During a time of physical restrictions, a lot of people have been forced to work from home, also known as teleworking. A Sifo survey conducted in 2020 shows that 96% of Sweden’s teleworkers want to continue working from home, even after the Covid-19 pandemic. Therefore, understanding how their motivation has been affected by teleworking is important to employers and managers that will have to organize a working environment to foster motivation among their employees. Therefore, the purpose of this study is to investigate how individuals from the same work group, after the first year of the pandemic, perceive that their motivation has been affected by teleworking. The research questions are: “In what way has teleworking affected individuals’ motivation?” and “Which factors should be taken into consideration when continuing teleworking after the pandemic?”. Six semi-structured interviews were conducted, and the results show that the majority of the informants’ motivation had not been affected by teleworking, although there were more advantages than disadvantages to teleworking; This was due to the great significance of the disadvantage of not being able to meet your colleagues in real life. For the future after the pandemic, a combination of working partly from home and partly from the office was preferred, as a way to receive all the advantages of teleworking, while also satisfying their social needs.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.

AbstractBakgrundBronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?Metod och teoriStudien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.Resultat och specialpedagogiska implikationerStudien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar. Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.Nyckelordbehovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell, nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.

<p>Bakgrund: Flygtransportbranschen är hårt konkurrensutsatt genom stark etablering av lågprisbolag. Därtill har händelser såsom terrordådet i New York och SARS påverkat marknaden negativt; branschen har dessutom drabbats av förändrat kundbeteende, bland annat hos privatkunder, och flygbolagen finner det allt svårare att förutse kundernas köp. En medvetenhet om att resenärerna ser priset som en primär faktor vid val av flygbolag finns, men det har visat sig svårt att identifiera andra faktorer.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för privatresenärers köpbeteende vid val av flygbolag. Vidare skall vi genom detta dra slutsatser om faktorer som påverkar kundtroheten inom flygtransportbranschen.</p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod, där empirisk rådata har insamlats genom 48 intervjuer med privatresenärer, fyra intervjuer med anställda på marknadsavdelningen på Scandinavian Airlines Sverige AB och en oberoende intervju med en professor vid Handelshögskolan i Stockholm.</p><p>Resultat: Våra resultat bekräftar prisets betydelse vid val av flygbolag, men utöver detta har vi kunnat se ett antal för privatresenären värdeskapande faktorer, bland annat personalens bemötande, som påverkar valet av flygbolag. För att beskriva privatresenärernas köpbeteende har vi utvecklat en anpassad behovshierarki för flygtransportbranschen baserat på Maslow, där olika värdeskapande faktorer beskrivs. Studien visar att privatresenären, i huvudsak, ser flygresan inrikes och inom Europa som en transport och efterfrågar därmed främst en enkel, smärtfri och billig resa. Vid interkontinentala flygresor får andra värden en större vikt. Studien har även visat att privatresenärernas motiv för att återkommande efterfråga ett flygbolag inte går att beskrivas på ett generellt plan. Av den anledningen har vi utvecklat lojalitetsbegreppet genom identifiering och beskrivning av sju olika typer av lojaliteter, vilka utvärderas i relation till troheten till företaget, engagemanget till köpprocessen och engagemanget till företaget.</p> / <p>Background: The commercial airline business is facing keen competition from low fares airlines. Air transport has also been effected by incidents like terrorist attacks and SARS. On top of this, the airlines are seeing a change in their customers’ behaviours, which makes it harder to foresee their purchases. The airlines know that the primary factor for choosing an airline is price, but it has proven to be difficult to identify other factors.</p><p>Purpose: The purpose of our master thesis is to increase the comprehension about leisure travellers’ buying behaviour, when choosing a specific airline. Further, we shall draw conclusions about factors that have an effect on loyalty within the commercial airline business.</p><p>Research method: The master thesis is based on an empirical study. 48 interviews have been conducted with leisure travellers, and four with staff members from the marketing department at Scandinavian Airlines Sverige AB; one independent interview with a professor at Stockholm School of Economics was also conducted.</p><p>Results: Our study confirms the importance of price when choosing a specific airline, but we have also seen that other value-based factors have an influence on the choice; among other things kind treatment from the airline staff. To be able to describe the leisure travellers’ buying behaviour, we developed a suited hierarchy of needs for the commercial airline business, based on Maslow, where you can find different value-based factors. Our results show that the leisure traveller sees the flight only as a transport, when travelling domestic or within Europe, and therefore searches for an easy way of travelling to the best price available. When travelling on intercontinental flights, customers attach more importance to other values. The study has also shown that the leisure travellers’ motives for repurchasing from the same airline cannot be described on a general level. We have therefore developed the concept of loyalty by identifying and describing seven types of loyalties. All are being evaluated in relation to the loyalty to the company, the commitment to the buying process and the commitment to the company.</p>

Bakgrund: Flygtransportbranschen är hårt konkurrensutsatt genom stark etablering av lågprisbolag. Därtill har händelser såsom terrordådet i New York och SARS påverkat marknaden negativt; branschen har dessutom drabbats av förändrat kundbeteende, bland annat hos privatkunder, och flygbolagen finner det allt svårare att förutse kundernas köp. En medvetenhet om att resenärerna ser priset som en primär faktor vid val av flygbolag finns, men det har visat sig svårt att identifiera andra faktorer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för privatresenärers köpbeteende vid val av flygbolag. Vidare skall vi genom detta dra slutsatser om faktorer som påverkar kundtroheten inom flygtransportbranschen. Genomförande: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod, där empirisk rådata har insamlats genom 48 intervjuer med privatresenärer, fyra intervjuer med anställda på marknadsavdelningen på Scandinavian Airlines Sverige AB och en oberoende intervju med en professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Resultat: Våra resultat bekräftar prisets betydelse vid val av flygbolag, men utöver detta har vi kunnat se ett antal för privatresenären värdeskapande faktorer, bland annat personalens bemötande, som påverkar valet av flygbolag. För att beskriva privatresenärernas köpbeteende har vi utvecklat en anpassad behovshierarki för flygtransportbranschen baserat på Maslow, där olika värdeskapande faktorer beskrivs. Studien visar att privatresenären, i huvudsak, ser flygresan inrikes och inom Europa som en transport och efterfrågar därmed främst en enkel, smärtfri och billig resa. Vid interkontinentala flygresor får andra värden en större vikt. Studien har även visat att privatresenärernas motiv för att återkommande efterfråga ett flygbolag inte går att beskrivas på ett generellt plan. Av den anledningen har vi utvecklat lojalitetsbegreppet genom identifiering och beskrivning av sju olika typer av lojaliteter, vilka utvärderas i relation till troheten till företaget, engagemanget till köpprocessen och engagemanget till företaget. / Background: The commercial airline business is facing keen competition from low fares airlines. Air transport has also been effected by incidents like terrorist attacks and SARS. On top of this, the airlines are seeing a change in their customers’ behaviours, which makes it harder to foresee their purchases. The airlines know that the primary factor for choosing an airline is price, but it has proven to be difficult to identify other factors. Purpose: The purpose of our master thesis is to increase the comprehension about leisure travellers’ buying behaviour, when choosing a specific airline. Further, we shall draw conclusions about factors that have an effect on loyalty within the commercial airline business. Research method: The master thesis is based on an empirical study. 48 interviews have been conducted with leisure travellers, and four with staff members from the marketing department at Scandinavian Airlines Sverige AB; one independent interview with a professor at Stockholm School of Economics was also conducted. Results: Our study confirms the importance of price when choosing a specific airline, but we have also seen that other value-based factors have an influence on the choice; among other things kind treatment from the airline staff. To be able to describe the leisure travellers’ buying behaviour, we developed a suited hierarchy of needs for the commercial airline business, based on Maslow, where you can find different value-based factors. Our results show that the leisure traveller sees the flight only as a transport, when travelling domestic or within Europe, and therefore searches for an easy way of travelling to the best price available. When travelling on intercontinental flights, customers attach more importance to other values. The study has also shown that the leisure travellers’ motives for repurchasing from the same airline cannot be described on a general level. We have therefore developed the concept of loyalty by identifying and describing seven types of loyalties. All are being evaluated in relation to the loyalty to the company, the commitment to the buying process and the commitment to the company.

Covid-19 has had an impact on people's everyday life all around the world. The purpose of this thesis was to understand how the Covid-19 pandemic has affected young adults and their consumer behavior and use of digital food e-commerce in Sweden, and to increase knowledge about the importance of human centered design such as User Experience. This was examined through a qualitative method. Six informants between the ages of 18-34 living in different parts of Sweden were interviewed regarding their buying behavior and use of digital food services before, during and after the pandemic. Based on previous research on buying behavior and Maslow's Hierarchy of Needs in connection with User Experience, the results of this study could be used to create design proposals for designers in the future. This essay concluded that different behaviors and needs have developed in users as a result of Covid-19 since everyone reacted and acted differently regarding the pandemic. Risk attitude and where people were living were the major contributing factors (Marinković &amp; Lazarević, 2021). In order to succeed in designing food e-commerce platforms, designers should adapt to personal needs (Yu &amp; Wu, 2010). The most obvious needs that were identified in the survey were flexibility, simplicity, time and price. The results also showed that users partially returned to the physical trade after the virus was no longer classified as a dangerous disease (Folkhälsomyndigheten, 2022). The needs that were directly linked to the crisis are therefore not likely to remain. A company with a lack of focus on consumer needs will suffer because consumers will seek other services that are more user friendly. When designing future food e-commerce it is important to fulfill all needs expressed by the target group, as these are crucial for users' User Experience (Geng &amp; Guo, 2022), (Yu &amp; Wu, 2010). A concrete example of this is a service which, according to the user, is perceived as affordable, fun and flexible and which can be used both in physical and digital stores. / Covid-19 bidrog till en omställning av människors liv över hela världen. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för hur följden av Covid-19 påverkat unga vuxnas köpbeteende och användning av digitala mattjänster i Sverige, samt öka kunskapen och vikten av användarcentrerad design som till exempel User Experience. Detta undersöktes genom en kvalitativ metod. Sex informanter mellan åldrarna 18–34 bosatta i olika delar av Sverige intervjuades gällande köpbeteende och användning av digitala mattjänster innan, under och efter pandemin. Med avstamp i tidigare forskning kring, köpbeteende, Maslows behovshierarki kopplat till User Experience kunde resultatet användas för att skapa designförslag till framtida designers. Denna uppsats kom fram till att olika beteenden och behov har utvecklats hos användare till följd av Covid-19 eftersom alla reagerade och agerade olika på pandemin. Riskattityd och boendesituation var de största bidragande faktorerna (Marinković &amp; Lazarević, 2021). För att lyckas med design av e-handelsplattformar med livsmedel bör de anpassas efter de personliga behoven och drivkrafterna (Yu &amp; Wu, 2010). De tydligaste drivkrafterna som gick att identifiera i undersökningen var smidighet, enkelhet, tid och pris. Resultatet visade även att användare delvis återgick till fysisk handel efter att viruset inte längre klassades som en allmänfarlig sjukdom(Folkhälsomyndigheten, 2022). De behov som var direkt kopplade till krisen kommer sannolikt därför inte att kvarstå. Ett företag med bristande fokus på konsumentens behov blir lidande i form av att konsumenten söker sig till andra tjänster. Vid designandet av framtida e-handlar med livsmedel bör målgruppens samtliga behovsnivåer uppfyllas då dessa är avgörande för användares User Experience (Geng &amp; Guo, 2022), (Yu &amp; Wu, 2010). Ett konkret exempel på detta är en tjänst som enligt användaren upplevs som prisvärd, rolig och smidigt och som går att nyttja både i fysisk butik samt digitalt.

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. / It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser. Fördelarna med ett transdiagnostiskt perspektiv är att det delvis kan ge en förklaring till den höga komorbiditet som finns i kliniska grupper och som skulle kunna iakttas även i de sjukdomsbilder som denna studie fokuserar på. Unified Protocol är en annan behandlingsmodell som tas upp i studien, vilken baseras på en betydande fenotypisk över-lappning mellan olika ångeststörningar hos patienter, där personer med subkliniska nivåer av symtom ändå kan ha en nedsatt funktionsnivå och ett subjektivt lidande, fastän de inte uppfyller alla de diagnostiska kriterierna för en specifik störning. Resultatet visar på möjligheten att se över diagnosgränser, för att öka chanserna för ett tillfrisknande hos patienten. Människans upplevelser av olika situationer den befinner sig i formas av personens egen uppfattning om sin förmåga, eller oförmåga, att påverka resultatet. Att uppleva sig ha mist kontroll över sitt eget liv kan i sig leda till såväl depression som suicidala tankar/-handlingar. Om symtomen för depression jämförs med kriterierna som står att finna under diagnosbilden “Posttraumatiskt stressyndrom” under kapitlet “ångestsyndrom”, kan många likheter konstateras. Slutsatsen blir att likheterna i symtombild skulle ge patienter med PTSD en behandlingsrekommendation som inte alls överensstämmer med de rekommenderade riktlinjer som är utformade för PTSD. Trots diagnosernas likheter rekommenderas olikartad behandling, och även olika förutsättningar för att fungera i kombination med förvärvsarbete påvisas. Vid så lika symtombilder, men ändå så skilda rekommenderade behandlingsplaner utifrån de olika diagnoserna, torde risken för en felaktig rehabiliteringsplan vara över-hängande. / Mental health/illness is complex to define and this highlight of the biggest public health problems in our country, in which depression is one of the most common diagnoses. The manuals DSM-IV TR and ICD-10 is used in much of health care, worldwide, in order to provide knowledge of appropriate treatment for patients with mental disorders. This study aims to, through a qualitative analysis, examine the grounds behind the most commonly used diagnostic manuals and the criteria required to meet two common diagnoses, PTSD and severe depression. Further studies aimed to highlight any similarities and differences between these diagnoses and what it can bring. Both psychological research and clinical practice today is based mostly from psychiatric diagnoses, which can have both advantages and disadvantages, but also discussed whether they should instead focus on another more underlying level, namely the processes that extend across the diagnostic boundaries. The advantages of a trans-diagnostic perspective are that it may partly explain the high co-morbidity found in clinical groups and that could be observed even in those syndromes which this study focuses on. Unified Protocol is a different treatment model that is entered in the study, which is based on a significant phenotypic overlap between anxiety disorders in patients, where individuals with subclinical levels of symptoms still can have a reduced level of functionality and a subjective suffering, although they do not meet all the diagnostic criteria for a specific disorder. The result shows at the opportunity to review the diagnostic boundaries, to increase the chances for a recovery of the patient. The human experiences of different situations it is in the form of personal self-perception of their ability, or inability, to influence the outcome. To experience they have lost control over his own life in itself can lead to both depression that suicidal thoughts / actions. If the symptoms of depression compared with criteria that are to be found during diagnostic image "Post-traumatic stress disorder" in the chapter "disorder" can be found many similarities. The discourse comes to that the similarities in symptoms would provide patients with PTSD, a treatment recommendation, which did not conform to the recommended guidelines that are designed for PTSD. Despite the diagnosis, the similarities are recommended disparate treatment, and also different conditions to work in conjunction with work shown. At this same symptom pictures, yet so different recommended treatment plans based on the different diagnoses, would risk a false rehabilitation plan to be imminent

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.