’ reasonings are possible to identify? and Which processes of the ability of reasoning are possible to identify? are answered by a case study. In the result, the qualitative differences that are shown in levels of grades, but also within the levels, are described. The most palpable differences are shown in the mathematical precision of the reasonings. Proving and comparing are identified as processes of the ability of reasoning. In summary, reasoning that makes a difference deals with tasks, assessment, student’ opportunities to reasoning and the teacher’s approach to the ability.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare beskriver att de använder olika strategier för formativ bedömning. Vi har sammanställt och analyserat data från en enkät och kategoriserat in material under fem olika rubriker utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vårt resultat visar att alla lärare i studien använder sig av formativ bedömning på något sätt i sin matematikundervisning, men att strategierna tar sig olika uttryck och det skiljer sig åt hur de används. Resultatet visar också att den formativa bedömningen leder till anpassning av undervisningen utifrån elevernas olika kunskapsnivåer.

Syftet med denna studie är att vidga och synliggöra kunskaper om hur olika läroplaners beskrivningar förhåller sig till kunskapskonstruktion, samt till kunskap som ska bedömas på olika sätt. Avsikten har varit att genomföra en komparativ textanalys, utifrån en läroplansteoretisk ansats studera ett antal likvärdiga innehåll som ska tränas för att försöka finna skillnader och likheter gällande vad som skrivs fram i de bägge ländernas läroplaner (Kuba – Sverige), samt hur de förmågor som ska tränas är tänkta att bedömas.  Utifrån tidigare forskning framkommer att yrkesutbildning i vår tid har ett flertal utmaningar, både nationellt och internationellt och ämnet har diskuterats genom åren, men som trots det visar sig vara relativt outforskat i didaktiska och internationellt jämförande sammanhang. Resultat visar på att båda ländernas läroplaner innefattas av kunskapskonstruktion presenterad i termer av affektiva, kognitiva/metakognitiva och praktiska/tekniska kunskaper. Begrepp som framgår av innehåll i läroplaner som kunskapsformer med syfte att tillsammans balansera pedagogisk praktik och önskade kunskapsmål. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning görs ett antal antaganden gällande skillnader som skulle kunna medföra olika konsekvenser för elevernas lärande och möjligheter i ett framtida yrkesliv. Likheter/skillnader analyseras och diskuteras utifrån tidigare bedömningsforskning. Studien ger också indikationer på ett behov av vidare forskning inom områden som skolans styrning och bedömning. / The purpose of this study is to broaden and visualize knowledge regarding descriptions of different curricula related to knowledge construction, as well as knowledge that is to be assessed in different ways. The intention has been to carry out a comparative text analysis, based on a curriculum theory approach to study a number of equivalent content that should be trained to try to find differences and similarities regarding what is written in the two countries' curricula (Cuba - Sweden), and how the abilities to trained are intended to be assessed. Based on previous research, it appears that vocational education in our time has a number of challenges, both nationally and internationally, and the subject has been discussed for some time, but which turns out to be relatively unexplored in didactic and internationally comparative contexts. Results show that both countries' curricula have similarities when it comes to knowledge construction presented in terms of affective, cognitive / metacognitive and practical / technical knowledge. Concepts that appear from the content of curricula as forms of knowledge with the aim of balancing pedagogical practice and desired knowledge goals together. Based on the results of the study and previous research, a number of assumptions are made regarding differences that could have different consequences for students' learning and opportunities in a future professional life. Similarities / differences are analyzed and discussed based on previous assessment research. The study also provides indications of a need for further research in areas such as school governance and assessment.

Syftet med vår studie är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med formativ bedömningi sin undervisning, samt vilka pedagogiska implikationer denna typ av bedömning har påelevens lärande, motivation och måluppfyllelse. Intresset bakom valet av det härproblemområdet grundar sig i att vi, i vårt dagliga arbete med modersmål, har identifierat ettantal utmaningar och svårigheter i just arbetet med modersmålsundervisning. De utmaningaroch svårigheter beror till en stor del på modersmålets utformning samt omständigheter ochförutsättningar för undervisningen i skolans styrdokument. Med tanke på allt detta och utifrånvår erfarenhet av användning av formativ bedömning i tidigare undervisning anser vi att vi haren stark grund för att anta att formativ bedömning kan främja elevens lärande och utveckling.Genom denna studie ville vi utforska tesen om att formativ bedömning främjar lärande genomatt undersöka vad andra modersmålslärare har för upplevelse av den formativa bedömningenoch dess inverkan på elevens lärande och utveckling. För att uppnå syftet med undersökningenså har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modersmålslärare som huvudsakligforskningsmetod. Vidare har vi analyserat de gjorda intervjuerna med hjälp av teori som vihämtat ur Alan Brymans omfattande bok Samhällsvetenskapliga metoder. Resultaten som vifick fram genom att sammanställa intervjuerna har vi sedan jämfört med den formativabedömningens teoretiska bas som presenterats i bland annat litteratur av Anders Jönsson, JohnHattie, Helena Korp och Dylan Wiliams. På så sätt har vi kunnat dra relevanta slutsatser somkan vara till nytta i vårt fortsatta arbete och för modersmålslärare som jobbar under liknandeomständigheter och villkor.I sista avsnittet: Slutsatser och diskussioner belyser vi de viktiga slutledningarna vårt arbetelåter oss göra. Vi tar också upp några rekommendationer till de som vill forska vidare i dettaområde.